Sedan år 1970 har det forskats mycket om relationsbaserad marknadsföringsstrategi som ett substitut för det transaktionsbaserade perspektivet som länge har dominerat marknadsföringen. Nyttan med en relationsbaserad strategi är att den sätter kunden i fokus och arbetar för att behålla de befintliga relationerna istället för att enbart fokusera på det utbyte som sker mellan kund och företag och att skaffa nya kunder. Då fjällturismen i Sverige förväntas öka de kommande åren och det satsas stort på svensk besöksnäring är det intressant att undersöka om mindre svenska fjällhotell ser till detta skifte och arbetar för att bevara sina befintliga relationer. För mindre fjällhotell finns utmaningar som större hotell inte har i samma utsträckning, till exempel mindre resurser till utvecklade datasystem som kan stödja uppmärksammandet av stamgäster samt säsongsbetoningen som kan leda till ökad personalomsättning. Den teoretiska referensramen ligger inom relations- och tjänstemarknadsföring med The gaps model of service quality som utgångspunkt för att kartlägga strategier och utmaningar som hotellen uttrycker sig ha. Studien har genom en kvalitativ metod undersökt Hur mindre svenska fjällhotell arbetar med att uppmärksamma stamgäster.

Syftet med studien är att öka vår förståelse för hur slöserier påverkar ett internt material och produktionsflöde i en producerande verksamhet, för att kunna ge förslag på effektiviseringar av denna process. Studien är utförd på företaget Växjöfabriken Produktions AB som är beläget i Växjö och utför skärande bearbetning på gjutgods. Efter att ha studerat befintliga teorier skapade vi vår teoretiska utgångspunkt med det urval av teorier som vi ansåg vara viktiga för studien. Från dessa genererade vi en analysmodell som sedan låg till grund för det fortsatta arbetet. Analysmodellen gav ett Strukturerat arbetssätt för att samla in empirisk fakta från företaget som vi sedan använde för att göra en analyserande jämförelse med vår teoretiska utgångspunkt.

Abstract Titel: Förväntningar på lärare i gymnasiesärskolan, en studie inom ett gymnasieförbund sett ur olika perspektiv. (Expectations on teachers working at a special school with mentally handicapped children A study seen out of different perspectives). Författare: Dag Simmingskiöld, Ann-Charlotte Pregler Typ av arbete: C-uppsats (15 p) Handledare: Kristian Lutz. Examinator: Marie Leijon Kurs: Förberedande kurs för specialpedagogik Program: Lärarprogrammet, Malmö högskola Datum: Mars 2011 Syfte Studiens huvudsyfte var att undersöka vilka förväntningar det finns på lärare som arbetar inom gymnasiesärskolan. Undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån tre frågeställningar. Vilka förväntningar finns det hos olika grupper på lärare som arbetar inom gymnasiesärskolan och hur de lever upp till dessa? Uppfattar deltagarna att eleverna trivs? Vilka förändringar har skett inom gymnasiesärskolan och vilka tankar och orsaker ligger till grund för dessa? Metoden Hur gick vi tillväga? Efter samtal med vår handledare, Kristian Lutz, och de tips vi fick beslöt vi oss för två parallella metoder.

Syfte: Studiens syfte är att presentera en struktur för online-baserade modeföretags visuellakommunikation. Utgångspunkten är den fysiska butikens visual merchandise-strategier, sommodifieras för att skapa en modell anpassad till online-perspektiv.Metod: För att besvara vårt syfte undersöktes hur webbshoppar arbetar med sin visuellakommunikation genom en kvalitativ observationsstudie. Fyra webbshoppar observeradesunder en period på två veckor, vid tre olika tillfällen. Observationen utgick från studiens egenmodell där visual merchandise-strategier från den fysiska butiken kodats till ett onlinesammanhang.Ett observations-schema med öppna frågor arbetades fram för att praktisktkunna genomföra observationen på ett Strukturerat sätt. Arbetet med observationen skeddeparallellt med analysen som kunde anpassas och påverka varandra.

Detta examensarbete kom till eftersom Sandvik Band ville ha en utredning till stånd gällande sin problemlösning. Detta då Band hade skäl att anta att problemlösningen i många fall skedde i form av ?brandsläckning? med alltför begränsad uppföljning. Syftet med examensarbetet blev att kartlägga hur problem i produktionen upptäcks, löses, följs upp och dokumenteras. Förslag på hur eventuella fel och brister i denna process skulle kunna elimineras skulle också tas fram.

Denna rapport handlar om kärnan i ett borstsystem som används på flygplatsers landningsbanor för att upprätthålla ett standardiserat friktionsvärde. Att utföra borstningen för att upprätthålla friktionsvärdet medför även att landningsbanan blir fri från diverse hinder och upprätthåller en jämn yta, dvs. att det inte finns någon smuts som kan skada maskineri. Valsen är kärnan i systemet. Arbetet genomförs för att Mase Brush Sweden AB vill fortsätta att driva marknaden framåt och ta fler marknadsandelar.Målet med detta arbete är att sänka vikten på den befintliga valsen samt underlätta produktionen för att sänka kostnaderna för Mase Brush Sweden AB.

Detta examensarbete gjordes på uppdrag av Kiruna kommun, Tekniska verken AB. Denna fallstudie av Nationella vägdatabasen (NVDB) och Lokal vägdatabas (LVDB) ur kommunal synvinkel, beskriver för och nackdelar med att gå med i NVDB och vilka möjliga vinster som kan härledas ur ett avtal med NVDB. I rapporten ingår även en tillämpad metod hur en inventering och revision av lokala trafikföreskrifter med anpassning till NVDB genomförs.Tanken med NVDB är att den ska vara en heltäckande databas med information om alla Sveriges vägar. Information som finns lagrad i denna databas är den geografiska placeringen och vägens egenskaper. Exempel på egenskaper som lagras är: vägens namn, vägbredd, hastighetsbegränsning, hinder, mm.

Titel: Utvecklingssamtal ? ideal och verklighet. En studie om hur verktyget används i praktiken. Författare: Gustafson Stina, Johansson Maria, Netterberg Jessica Handledare: Göran Alsén Institution: Institutionen för ekonomi och management, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete inom företagsekonomi, 10 poäng Syfte: I en marknad som är så föränderlig, konkurrensutsatt och teknikintensiv såsom it-telekombranschen är det viktigt att skapa en lärande miljö och undvika resursslöseri av kunskap och kompetens. I litteraturen presenteras ett antal verktyg som kan användas för att undvika sådana problem, exempelvis utvecklingssamtal.

Karlstads kommun ingår som en del i en global klimatstrategi för att omsätta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta är att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav på en lägre specifik energianvändning av lokaler och byggnader på 80 kWh/m2 och år. Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstår i projekteringsprocessen. Syftet är även att ge förslag på åtgärder som förbättrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i så fall på vilket sätt. Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jämförelse mellan dessa båda organisationers arbetssätt. Under intervjuarbetet uppmärksammades ett antal återkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredställande i byggprocessen.

Titel: Utvecklingssamtal ? ideal och verklighet. En studie om hur verktyget används i praktiken. Författare: Gustafson Stina, Johansson Maria, Netterberg Jessica Handledare: Göran Alsén Institution: Institutionen för ekonomi och management, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete inom företagsekonomi, 10 poäng Syfte: I en marknad som är så föränderlig, konkurrensutsatt och teknikintensiv såsom it-telekombranschen är det viktigt att skapa en lärande miljö och undvika resursslöseri av kunskap och kompetens. I litteraturen presenteras ett antal verktyg som kan användas för att undvika sådana problem, exempelvis utvecklingssamtal. Med utgångspunkt i problemdiskussionen ovan är syftet således att beskriva utvecklingssamtalets roll.

Att ha en relativt låg personalomsättning är en väldigt viktig del av ett företags välmående, i ett säsongsbaserat turistföretag är det i mångt och mycket en grundpelare för fortsatt framgång. För att lyckas med att skapa en lägre personalomsättning måste företagens avdelningar arbeta mot samma mål. Ett steg i framgången är att fokusera sina strategiska val på rekryteringen och upplärningsprocessen för de nyanställda. Dock kan inte företag nöja sig med att göra långsiktiga planer för dessa delar utan måste även fokusera på personalens trivsel och välbefinnande på arbetsplatsen, det är detta som skapar en lägre personalomsättning i en långsiktig plan.Personalomsättning i stort är ett relativt välutforskat område och det har eskalerat sedan mitten på 1990-talet. Forskarna har kommit fram till att det är bra med en låg personalomsättning men vad som inte kommit fram är hur företag praktiskt ska göra för att minska den.

Inom många områden inom vården, så även i företagshälsovården, är uppföljningen av kvalitetsindikatorer dålig. Det tycks också inom många områden vara så att kvalitetsdata endast i ringa omfattning registreras på ett Strukturerat sätt och därför blir svåra att följa. På många enheter begränsar sig uppföljningen till sticksprovskontroller av tillgänglighet och mätning av patientupplevelse av tillgänglighet, service och kvalité. Aktuell undersökning har syftat till att undersöka om tydligt och på ett enkelt sätt sökbara kvalitetsdata finns i den egna verksamheten, företagshälsovården Arbetsmiljöutveckling Hälsingland (AH). Dessutom att beskriva och diskutera de kvalitetsdata som går att få fram samt att i viss mån beskriva utvecklingsmöjligheter.Axelproblem är i verksamheten vanliga och under en tvåårsperiod 2006-2008 besökte 148 patienter med axelleds eller AC-ledsproblem AH.

Nästan var tionde patient i den svenska somatiska sjukhusvården drabbas av en vårdskada och som följd har patientsäkerhetsfrågor aktualiserats. Orsaker till brister i patientsäkerheten kan ofta hittas i organisationen eller arbetsplatsens rutiner där bl.a. bristfälliga rutiner för samverkan och kommunikation är vanliga orsaker. Teamarbete är en vanligt förekommande samarbetsform inom vården och byggstenarna i dessa team utgörs av de teammedlemmar som ingår och som för tillfället arbetar tillsammans. Individernas prestationsförmåga styrs av mänskliga psykologiska och fysiologiska begränsningar vilket leder till att misstag och fel är oundvikliga.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning under skolår F-6. Den inledande frågeställningen är vad laborativ matematik innebär. Vidare har jag undersökt hur lärare arbetar med laborativa inslag och vilken betydelse ett laborativt arbetssätt har för lärandet.Resultatet av litteraturstudien riktar sig till frågan vad laborativ matematik är och vilken betydelse det laborativa arbetssättet har för lärandet. Här finns även en beskrivning av det laborativa arbetssättets utveckling i historiskt perspektiv samt tre olika laborativa material som jag har kommit i kontakt med under min utbildning till lärare. Litteraturen visar att laborativ matematik är när eleverna får göra något med sina händer och sina kroppar.

Inom många områden inom vården, så även i företagshälsovården, är uppföljningen av kvalitetsindikatorer dålig. Det tycks också inom många områden vara så att kvalitetsdata endast i ringa omfattning registreras på ett Strukturerat sätt och därför blir svåra att följa. På många enheter begränsar sig uppföljningen till sticksprovskontroller av tillgänglighet och mätning av patientupplevelse av tillgänglighet, service och kvalité. Aktuell undersökning har syftat till att undersöka om tydligt och på ett enkelt sätt sökbara kvalitetsdata finns i den egna verksamheten, företagshälsovården Arbetsmiljöutveckling Hälsingland (AH). Dessutom att beskriva och diskutera de kvalitetsdata som går att få fram samt att i viss mån beskriva utvecklingsmöjligheter.Axelproblem är i verksamheten vanliga och under en tvåårsperiod 2006-2008 besökte 148 patienter med axelleds eller AC-ledsproblem AH.