Bakgrund: Ett sätt att minska risker vid handel med finansiella instrument är att bygga portföljer. För att kunna hantera portföljer med olika finansiella instrument och valutor samt kunna hantera flera portföljer samtidigt, används portföljhanteringssystem. Studenter kan genom att använda sig av sådana system lära sig hur finansiella marknader fungerar. Kraven på ett portföljhanteringssystem är inte desamma som kraven på ett kommersiellt system och därför finns det ett behov att utveckla en modell för denna kontext.Syfte: Denna uppsats ämnar bygga en modell i PowerPlus Pro som studenter kan använda sig av för att befästa sina kunskaper och öka sin förståelse för hur finansiella instrument fungerar.Metod: För att bygga modellen har kvalitativ metod används och för att studera hur portföljhanteringssystem ska byggas och anpassas efter studenters behov har kvalitativa intervjuer använts.Slutsatser: Vår modell uppfyller de krav som ställts på den och är anpassad för undervisning på ett universitet genom att den är användarvänlig och pedagogiskt uppbyggd. Modellen lämpar sig inte för användning av markadsaktörer.     .

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Denna C-uppsats handlar om särskrivningar i Internet-annonser. Uppsatsen innehåller två olika undersökningar: en frekvensundersökning och en attitydundersökning. I frekvensundersökningen har jag valt ut 100 företagsannonser från www.blocket.seoch räknat antal särskrivningar, vilket visade sig vara 41 till antalet. De 41 särskrivningarna var fördelade över 24 annonser, bestående av hela 36 substantiv samt 3 adjektiv, 1 verb och 1 adverb. Även tidigare forskning talar entydigt för att substantiv är den ordklass som särskrivs allra mest, eftersom de ingående leden gärna ses som enskilda enheter.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Denna artikel redovisar ett resultat från en enkätundersökning där 65 examinerade studenter från socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, åren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte är att genom en retrospektiv utvärdering av denna socionomutbildning undersöka hur väl dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anställning inom socialt arbete. I enkäten efterfrågas respondenternas tankar när de ser tillbaka på utbildningen, hur väl förberedda de kände sig för särskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lärandeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansåg att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svårast. För tre fjärdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förändras under utbildningens gång, Flera av dem anger även att det har skett en markant förändring beträffande deras förväntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.

Syftet med studien är att studera det sociala mediet Instagram och hur Instagram utgör ett identitetsskapande verktyg för självrepresentation hos studenter från medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet (MKV) samt statsvetenskapliga programmet (SVEP) på Högskolan i Halmstad. .

Bakgrundochproblem:Revisionsbranschenstårinförmassivanyanställningsbehov.Samtidigtharrevisorsyrket,underdesenasteåren,blivitalltpopulärareblandekonomistudenter.Utmaningenförbranschenliggeriställetiattattraheraochrekryteradenmesttalangfullapersonalen.Medenstarkunderliggandebranschtillväxtochensjälvcentreradochkarriärorienteradgenerationsomnuäntrararbetsmarknadenkandetbliproblematisktförföretagenattlyckasattraherademesttalangfullaochkompetentastudenternatilljustsinorganisation.Syfte:UppsatsenssyfteärattskapaenfördjupadförståelseförhurdestorarevisionsbolagenarbetarförattattraheraochrekryteranyutexamineradeekonomistudenteriGöteborg,genomattundersökahurdearbetarmedexternemployerbranding.Avgränsningar:Studienbehandlarendastföretagensexternaarbetemedemployerbrandingmotstudenter.DetharävengjortsenavgränsningtillhurarbetetskerochproblematikentersigijustGöteborg.Metod:Genomenkvalitativmetodundersökstreavdefyrastörstarevisions-­?ochrådgivningsbolagensomtillvardagsbenämnsBigfour.DeföretagsomingåristudienärDeloitte,Ernst&YoungochKPMG.Studiensempirigrundarsigiinformationinhämtadgenompersonligaintervjuermedrespektiveföretag.Resultatochslutsatser:Studienvisartydligalikheteribolagensarbetemedochsynpåemployerbranding.Storviktläggsvidattunderarbetsmarknadsmässorocheventiföretagensregikommunicerapsykologiskaochfunktionellafördelarsomenanställningpåföretagenmedför.Alltförattattraheraochrekryterademestkompetentaochlämpadestudenterna.Vidareindikerarstudienattdeundersöktaföretagenharsvårigheterattpåettkonkretsättdifferentierasigfrånvarandra.Förslagtillfortsattforskning:Hurmottagsföretagensarbetemedemployerbrandingavstudenterna?Dethadevaritgivandeochavintresseattkompletteradennastudiemedstudierkringhurmottagarna,studenterna,idaguppfattarföretagenochderasemployerbrand..

Flera resultat från forskningsområdet läs- och skrivsvårigheter visar på en positiv effekt av datorbaserade kompensatoriska hjälpmedel. Föreliggande studie tar sikte på elevernas uppfattning av hjälpmedlen talsyntes och rättningsprogrammet ?Stava Rätt?. En negativ inställning från elevernas sida till utrustning och arbetssätt vore troligen förödande för metodens resultat. Denna kvalitativt inriktade undersökning i en så kallad ?liten grupp? visar att de flesta eleverna i undersökningsgruppen tycker att det är roligt och intressant att arbeta med verktygen.

Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer även att klargöra hur studenternas ekonomiska situation påverkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats då vår utgångspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod används i form utav enkätundersökning genomförd på 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hämtade från Internet har genomförts.

Denna artikel redovisar ett resultat från en enkätundersökning där 65 examinerade studenter från socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, åren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte är att genom en retrospektiv utvärdering av denna socionomutbildning undersöka hur väl dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anställning inom socialt arbete. I enkäten efterfrågas respondenternas tankar när de ser tillbaka på utbildningen, hur väl förberedda de kände sig för särskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lärandeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansåg att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svårast. För tre fjärdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förändras under utbildningens gång, Flera av dem anger även att det har skett en markant förändring beträffande deras förväntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.

Syftet med undersökningen var att ge en bild av hur studenter i en högskoleutbildning på distans upplever sitt lärande. Fokus har lagts på den eventuella kopplingen mellan studenternas yrkeserfarenhet/yrkespraktik och deras lärande i en utbildning. Undersökningen utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv och ett fenomenologiskt synsätt. Den empiriska undersökningen genomfördes i form av intervjuer med fem studenter som utbildar sig till lärare inom förskola och förskoleklass. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån undersökningens syfte och frågeställningar och utmynnande i ett antal övergripande områden och teman.

Problemområde: En del av de högskolor och universitet som har hemsidor har inte lagt så stor vikt på användbarhet då deras funktionalitet brister. Det är svårt för deras studenter att på ett så enkelt sätt som möjligt nå den information de behöver. Hypotes: ?Användbarheten på högskolornas- och universitetens hemsidor kan förbättras med hjälp av att krav ställs från studenterna.? Genomförandet: För att undersöka hypotesen har tre undersökningar gjorts. Den första var en granskning av de utvalda högskolornas och universitetens hemsidor av författarna.

SyfteStudiens syfte är att få ta del av sex unga dyslektikers livsberättelser om hur skoltiden har påverkat dem.Frågeställningar ? Vilka erfarenheter från skoltiden påverkar självbild och självförtroende hos personer med läs- och skrivsvårigheter?? Vilka konsekvenser har erfarenheterna från skolan fått för dem när det gäller självförtroende och självkänsla?? Vilka likheter respektive skillnader finns det i de sex unga människornas upplevelser av sina svårigheter?? Vilka faktorer finns som påverkar valet att publicera sig eller inte på sociala medier?Forskningsansats och metodFenomenologiska livsvärldsberättelser har i studien tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Med hjälp av livsvärldsintervjuer har sex unga dyslektiker i åldrarna 17-27 intervjuats för att få tillträde till deras personliga erfarenheter av att leva med dyslexi. Stukát (2005) menar, att det är vanligast att kategorisera studier i kvantitativ eller kvalitativ forskning. Eftersom vi i vår studie önskade att tillvarata undersökningsgruppens kunskap, tankar och erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter valde vi att bygga studien på undersökningsgruppens livsvärldsberättelser.

This paper is concerning students' with reading and writing difficulties and dyslexia. This paper clarifies the difference between reading and writing difficulties and dyslexia. The essay also gives an insight into dyslexia in an historical perspective. The purpose of the paper is to find out if teachers believe that students with a diagnosis of dyslexia may be more or different help than students with other reading and writing difficulties. By answering this question, I conducted a survey study in two schools in two municipalities.

Syftet med studien är att beskriva hur ett antal lärare upplever, resonerar kring, förhåller sig till och hanterar sin undervisningssituation beträffande elever med svenska som andraspråk. Undersökningens syfte och frågeställning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lärande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andraspråk ofta av lärarna beskrivs som elever med språkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andraspråk ställer stora krav på både elever och lärare, då elever tvingas ta itu med dubbla inlärningsuppgifter och lärarna får extra arbetsuppgifter.