I och med att den psykiatriska vÄrden omorganiserats och antalet slutenvÄrdsplatser minskathar familjen en stor och viktig roll i vÄrdandet av psykiskt sjuka. NÀr en anhörig drabbas avschizofreni uppstÄr en börda med effekter för hela familjen. Det kan vara inkomstbortfall,begrÀnsad fritid, upplevelser av sorg, skuld, oro och ilska. Sjuksköterskor behöver vararustade med anvÀndbara ÄtgÀrder för att möta de anhörigas behov. Den hÀr litteraturstudienfokuserade dÀrför pÄ omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr grundade i den problembild som anhörigatill personer med schizofreni beskriver.

Abstrakt Bakgrund: Att försöka ge en sÀker och kvalitativ vÄrd Àr nÄgot som efterstrÀvas i sjukvÄrden. För att minimera risker, tillbud och mÀnskliga faktorer sÄ finns idag flera utarbetade system till hjÀlp. PÄ Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsÀker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra sÄ att information i överrapportering mellan olika vÄrdgivare inte gÄr förlorad. Otydlig kommunikation och bristfÀllig informationsöverföring kan riskera patientsÀkerheten eftersom hÀlso- och sjukvÄrden Àr ett komplext och riskfyllt omrÄde dÀr en stor mÀngd personlig information om enskilda patienter ska överföras frÄn en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överrapportering överensstÀmmer med SBAR protokollet.

I mötet mellan vÄrdpersonal och den vÄrdsökande uppstÄr en relation, dÀr bemötandet har en avgörande betydelse för hur den enskilde patienten kommer att uppleva situationen. Ett gott bemötande betraktas som en förutsÀttning för god och professionell omvÄrdnad. Trots detta finns det brister i bemötandet inom sjukvÄrden. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors synsÀtt gÀllande bemötandets betydelse för att frÀmja en god vÄrdrelation till patienter inom primÀrvÄrden. Elva distriktssköterskor som arbetar pÄ tvÄ distriktssköterskemottagningar inom primÀrvÄrden i Norrbotten deltog i studien.

Uppsatsen har skrivits pÄ uppdrag av LantmÀteriet och har för avsikt att undersöka hur vanligt det Àr med ombud och bitrÀden vid lantmÀteriförrÀttningar samt anledningen till att sakÀgare vÀljer att anvÀnda ombud och bitrÀden. En studie har genomförts genom en datainsamling frÄn tvÄ olika lÀn, Stockholm och Blekinge. Underlaget utgörs av bÄde statliga och kommunala lantmÀteriförrÀttningar som registrerats under 2010. Studien ligger Àven till grund för en enkÀtundersökning som genomförts med syfte att hitta anledningar till varför mÄnga sakÀgare vÀljer att anlita professionella ombud dÄ detta innebÀr en kostnad som sakÀgaren enligt lagstiftning inte ska behöva svara för.Datainsamlingen som utfördes visade pÄ att det i Stockholm lÀn förekom externa ombud och bitrÀden, dvs. ombud/bitrÀden vilka inte redan var sakÀgare i förrÀttningen, i 4 % av de registrerade förrÀttningarna under 2010.

Hbt Àr ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner, som introducerades i Sverige i början av 2000-talet. Studier beskriver att hbt-personer undviker kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden pÄ grund av tidigare negativa erfarenheter av diskriminering eller fördomsfulla attityder. I den etiska koden för sjuksköterskor stÄr det beskrivet att sjuksköterskor i sitt omvÄrdnadsarbete bland annat inte skall begrÀnsas av patientens trosuppfattning, kön eller sexuella lÀggning. Vidare förklaras det i studier hur hbt-personer efterfrÄgar en större kunskap gÀllande hbt hos sjuksköterskor. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur sjuksköterskor reflekterar kring hbt inom slutenvÄrden.

BakgrundSömn och matproblem Àr vanliga hos smÄ barn. Bekymren kan vara stora och förÀldrarna i behov av professionell hjÀlp. BarnavÄrdscentralerna har stor stöd- och hjÀlpfunktion men inte alltid resurser för detta. I Uppsala lÀn finns en specialbarnavÄrdscentral som erbjuder rÄd och stöd vid dessa problem.Syftemed studien var att studera förÀldrarnas bedömning av barnets sömn- eller matproblem före och efter kontakt med Special-BVC, samt om det fanns ett samband mellan antal kontakter och förÀldrarnas bedömning av barnets situation efter avslutat kontakt.MetodDesignen var en deskriptiv, komparativ studie dÀr 67 av 102 (66 %) förÀldrar besvarade frÄgor om förhÄllanden före och efter kontakt med Special-BVC.ResultatInom flera omrÄden minskade barnens sömn- eller matproblem efter kontakten med enheten. Emellertid bedömde förÀldrar till barn med matproblem att dessa fortfarande var ett problem för barnet men inte för familjen medan barns problem gÀllande sömn minskat bÄde för barnet och familjen.DiskussionKvalitetssÀkring av vÄrdverksamheters resultat Àr viktigt.

Syftet: Var att beskriva Àldres upplevelser av Äldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vÄrdÄtgÀrder som kan bidra till att förbÀttra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hÀmtade frÄn databaser inom vÄrdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svÄr funktionsnedsÀttning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning Àr vanligt. PÄverkan pÄ sociala faktorer medför en begrÀnsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhÄllande till omgivningen.

Sjuksköterskan Àr dokumentationsskyldig enligt ett flertal lagar och förordningar. Dessa ger oss ramar men inga enhetliga riktlinjer och verktyg för hur strukturen för omvÄrdnadsdokumentationen ska se ut. Syftet med litteraturstudien var att granska hur den vetenskapliga litteraturen beskriver omvÄrdnadsdokumentationen utifrÄn VIPS-modellen och ICF som tillÀmpbar inom omvÄrdnadsdomÀnen. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie dÀr sammanlagt 18 st. vetenskapliga artiklar granskades.

Efter de organisatoriska förÀndringarna i vÄrd och omhÀndertagande av Àldre dÀr kommunen har tagit pÄ sig ansvar för vÄrd och omsorg av Àldre har personalens arbete pÄ Àldreboenden blivit allt mer medicinskt inriktad. VÄrdbitrÀden och undersköterskor har i praktiken fÄtt ett stort ansvar för lÀkemedelhantering inom Àldreboenden. De har Àven blivit kontaktförmedlare mellan patienten och den medicinsk kompetenta sjuksköterskan som numera har en konsultativ roll. Alla undersköterskor och vÄrdbitrÀden, som har deltagit i undersökningen hanterar lÀkemedel i sitt arbete, nÄgot som de inte har formell kompetens för. Arbetsuppgift kan dock delegeras nÀr den reella kompetensen finns.

BAKGRUND: Flyktingfamiljer och barn flyr krig och lÀmnar sina kÀra och nÀra för att söka fristad i andra delar vÀlden. NÄgra hamnar i Sverige. Flyktingbarn slussas in i vÄra svenska förskolor utan att vi vet mycket om deras bakgrund. Enligt forskning och litteratur pÄverkas inte flyktingbarn enbart av det pÄgÄende kriget, utan Àven under flykten, asylvÀntetiden och under integrationsprocessen som till viss del Àger rum i förskolan.SYFTE: Vi vill genom vÄr undersökning belysa hur flyktingbarns bakgrund kan se ut innan de börjar i den svenska förskolan. Dessutom vill vi öka vÄr yrkeskompetens i hur man som pedagog praktiskt kan stödja dessa barn i förskolan.METOD: I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka vad yrkeslÀrare grundar sin bedömning och betygssÀttning pÄ i yrkesÀmnet, hur de vÀljer att dokumentera denna och Àven hur relevanta Skolverkets styrdokument Àr för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslÀrare pÄ en gymnasieskola upplever att de gÄr efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gÀller. Fallstudien visar att det lÀggs stor vikt vid processen och att yrkeslÀrarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssÀttningen. De kriterier som yrkeslÀrarna gÄr efter pÄminner mycket om det som krÀvs ute i arbetslivet, det vill sÀga sjÀlvstÀndighet, problemlösningsbenÀgenhet och talang. NÀmnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets lÀroplan.

Bakgrund: Varje Är drabbas cirka 300 barn i Sverige av cancer. Tidigare forskning visade att familjer ofta gÄr igenom en krissituation dÀr förÀldrarna upplevde en ökad stress kombinerat med förnekelse, förtvivlan och ilska. Upp till 50 % av förÀldrarna visade depressiva symtom i samband med cancerbeskedet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser, nÀr deras barn drabbas av cancer.Metod: En systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Tio artiklar analyserades med en variant av innehÄllsanalys dÀr kategorisering och tematisering ingÄr. Samtliga artiklar var etiskt granskade och har genomgÄtt en kvalitetsgranskning med en modifierad granskningsmall.

Bakgrund: MÄngkulturella samhÀllen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra vÀrderingar, seder och levnadssÀtt Àn de som Àr vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar Àven ett nytt sjukdomspanorama med krav pÄ sjukvÄrden som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hÀlso- och sjukvÄrdslagen skall all vÄrd ges pÄ lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvÄrdnadsteori gÄr ut pÄ att en professionell, kulturellt anpassad omvÄrdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhÄllningssÀtt och med kulturell medvetenhet hos sjukvÄrdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vÄrdpersonal och hur detta pÄverkar vÄrden.

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik pÄ kandidatnivÄ. Högskolan i GÀvle, Akademin för utbildning och ekonomi.Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anstÀllda pÄ en kommun i södra Norrland.

BakgrundInom hÀlso- och sjukvÄrden Àr en bra och fungerande kommunikation mellan medarbetarn aen av de viktigaste förutsÀttningarna för god och sÀker vÄrd, dÄ bristande kommunikation Àr en av de frÀmsta orsakerna till vÄrdskada. Genom att tillÀmpa kommunikationsverktyget Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstÄnd och Rekommendation [SBAR] kan kommunikationen effektiviseras och patientsÀkerheten kan öka enligt flera studier. SBARÀr en lÀttanvÀnd och konkret modell som Àr anvÀndbar vid överrapportering och ger vÄrdgivare en möjlighet att enkelt sammanfatta viktig patientinformation.SyfteSyftet med denna studie var att utifrÄn ett patientsÀkerhetsperspektiv beskriva sjuksköterskans följsamhet av kommunikationsverktyget SBAR vid muntlig överrapportering pÄ en akutmottagning.MetodMetoden som anvÀndes var en direkt, strukturerad, icke-deltagande observationsstudie.Studien Àgde rum pÄ en akutmottagning dÀr totalt 28 observationer av muntlig överrapportering genomfördes. Ett observationsprotokoll utformat utifrÄn akutmottagningens modifierade SBAR-modell anvÀndes under observationerna.ResultatVid de observerade överrapporteringarna rapporterades i genomsnitt 5,2 kategorier utav observationsprotokollets 30 möjliga under samma överrapportering. Resultatet visade att patientens namn, sökorsak och symtom rapporterades i de flesta fallen.