Patienter som erhåller strålbehandling mot huvud- och halscancer drabbas i hög utsträckning av behandlingsrelaterade biverkningar. Oral mucosit, skada på munhålans slemhinna, är vanligt förekommande och kan påverka patientens grad av livskvalitet. Sjukvårdspersonal undersöker inte regelbundet munhålan och det kan därför dröja innan tecken på skada uppenbaras. Syftet med denna uppsats var att beskriva omvårdnadsinterventioner vid oral mucosit i samband med strålbehandling mot huvud- och halscancer. Vidare att beskriva om standardisering av omvårdnaden kan lindra behandlingsrelaterad oral mucosit.

Samhällets förändringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, ställer ett ökat krav på oss invånare som flexibla och nytänkande språkskapare. Detta leder till att lärare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundläggande läs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar till sin läs- och skrivundervisning i de tidiga skolåren. Genom intervjuer med tolv lärare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen läs- och skrivundervisning och vad de överväger i sitt tillvägagångssätt. Vidare har vi även fokuserat på hur lärarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angående individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien på att lärarna har elevernas bästa för ögonen.

Hållbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson Vårt syfte är att genom intervjuer och observationer försöka ta reda på: - Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling? - Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen? - Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hållbar utveckling? I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från rapporter som kommer från bland annat skolverket och regeringen. Vi tar också upp hur förloppet om hållbar utveckling har sett ut från 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hållbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hållbar utveckling. Vi tar även upp punkter från barnkonventionen och hur barn ser på allvaret om vår miljö i världen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver att språkarbeten bedrivs på ordinarie förskolor och på språkförskolor, samt hur de reflekterar kring sin egen roll i sammanhanget. Vi gör en jämförelse mellan de två olika förskoleformerna beträffande språkliga arbetssätt.I studien använder vi oss av kvalitativa intervjuer som metod. Fyra förskollärare som arbetar på ordinarie förskolor och fyra förskollärare som arbetar på språkförskolor deltar i undersökningen.Studien är uppbyggd utifrån tre huvudområden: språkliga arbetssätt, uppföljning av barns språkutveckling och reflektion kring den egna rollen vad gäller att främja barns språkutveckling.Resultatet visar att det finns många likheter mellan ordinarie förskolor och språkförskolor beträffande språkliga arbetssätt, men också att det finns skillnader. Både inom de ordinarie förskolorna och inom språkförskolorna uttrycker förskollärarna vikten av att arbeta språkligt medvetet. Det lekfulla lärandet framhävs.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Denna studies övergripande syfte är att undersöka hur inflytandet från elever i behov av särskilt stöd kan medverka till en lärmiljö där alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, både kunskapsmässigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lärare.Resultaten visar att klassen från början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och läraren var den ende som ansvarade för att eleverna inhämtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av särskilt stöd höjdes när lärarna utvecklade ett Strukturerat samarbete i smågrupper. Eleverna upplevde då ett växande ansvar i sitt lärande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglädje höjdes, men det var av avgörande vikt att läraren bestämde samarbetspartners.

Ask any constructional worker and there is a high probability that this person knows a colleague with pain or other disorders caused by working with power tools.According to the Swedish Work Environment Authority 71 percent of the Swedish constructional workers is exposed to vibrations at least 25 percent of the working hours. Despite this, the number of reported occupational sicknesses caused by vibrations is as low as 1, 4 percent.JM Ltd. is one of the largest constructional companies in Sweden. Their main business is new housing and development of residential areas. God quality and low impact on the environment is a part of great importance in the company?s long-term goals.

SammanfattningInledning: Effektiviseringen av hälso och sjukvården har under de senaste decennierna resulterat i en drastisk minskning av antalet vårdplatser. En effekt av reduceringen är att patienter placeras på avdelningar som inte är specialiserade mot patientens specifika sjukdomstillstånd. Det innebär att patienten vårdas på enheter där det saknas specialistkunskap.Syfte: Undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att patienter vårdas på en avdelning som inte är specialiserad på patientens specifika psykiatriska sjukdomstillstånd. Metod: Två sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk specilaistvård deltog i den kvalitativa intervjustudien. Studien är en pilotstudie där innehållsanalys använts som analysmodell.Resultat: Följande tema framkom i resultatet: Kunskap, trygghet och uthållighet är knuten till hopp.

Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som påverkar människans dagliga liv på många olika sätt både kroppsligt och själsligt vilket kan innebära ett stort lidande. Långvarig smärta har låg status inom sjukvården och människor som lider av detta upplever ofta misstro från sin omgivning. Två vanliga diagnoser är fibromyalgi och ryggsmärta. Men det är inte ovanligt att man inte får någon diagnos på sin smärta.Syftet med arbetet är att beskriva hur långvarig smärta påverkar människans upplevelse av sitt dagliga liv. Uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativa artiklar har analyserats och utgjort resultatet.

Vad anser pedagoger i särskolan att deras arbete med bild och skapande tillför eleverna och undervisningen? Ämnet är intressant eftersom få undersökningar om den pedagogiska praktiken i särskolan har hittats. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur pedagoger arbetar med bild och skapande, vilka syfte och mål de har och vad de anser att bild och skapande tillför eleverna och undervisningen i särskolan.Vygotskijs (2003) kulturhistoriska dialektiska teori har använts i studien, eftersom den åberopar ett estetiskt synsätt, en helhetssyn, där man tror på individen som ett kreativt subjekt. Relationen mellan barn och vuxna är betydelsefull, barnet behöver vägledning och vad barnet kan göra idag med vuxenhjälp, kommer de att vara kapabelt att göra självständigt i morgon (Vygotskij, 2003). I litteraturdelen tas upp att bildämnet har en viktig roll i skolans uppdrag, ämnet ska både vara en del av helheten och samtidigt ansvara för karaktäristiska inslag (Wetterholm, 2001).

Bakgrund: En större andel människor drabbas idag av hjärt- kärlsjukdomar till följd av ökad vällevnad och en allt äldre befolkning. Därmed ökar risken att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Att genomgå ett hjärtstopp kan innebära stora livsförändringar för individen. Detta är något sjuksköterskor kommer i kontakt med i sitt arbete, en djupare förståelse för hur livet kan förändras efter ett hjärtstopp kan bidra till bättre omvårdnadsåtgärder för dessa patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur livet kan förändras  för personer som genomgått  ett  hjärtstopp.Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande fyra kvalitativa artiklar, åtta kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod som övergripande beskriver ett avgränsat område på ett Strukturerat sätt.Resultat: Litteraturstudien visar att livet kan förändras på flera vis för patienter som genomgått ett hjärtstopp. Detta presenteras i fyra övergripande teman: fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan och existentiell påverkan.

Syfte: Syftet med min uppsats har varit att försöka upptäcka faktorer på en skola som möjliggjort godkändnivå för elever i behov av särskilt stöd. Är det möjligt att kombinera strävan att nå godkändnivå för alla med intentionerna i en skola för alla? Mitt andra syfte var att undersöka om en skola där alla når målen också lyckats med att bibehålla och öka elevers självkänsla. Utifrån detta har jag ställt följande frågor.? Vilka faktorer bidrar till måluppfyllelsen?? Vilka arbetssätt är synliga?? Vad har klasstorleken för betydelse?? Specialpedagogiskt synsätt - hur omsätts det i praktiken?? Finns det något speciellt arbetssätt som främjar måluppfyllelsen?? Vilken syn har skolan kring elever, lärande och kunskap?? Råder det en samsyn i skolan på eleverna?Teori:Undersökningen grundar sig på systemteorin.

SyfteSom matematiklärare är det viktigt att vara uppmärksam på bland annat olika motivationsgrad inför matematikämnet bland eleverna och hur pedagogerna kan påverka detta. Syftet med denna studie var att undersöka motivationen till matematik bland elever i årskurs 6 och årskurs 9. Jag ville också undersöka hur eleverna uppfattade matematiklärarnas undervisningsmetoder och hur dessa eventuellt påverkade elevernas motivation. Frågeställningar? Hur motiverade är de tillfrågade eleverna i årskurs 6 och årskurs 9 inför ämnet matematik?? Finns det skillnader i motivation till ämnet matematik bland de tillfrågade eleverna i årskurs 6 respektive 9?? Hur uppfattar de tillfrågade eleverna i årskurs 6 och årskurs 9 att deras lärare undervisar i matematik?? Hur ser sambandet ut mellan de tillfrågade elevernas motivation och deras uppfattning av lärarens arbetssätt i ämnet matematik? MetodJag ville undersöka om det förelåg några skillnader mellan elevers motivation i årskurs 6 och årskurs 9.

Extreme programming (XP) är en av flera lättrörliga utvecklingsmetoder. Detta innebär att arbetssättet är Strukturerat på ett sätt som gör att systemets innehåll enkelt kan omformas efter uppkomna önskemål under projektets gång. Dessa metoder är alltså anpassade för att hantera förändrade kravbilder under pågående projekt. Principen är att framtiden är föränderlig, varför det behövs utveckling som stöder föränderlighet.Kunden ges en betydelsefull roll i lättrörliga utvecklingsprojekt.XP består av ett antal praxis (practices) som tillsammans syftar uttryckligen till att utveckla enastående (outstanding) programvara. Vi har dock funnit att XP inte kan sägas utgöra en metod i bemärkelsen som Goldkuhl (1992) definierar en metod.Vår huvudsakliga fråga som besvaras i uppsatsen är hur XP kan användas.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.