Sök:

Sökresultat:

627 Uppsatser om Strukturerat arbetsätt - Sida 15 av 42

Fritid - en del av (arbets)livet? : En kvalitativ studie om friskvÄrdsprojektets utformning och mottagande

I dagens samhÀlle rÄder en hög sjukfrÄnvaro pÄ kvinnodominerande arbetsplatser dÀr Àldreomsorgsverksamheter beskrivs som sÀrskilt utsatta. För att förebygga sjukfrÄnvaro kan hÀlsofrÀmjande insatser vara av betydelse för att frÀmja personals fysiska och psykiska hÀlsa. I en Àldreomsorgsenhet i en kommun i Sverige har ett hÀlsofrÀmjande arbete genomförts i form av ett friskvÄrdsprojekt för att minska en hög sjukfrÄnvaro. Insatser genomfördes med fokus pÄ att lyfta betydelsen av fysisk trÀning samt en hÀlsosam kosthÄllning och motivera personalen att arbeta med detta. Syftet med denna studie var att med en kvalitativ undersökning undersöka hur en friskvÄrdssatsning genomfördes samt mottogs av personalen pÄ denna Àldreomsorgsenhet.

"Att lÀra tillsammans för att kunna arbeta tillsammans" Hur arbetsterapeutstudenter upplever betydelsen av praktik pÄ klinisk utbildningsavdelning inför den kommande yrkesrollen.

Nyutexaminerade arbetsterapeuter saknar ofta sjÀlvförtroende och Àr osÀkra pÄ sin kompetens dÄ de ska arbeta i team och med patienter. Intresset för kliniska utbildningsavdelningar har dÀrför pÄ senare tid vÀckts pÄ mÄnga hÄll. PÄ dessa avdelningar fÄr studenterna öva upp sina kunskaper samt öka förstÄelsen för teamarbete. AKVA-U pÄ Universitetssjukhuset MAS Àr en sÄdan avdelning. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeutstudenter upplever betydelsen av praktik pÄ AKVA-U, inför den kommande yrkesrollen.

Arbetsgivarens förhandlingsskyldighet : 11 § MBL i teori och praktik

Enligt 11 § MBL Ă€r arbetsgivaren skyldig att pĂ„ eget initiativ kalla till förhandling innan han/hon fattar beslut i frĂ„gor som utgör viktigare förĂ€ndring av hans/hennes verksamhet eller av arbets- eller anstĂ€llningsförhĂ„llandena för arbetstagarna. Denna primĂ€ra förhandlingsskyldighet gĂ€ller endast mot de kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna.Syftet med uppsatsen Ă€r dels att belysa den hĂ€r primĂ€ra förhandlingsskyldigheten och dels beskriva hur den kan tillĂ€mpas i praktiken. FrĂ„gestĂ€llningarna som behandlas Ă€r dĂ€rför följande: Kan arbetsgivaren identifiera de frĂ„gor som hör hemma i 11 § MBL? Förhandlar arbetsgivaren enligt 11 § MBL? Finns det andra sĂ€tt att komma överens Ă€n genom förhandling? Är förhandlingsskyldigheten en nackdel eller Ă€r det en fördel att MBL finns för relationerna mellan parterna pĂ„ arbetsmarknaden? För att kunna besvara dessa frĂ„gor ges först en teoretisk inblick i 11 § MBL medan en undersökning vidtogs pĂ„ ett företag i syfte att studera den praktiska tillĂ€mpningen av nĂ€mnda lagrum.PĂ„ företaget dĂ€r undersökningen Ă€gde rum har tillĂ€mpningen av arbetsgivarens primĂ€ra förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL anpassats till verksamheten genom ett Utvecklingsavtal. Företaget ifrĂ„ga har stĂ„ende möten en gĂ„ng i veckan dĂ€r personalchefen, en personalkonsult och de fyra kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna Ă€r nĂ€rvarande.

Trygghet, anknytning och omsorg- Pedagogens syn pÄ sin roll i förhÄllande till barn vars förÀldrar lider av psykisk ohÀlsa

Eftersom det har blivit allt mer vanligt med psykisk ohÀlsa i dagens samhÀlle, valde vi att undersöka hur förskolepersonal ser pÄ sitt arbete till de barn vars förÀldrar lider av psykisk ohÀlsa pÄ olika förskolor i södra SkÄne. I studien anvÀnds begreppet psykisk ohÀlsa och med det menar vi förÀldrar som inte mÄr bra, det kan bero pÄ flera olika anledningar, till exempel pÄ grund av skilsmÀssa, dÄlig ekonomi, depression eller stress. VÄra teoretiska utgÄngspunkter baserar sig pÄ Bowlbys anknytningsteori. Anknytningsteorin handlar om nÀra och kÀnslomÀssiga förhÄllande samt deras betydelse för den enskilda personens utveckling. Genom kvalitativ metod har vi intervjuat Ätta förskollÀrare och tvÄ barnskötare frÄn fem olika förskolor. Vi har sedan sammanstÀllt, tolkat och analyserat den transkriberade empirin, dÀr det empiriska underlaget Àr grundat pÄ bÄde strukturerade och ostrukturerade intervjuer, det vill sÀga ett semi strukturerat intervjusÀtt. Resultatet av denna studie har visat sig att det mest grundlÀggande för pedagogerna Àr att ge barnen trygghet, synliggöra dem och att vara en kompletterande anknytningsperson..

Insatser för barn med inlÀrningssvÄrigheter i skolaktiviteter Stöd, handledning och insatser sett utifrÄn ett arbetsterapeutiskt perspektiv

I mÄnga lÀnder runt om i vÀrlden finns arbetsterapeuter anstÀllda inom skolverksamheten. DÀr de ger stöd/handledning till lÀraren men ocksÄ insatser som riktas direkt till barnet. Med bakgrund till detta ville vi ta reda pÄ utifrÄn ett arbetsterapeutiskt perspektiv om klasslÀrarna i Ärskurs 4-6 fÄr stöd och handledning gÀllande barn med inlÀrningssvÄrigheter i skolaktiviteter samt vilka insatser som riktas mot dessa barn. Informationen samlades in genom en egendesignad enkÀt, dÀr 19 lÀrare deltagit som sammanlagt undervisade 508 elever. LÀrarna undervisade i genomsnitt 4,9 elever med inlÀrningssvÄrigheter och resultatet visade att 63 % av lÀrarna inte fick det stöd/handledning som de önskade och 90 % av lÀrarna ansÄg att skolans resurser inte var tillrÀckliga för att möta elever med inlÀrningssvÄrigheter.

Invandrares vÀg till arbete genom Arbets- och Integrationscenter

ABSTRACT This research explores how the Work Integration Center (AIC) supports unemployed immigrants in acquiring jobs and how the practical work helps immigrants in entering the labour market. It employs qualitative research approach through semi-structured interviews staff members at AIC and municipal commissioners of education and labour market in the municipality of Malmö. Its aim is to examine how governmental setup guidelines were represented in the practical work. These guiding principles of the organization are presented at the top of municipality. The findings suggest that even if the staff has no knowledge of the official measures of the integration plans, they have implemented the aims and criteria in their work with the immigrants.

Hantering av IT-incidenter i vÄrdmiljö

Hantering av IT-incidenter Àr ett vÀxande problem dÄ utvecklingen av datorsystem i företag vÀxer fortare Àn vad sjÀlva organisationerna för att hantera dessa gör. I denna studie kommer IT-incidenter i Landstinget GÀvleborg att undersökas. I denna miljö Àr det extra viktigt att IT-incidenterna behandlas pÄ ett korrekt och effektivt sÀtt eftersom personers liv bokstavligt talat kan vara beroende av systemen. Trots detta finns inga övergripande rutiner för hur IT-incidenter skall hanteras. Genom gemensamma rutiner kan sÄvÀl data- som patientsÀkerhet ökas.

Tillit och tid : En kvantitativ studie om en medarbetares tillit till sin ledare

Tillit har bevisats ha en stark koppling till effektivitet, prestanda och engagemang. Det krÀvs dÀrför mÄnga aspekter av ledarskap för att skapa tillit, det kan vara relationsinriktat eller avtalsinriktat samt att denna mÄste underhÄllas över tid. Syftet med denna studie var dÀrför att analysera hur fastighetsmÀklares tillit till ledaren förÀndras över tid nÀr den utsÀtts för relation- eller avtalsbaserat ledarskap samt vilket av avtals- eller relationsbaserat ledarskap som mest gynnar tillit, eller om dessa samverkar. Studien genomfördes enligt en kvantitativ metod, genom anvÀndandet av enkÀter i ett strukturerat intervjuschema. Det insamlade empiriska materialet analyserades i medelvÀrdes-, regressions-, ANOVA och korrelationsanalys. Detta resulterade i huruvida tilliten inom branschen var relations- eller avtalsinriktad och hur tilliten förÀndrats över tid.   Studien slog fast att tid har en marginell pÄverka pÄ tillit. Tilliten sjunker som mest efter 4-6 Ärs anstÀllning för att sedan succesivt öka.

Sjuksköterskors syn pÄ sjÀlvbestÀmmande för patienter som vÄrdas under lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd

Bakgrund: VÄrd under lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT) innebÀr att patienters sjÀlvbestÀmmande kan begrÀnsas. OmvÄrdnad i samband med LPT Àr av komplex karaktÀr som bland annat innebÀr att sjuksköterskan skall respektera patientens sjÀlvbestÀmmande och utföra tvÄngsÄtgÀrder samtidigt. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva sjuksköterskors syn pÄ sjÀlvbestÀmmande för patienter som vÄrdas under lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Metod: Halvstrukturerade intervjuer med tre sjuksköterskor verksamma inom psykiatrin genomfördes och en manifest innehÄllsanalys anvÀndes för att bearbeta data. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier bildades.

Hinder och drivkrafter för strukturerat riskanalysarbete inom Peab

Riskanalys och riskhantering har pÄ senare Är kommit att bli en stor del i byggföretagens arbete för att minimera risker och pÄ sikt de kostnader som kan uppkomma under projektets gÄng och efter dess fÀrdigstÀllande. Detta sker under strukturerade former genom exempelvis checklistor och krÀver kompetens och erfarenhet, dels för att identifiera riskerna och dels för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hantera dessa. Genom att utföra riskhanteringen pÄ ett bra sÀtt har man mycket att vinna, bÄde pÄ resultatet pÄ projektet och att man fÄr en sÀkrare ekonomi. Riskhantering Àr inget nytt, men i sin strukturerade form Àr det relativt modernt inom byggbranschen. Ett flertal entreprenörer ser inte nyttan med fler dokument, utan gör sin riskanalys och kontrollerar sina projekt utifrÄn egna erfarenheter och dokumenterar lite eller inte alls. Detta leder till att erfarenhetsÄterföringen inom företagen blir lidande och kunskapen tunnas ut.

Hinder och drivkrafter för strukturerat riskanalysarbete
inom Peab

Riskanalys och riskhantering har pÄ senare Är kommit att bli en stor del i byggföretagens arbete för att minimera risker och pÄ sikt de kostnader som kan uppkomma under projektets gÄng och efter dess fÀrdigstÀllande. Detta sker under strukturerade former genom exempelvis checklistor och krÀver kompetens och erfarenhet, dels för att identifiera riskerna och dels för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hantera dessa. Genom att utföra riskhanteringen pÄ ett bra sÀtt har man mycket att vinna, bÄde pÄ resultatet pÄ projektet och att man fÄr en sÀkrare ekonomi. Riskhantering Àr inget nytt, men i sin strukturerade form Àr det relativt modernt inom byggbranschen. Ett flertal entreprenörer ser inte nyttan med fler dokument, utan gör sin riskanalys och kontrollerar sina projekt utifrÄn egna erfarenheter och dokumenterar lite eller inte alls.

Konsten att skapa goda matvanor i hemmiljö- en kvalitativ studie om smÄbarnsförÀldrars upplevelser.

TrycksÄr orsakar lidande för patienter och höga kostnader för sjukvÄrden. För att förhindra uppkomst av trycksÄr Àr det viktigt att identifiera patienter med ökad risk för trycksÄr samt att aktivt arbeta med preventiva omvÄrdnadsÄtgÀrder. Ett strukturerat arbetssÀtt kan göras utifrÄn kvalitetsregistret Senior Alerts rekommendationer. Senior Alert Àr inriktat pÄ förebyggande vÄrd av Àldre över 65 Är och i registret registreras bland annat risk för trycksÄr, planerade ÄtgÀrder samt sjuksköterskans utvÀrdering av de insatta ÄtgÀrderna. Syftet med studien var att kartlÀgga tÀckningsgrad, utförda riskbedömningar och planerade ÄtgÀrder avseende risk för trycksÄr i kvalitetsregistret Senior Alert.

FrÄn den ena till den andra : En studie om att utforma en anvÀndarvÀnlig multifunktionell trÀningslokal

Detta examensarbete Àr en studie i hur man kan utforma en multifunktionell trÀningslokal, dÀr rummet ska fungera optimalt under bÄde livliga och lugna gymnastiska aktiviteter. MÄlsÀttningen har varit att skapa ett designförslag som ska ge de rÀtta förutsÀttningarna och möjligheterna för sÄvÀl ledare som deltagare.  Arbetet har utgÄtt ifrÄn den multifunktionella trÀningslokalen Lilla Hallen pÄ Vilsta Motionscenter i Eskilstuna, som har efterfrÄgat en ny designlösning. Detta för att trÀningslokalen Àr i behov av att förstÀrka sitt syfte pÄ ett kommunikativt och strukturerat sÀtt samt kunna bidra i konkurrensen med andra trÀningsanlÀggningar.Studien har baserats pÄ teorier kring uppmÀrksamhet, gestaltlagar, fÀrg, ljus och kontrast, form och funktion, ikoner och konturer samt ljud. De metoder som har tillÀmpats Àr rumsanalys, intervju, introspektion och referensobjekt.

Mot en hÄllbar e-livsmedelshandel : En kvalitativ studie av svenska e-livsmedelsaktörers initiativ för Sustainable Supply Chain Management

Den vÀxande e-livsmedelshandelns Supply Chains har studerats genom hÄllbarhetsglasögon dÀr syftet var att ?[?] ge en fördjupad förstÄelse över hur svenska elivsmedelsaktörerarbetar med frÄgor rörande Sustainable Supply Chain Management?.Syftet fullgjordes genom en kvalitativ studie av tre organisationer, i vilka totalt 9 beslutsfattare intervjuades enligt ett semi-strukturerat intervjuförfarande. De data som samlades rörande e-livsmedelsaktörernas arbete med SSCM har i sin tur analyserats med hÀnvisning till en i förvÀg faststÀlld teoretisk referensram.VÄr studie avslöjar att tvÄ av de svenska e-livsmedelsaktörerna Àr exemplariska och framstÄende med att införliva hÄllbarhet i sin Supply Chain. De engagerar sig aktivt i de initiativ för Sustainable Supply Chain Management som i litteraturen identifierades som nödvÀndiga för en verkligt hÄllbar Supply Chain. De har en allomfattande och övergripande strategi för att minimera den sociala risken, reducera resursutnyttjande och förorenande biprodukter i hela Supply Chain samt för att förbÀttra organisatoriskt inbÀddade ohÄllbara vanor.

HÄllbarhetsredovisningar - för vem och hur anvÀndbar

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->