Studiens syfte var att undersöka det mentala välbefinnandet hos högskoleStudenter vid en sjöfartshögskola i Sverige, och att jämföra det mentala välbefinnandet mellan utvalda kategorier av Studenter. Studien undersökte huruvida de Studenterna med tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss upplevde ett större mentalt välbefinnande än de Studenter utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss. Det gjordes genom Antonovskys livsfrågeformulär, Känslan av Sammanhang (KASAM). Totalt 109 av 114 Studenter fyllde i Antonovskys livsfrågeformulär. Resultatet visade att Studenternas medelvärde på 130 KASAM-poäng låg inom gränserna för ett gott mentalt välbefinnande, men var under värdet vad som anses normalt.

I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka Studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till Studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta frågor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 Studenter inom flera olika ämnesområden. Enkät 2 innehöll samma frågor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna frågor.

Uppsatsens syfte är att utifrån Studenters konsumtionsbeteende undersöka om detaljhandeln kan förbättra servicemötet, och i så fall på vilket sätt.Vidare har den en induktiv ansats då uppsatsen tagit sin utgångspunkt från empirin. Kvalitativ metod används i form av intervjuer genomförda med elva Studenter från två olika städer i södra Sverige, samt med fem butikschefer i nordvästra Skåne inom sällanköpshandeln.Slutsatsen är att produkten och varumärket avgör Studenternas val av butik. Detaljhandeln tar inte tillvara på Studenter som konsumenter, då de inte kan identifiera vem som är universitets ? eller högskolestudent, eftersom de inte skiljer sig från andra i samma åldersgrupp. Detaljhandeln kan förbättra servicemötet genom att skapa en relation till Studenterna.

Detta är en undersökning med kvantitativ metodstrategi för att visa en bild hur droganvändningen och attityderna till droger ser ut bland programStudenterna inom Luleå Tekniska Universitet. Ämnet var intressant att studera eftersom någon liknande underökning inte genomförts inom universitet. Vidare fanns ett intresse av att få en bättre bild av droganvändningen bland Studenter som sedan kan utgöra en utgångspunkt för förebyggande arbete. Syftet var att beskriva och belysa universitetsStudenters användning av och, preferenser gentemot droger och droganvändning. För att besvara syftet formulerades fyra frågeställningar; I vilken utsträckning har Studenter på LTU blivit erbjudna droger inom universitetet? I vilken utsträckning har Studenter på LTU prövat eller använder sig av droger? Vilka värderingar, preferenser och perspektiv på droger har Studenterna inom LTU? Finns tendenser till en normalisering av droger (cannabis) bland Studenter på LTU?Datainsamling genomfördes via e-postenkäter till alla programStudenter vid LTU.

Ångest inför statistikämnet (Statistics anxiety) försämrar prestationerna och kan få Studenter att undvika statistikstudier. Syftet med studien var att undersöka ifall Studenter som upplevde ett stödjande klassrumsklimat (Sense of Community) hade mindre statistikångest. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i upplevd Statistics anxiety och Sense of Community mellan campus- och distansStudenter. En webbenkät besvarades av 13 campusStudenter och 28 distansStudenter i åldrarna 20-51 år (M=29,4). Statistiska analyser visade inget samband mellan de båda begreppen i analys med samtliga Studenter, däremot fanns ett positivt samband för Studenter i årskurs två.

Detta är ett 10 poängs examensarbete på C-nivå vid Karlstads Universitet. Målet med examensarbetet var att utveckla ett befintligt system för webbaserade kurstest så att det också kan användas för duggor. Säkerheten skulle förbättras så att Studenter blir tvungna att logga in med användarnamn och lösenord när de ska skriva duggor. Resultaten från de Studenter som skriver duggor skulle sparas i en databas. Vi hade också som mål att låta Studenter testa systemet och att låta dem fylla i en enkät med frågor om vad de tycker om ett webbaserat system för duggor.Det resultat vi har kommit fram till är ett system som både hanterar webbaserade kurstest och webbaserade duggor.

Enligt Läroplanen för den frivilliga skolreformen 1994 (Lpf-94) är gymnasieskolans uppgift att ?fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som en förberedelse inför yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor??. Dock har jag av egen erfarenhet sett att nya Studenter, som kommer direkt från gymnasiet till högskola eller universitet, möter problem som hade kunnat undvikas om de varit tillräckligt förberedda för högre studier. I detta examensarbete har jag undersökt vilka färdigheter nya Studenter behöver för att vara förberedda då de påbörjar biologistudier vid högskola eller universitet. Genom forskningsintervjuer med åtta högskole- och universitetslärare vid grundkurser i biologi har ett antal färdigheter som nya Studenter har, saknar och behöver, då de påbörjar högre studier i biologi, utkristalliserats.

Ångest inför statistikämnet (Statistics anxiety) försämrar prestationerna och kan få Studenter att undvika statistikstudier. Syftet med studien var att undersöka ifall Studenter som upplevde ett stödjande klassrumsklimat (Sense of Community) hade mindre statistikångest. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i upplevd Statistics anxiety och Sense of Community mellan campus- och distansStudenter. En webbenkät besvarades av 13 campusStudenter och 28 distansStudenter i åldrarna 20-51 år (M=29,4). Statistiska analyser visade inget samband mellan de båda begreppen i analys med samtliga Studenter, däremot fanns ett positivt samband för Studenter i årskurs två.

Jag har genomfört ett examensarbete i ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lämpliga informationskanaler att kommunicera gentemot målgruppen nyinflyttade Studenter, och därefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nå ut med var att informera om sig själva, och de möjligheter de erbjuder Studenter, vilket kortfattat har utgjort innehållet i informationsmaterialet. Jag har använt mig av både kvantitativ metod (genom en enkätundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade Studenter föredrar är internet, och på andra plats direktutskick från Eskilstuna Kommunfastigheter. Således har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör läggas på webben, men som också kan användas som direktutskick till målgruppen..

2007 gjorde Uppsala studentkår en enkät om cykeltrafiksäkerhet riktad till sina Studenter. I enkäten framkom att Studenterna var missnöjda med ett antal korsningar och även med underhållet av stadens cykelnät. I mitt kandidatarbete har jag samtalat med ett antal berörda tjänstemän, upprepat enkäten samt bedrivit litteraturstudier. Därefter har jag resonerat kring hur man skulle kunna underlätta för Studenter att färdas med cykel i Uppsala. Resultatet är en sammanställning av hur Uppsala kommuns arbete med några cykelrelaterade frågor är upplagt och hur det fungerar i dag samt ett antal förslag till förbättring.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskoleStudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 Studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Syftet med denna studie var att undersöka om den teoretiska modellen failure trap- strategin kan förklara alkoholproblematik och depression bland Studenter, samt om strategin kan förklara alkoholproblematik ut-över depression. Vi belyser även om strategin bidrar till det dubbelrik-tade sambandet mellan alkoholproblematik och depression. Deltagare var 358 universitetsStudenter vid ett mellanstort svenskt universitet. Deltagarna svarade på en onlinebaserad enkät rörande depressiva symptom, alkoholvanor och användandet av failure trap- strategin. Data analyserades genom korrelations-och regressionsanalyser.

Förutom att uppfylla gällande regler och riktlinjer för rollen skall den som är verksam som handledare för Studenter i deras fartygsförlagda utbildning även känna ett stöd från arbetsgivare och kollegor. Syftet med studien var att undersöka om handledarna upplever att de får detta stöd och även undersöka vad lärosäten, SUI och Studenter kan göra för att underlätta handledningen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer ansikte mot ansikte. Fem respondenter intervjuades var för sig mellan den 24:e februari och den 11:e mars 2014. Resultatet visade att det finns utrymme för förbättringar i form av olika sorters stöd till handledare.

Slutet av våra högskolestudier närmar sig. Många Studenter kommer att söka arbete på någon av de revisionsbyråerna inom Sverige. Med tanke på att just redovisningsinriktningen, inom ekonomiutbildningen, har blivit allt mer populär kan vi konstatera att konkurrensen blir allt hårdare. Syftet med denna uppsats är att de nyexaminerade Studenter ska få en inblick i samt lättare anpassa sig till de krav som arbetsgivarna ställer. Därmed kan dessa Studenter öka sin konkurrenskraft.

Under studier på universitetsnivå läggs grunden till Studenternas framtida yrkesidentitet. Då universitetsutbildningar i Sverige ser olika ut finns risken att Studenterna tillgodogör sig olika mycket yrkesidentitet under sin studietid och på grund av detta är olika väl förberedda för yrkeslivet när de tar examen. Med en kvantitativ ansats syftar denna studie till att undersöka förekomsten av yrkesidentitet hos Studenter vid olika typer av akademiska utbildningar i Sverige, för att se vilka bestämningsfaktorer yrkesidentiteten har. Studien behandlar identitetsbegreppet med den symboliska interaktionismen som teoretisk referensram och har med utgångspunkt i denna samlat in data genom enkäter. Analysen genomfördes med multipel regressionsanalys.