Yrket personlig assistent Àr ett relativ nytt yrke som uppkom för att stÀrka inflytandet för personer med funktionsnedsÀttning. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att arbeta i nÄgon annans hem och att trÀda över tröskeln till nÄgon som Àr i behov av hjÀlp. Detta innebÀr att man fÄr bortse frÄn sina egna Äsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara nÄgon annans armar och ben, sÄ att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie Àr att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör nÄgon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Yrket personlig assistent Àr ett relativ nytt yrke som uppkom för att stÀrka inflytandet för personer med funktionsnedsÀttning. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att arbeta i nÄgon annans hem och att trÀda över tröskeln till nÄgon som Àr i behov av hjÀlp. Detta innebÀr att man fÄr bortse frÄn sina egna Äsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara nÄgon annans armar och ben, sÄ att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie Àr att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör nÄgon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Graviditet och förlossning pÄverkar kvinnokroppen och kan medföra förÀndringar i underlivet.Tidigare forskning beskriver underlivsproblem relaterade till bristning, kroppsuppfattning,relationen till partnern, inkontinens och framfall. Ofta belyses Äterupptagande av samlivet samtsmÀrta vid samlag. Endast ett fÄtal tidigare studier beskriver just kvinnors upplevelse av problemenoch fÄ studier har undersökt problemen pÄ lÄng sikt. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnorupplever att deras underliv förÀndrats efter förlossningen. En enkÀtstudie genomfördes pÄSahlgrenska Universitetssjukhuset för att kartlÀgga underlivsproblem 3-7 Är efter förlossning blandde kvinnor som vaginalförlöstes 1995-1997.

Bakgrund: Transsexualism Àr en könsidentitetsstörning som innebÀr att en individ identifierar sig med det motsatta könet, och innefattar oftast en önskan om att korrigera sitt kön till det upplevda. I och med denna önskan kommer transsexuella ofta i kontakt med vÄrden och dÀrför krÀvs vÄrdpersonal som Àr kunnig och professionell i sitt bemötande.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa transsexuellas upplevelse av vÄrdpersonalens bemötande under den könskorrigerande processen.Metod: Studien gjordes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom intervjuer av sex transsexuella personer. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Respondenterna upplevde ett bra bemötande nÀr mötet och samtalet genomsyrades av kunskap och professionalism och nÀr personalen utgick ifrÄn deras livsvÀrld genom att ha en förstÄende och bekrÀftande instÀllning. NÀr personalen istÀllet tedde sig okunnig och oförstÄende upplevde sig respondenterna sÄrbara dÄ de behövde övertala och anpassa sig till personalen för att fÄ önskad vÄrd.Slutsats: Studiens resultat visar tydligt att vÄrdpersonalens bemötande pÄ mÄnga sÀtt pÄverkar de transsexuella patienternas vÀg genom den könskorrigerande behandlingen, som för de allra flesta transsexuella Àr helt livsavgörande. Det Àr dÀrför av stor vikt att medvetandegöra transsexuella patienters upplevelser, för att pÄ bÀsta sÀtt kunna försÀkra ett gott bemötande.Klinisk betydelse: Belysandet av transsexuellas upplevelse av bemötandet i vÄrden kan bidra till en ökad medvetenhet om transsexualism och transsexuellas vÄrdbehov, för att de i framtiden ska kunna erbjudas bÀttre vÄrd..

Bakgrund: I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingÄr att tillgodose patienters olika behov, dÀribland de kulturella behoven. Detta stÀller höga krav pÄ att sjuksköterskor ska besitta kulturell kompetens för att behÀrska att arbeta i den mÄngkulturella vÄrden. God kommunikation mellan sjuksköterska och patient Àr grundlÀggande för en god omvÄrdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som pÄverkar ett kulturmöte mellan en sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning genomfördes.

Med ett förĂ€nderligt klimat kommer vi möta stora pĂ„frestningar och för att anpassa oss till bĂ„de det nuvarande och framtida klimatet behöver vi arbeta med klimatanpassning. KlimatförĂ€ndringarna kan medföra stora effekter pĂ„ samhĂ€llets funktioner och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapa stora pĂ„frestningar pĂ„ samhĂ€llet. I denna uppsats har vi valt att titta nĂ€rmare pĂ„ klimatanpassning pĂ„ kommunal nivĂ„. Vi valde tre olika kommuner att undersöka: Norrköping, Linköping och Söderköping. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tre Östgötakommuner arbetar med klimatanpassning och utröna om detta arbete har förĂ€ndrats över tid.

Abstrakt Bakgrund: Att försöka ge en sÀker och kvalitativ vÄrd Àr nÄgot som efterstrÀvas i sjukvÄrden. För att minimera risker, tillbud och mÀnskliga faktorer sÄ finns idag flera utarbetade system till hjÀlp. PÄ Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsÀker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra sÄ att information i överrapportering mellan olika vÄrdgivare inte gÄr förlorad. Otydlig kommunikation och bristfÀllig informationsöverföring kan riskera patientsÀkerheten eftersom hÀlso- och sjukvÄrden Àr ett komplext och riskfyllt omrÄde dÀr en stor mÀngd personlig information om enskilda patienter ska överföras frÄn en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överrapportering överensstÀmmer med SBAR protokollet.

Problem Dagens företag stÄr inför framtida utmaningar, som förÀndrad konsumtion, strÀngare miljörestriktioner och hÄrdare krav pÄ förlÀngd produktlivscykel för att nÄ en mer hÄllbar utveckling. Produktservicesystem (PSS) utgör en potentiell lösning för dessa utmaningar. Uthyrning har kommit att bli en sjÀlvklar del inom vissa branscher emedan andra branscher fortfarande bygger pÄ traditionell konsumtion. Textil- och modebranschen Àr en bransch dÀr Àgande fortfarande Àr den rÄdande formen. VÄr undersökning grundar sig i att undersöka möjligheterna för ett PSS inom denna bransch.

NÀstan hÀlften av alla kvinnor genomgÄr abort nÄgon gÄng under sitt liv. I Sverige utförs cirka 5 % av samtliga aborter efter 12:e graviditetsveckan. Vid en sen abort föder kvinnan fram sitt foster pÄ sjukhus, och en sÄdan upplevelse kan vara kÀnslig för alla inblandade. Det finns mÄnga studier som beskriver kvinnors upplevelser av att göra abort. DÀremot Àr inte deras erfarenhet av personalens bemötande under abortprocessen sÄ vÀl belyst.

Antalet mÀnniskor som drabbas av smittsamma sjukdomar som HIV/AIDS, MRSA och Hepatit C Àr ett vÀxande problem över hela vÀrlden, bara i Sverige lever idag omkring 59 000 med nÄgon av de ovan nÀmnda sjukdomarna, av dem stÄr Hepatit C för den största delen som utgör nÀrmare 85 %. Personer med smittsamma sjukdomar förekommer i hela samhÀllet och kan finnas inom alla avdelningar pÄ sjukhus eller vÄrdcentraler. Till följd av okunskap och rÀdsla kan mÄnga som lever med en smittsam sjukdom uppleva sig stigmatiserade och bli dÄligt bemötta av familj, vÀnner och vÄrdpersonal. Det kan resultera i att de kÀnner sig isolerade frÄn gemenskap som kan orsaka ett stort lidande. Syftet Àr att undersöka patientens upplevelse av att leva med en smittsam sjukdom.

Syftet Àr att ge en förstÄelse för hur CSR (Corporate Social Responsibility) kan anvÀndas i varumÀrkesbyggande.För att nÄ syftet har uppsatsen baserats pÄ kvalitativa studier. Sju intervjuer har genomförts, tre dÀr vi trÀffat informanten och fyra dÀr vi talat med informanterna per telefon. Intervjuerna har varit av strukturerad form dÄ vi har haft som mÄl at jÀmföra det insamlade materialet.Vi har kontinuerligt pendlat mellan teoretiska kÀllor och empiri och har pÄ sÄ sÀtt haft ett abduktivt förhÄllningssÀtt.Studien har visat att företag idag allt mer berör sociala och miljörelaterade frÄgor i sin verksamhet. RÄdande klimathot och miljöfrÄgor, tillsammans med konsumenters ökade krav pÄ ansvar, upplevs som pÄdrivare i frÄgan om företagsansvar. Studien har ocksÄ visat att motiven och drivkrafterna bakom ansvartagandet skiljer sig Ät mellan olika företag.

I flera studier har arbetsorganisatoriska och ledarskapsfaktorer pekats ut som centrala för den psykosociala arbetsmiljön. Cheferna anges utgöra en nyckelgrupp nÀr det gÀller att Ästadkomma en bra arbetsmiljö.VÄren 2005 beslutade man i den för studien aktuella kommunen att aktivt arbeta för att stÀrka hÀlsoutvecklingen.Som kommunens företagslÀkare var jag intresserad av hur cheferna sjÀlva beskrev hur de utövade ett för den psykosociala arbetsmiljön gott ledarskap; vilka hinder och möjligheter de sÄg.I forskning för att förebygga ohÀlsa avseende den psykosociala arbetsmiljön har man identifierat frisk- och riskfaktorer. Vad kÀnde cheferna till om detta?Sjutton av tjugo chefer inom vÀlfÀrdsförvaltningen och serviceförvaltningen kunde delta i en timmas strukturerad intervju med pÄ förhand formulerade frÄgor. Under denna beskrevs Äterkommande det önskade ledarskapet som en grupp- och teamledare som skapar balans i arbetsgruppen och arbetsuppgifterna och hushÄllar med resurser.

Syftet med denna studie var att försöka ta reda pĂ„ vad ryttare som befinner sig pĂ„ olika nivĂ„er har för kostvanor och hur vĂ€sentligt de anser det vara med kostmedvetenhet i samband med ridning. Forskning kring sjĂ€lva hĂ€sten och dess foderbehov finns i mĂ€ngder medan forskning kring ryttaren Ă€r nĂ€stintill obefintlig. FrĂ„gestĂ€llningen som ledde studien framĂ„t var; Vilken Ă€r betydelsen av kost och kostvanor hos ryttare som befinner sig pĂ„ olika nivĂ„er i sin utövning? För att söka svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen anvĂ€ndes en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Åtta ryttare frĂ„n fyra olika kategorier beroende pĂ„ vilken nivĂ„ de befann sig i sin utövning intervjuades.

Bakgrund: SjÀlvskadebeteende Àr ett folkhÀlsoproblem som Àr svÄrupptÀckt. Personer med sjÀlvskadebeteende vÀcker ofta starka kÀnslor hos vÄrdpersonalen. Sjuksköterskor som vÄrdardessa personer konfronteras ofta med sina kÀnslomÀssiga reaktioner som kan om det inte uppmÀrksammas pÄverka patientens vÀlbefinnande. För att öka vÀlbefinnandet och lindralidandet hos patienter med sjÀlvskadebeteende Àr det dÀrför vÀrdefullt att sjuksköterskan förhÄller sig professionellt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskorsupplevelser, erfarenheter och förhÄllningssÀtt i mötet med sjÀlvskadande patienter.

Det hÀr examensarbetet Àr utfört pÄ uppdrag av Skanska VÀg och AnlÀggning Region Stockholm/MÀlardalen med syftet att inventera byggprocessen vid markupphandling i tidigt skede och samarbetet mellan BoKlok Housing AB, Skanska VÀg och AnlÀggning och Distrikt AffÀr.Bakgrunden till arbetet Àr att Skanska VÀg och AnlÀggning upplever vissa svÄrigheter i sitt samarbete med sitt dotterbolag BoKlok Housing AB. Samarbetet gÀller framförallt framtagandet av kostnadsbedömningar och utförandet av markarbeten som Distrikt AffÀr och Skanska VÀg och AnlÀggning gör Ät BoKlok Housing AB. SvÄrigheterna uppstÄr pÄ grund av olika förutsÀttningar för olika projekt och dÄlig kommunikation. Det som försvÄrar problemet ytterligare Àr att det ingÄr en tredje part, AffÀr Distrikt, som Àr Skanskas nystartade affÀrsenhet. AffÀr Distrikt tar fram kostnadsförslaget medan Skanska VÀg och AnlÀggning utför sjÀlva arbetet i projekten.Studien har genomförts med fokus pÄ byggprocessen, organisationen och det som i dagligt tal kallas ?tidiga skeden?.