Bakgrund:Samtidigt som konsulter mÄste tillhandahÄlla ny och professionell expertis verkar de i en förÀnderlig omgivning dÀr gÄrdagens kunskap snabbt blir utdaterad. FÄ studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstÄ om osÀkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter.Syfte:Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsÀttningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förstÄelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulterna.Metod:Arbetet bestÄr av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger dÀr datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer.Slutsatser:Organisatoriska förutsÀttningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt Àr ett öppet arbetsklimat dÀr samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap.

Bakgrund: I vÄrden i Sverige möts mÀnniskor frÄn olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen pÄverkar fysioterapeuten Àr en vÀrdefull komponent i att kunna erbjuda god vÄrd. Genom sjÀlvreflektion över möten med mÀnniskor frÄn andra kulturer kan fysioterapeuten lÀra om sig sjÀlv och pÄbörja resan mot kulturell kompetens.Syfte: Att genom en strukturerad sjÀlvreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförstÄelsen under klinisk praktik i en ny kulturell kontext.Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident frÄn utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över bÄde enskilt samt med medförfattare och akademisk handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet: Trots att studenterna Äkte till olika lÀnder med kulturella skillnader kom utfallet frÄn analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda.Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förstÄelse för att kulturen pÄverkar mÀnniskor att agera annorlunda Àn de var vana vid hemma.

Med modern medieteknik utvecklas nya sÀtt att kommunicera. Bland lÀsare av litteratur mÀrks det inte minst. Tendensen, som blir allt tydligare, visar att amatörkritik fyller ett slags tomrum i litteratursamhÀllet. Alltfler skriver rakt ut i bloggsfÀren om sina lÀsupplevelser, eller letar sig först fram till internetbokhandlares webbadresser. Det förekommer Àven att lÀsare skriver direkt till författare.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville ta reda pÄ vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel pÄ samverkan samt om samverkan pÄverkades om synsÀttet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fyra gruppledare frÄn tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville fÄnga de professionellas erfarenheter och insyn frÄn bÄde barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berÀttelser och upplevelser utifrÄn deras verklighet.

Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste Ärtiondena inom hÀlso- och sjukvÄden. Kraven pÄ hÀlso- och sjuk-vÄrdspersonal var stora och sjuksköterskor sÄg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Syfte: var att belysa preventiva ÄtgÀrder mot stress och utbrÀndhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnÀra.

Problem Etiketterna i dina plagg avslöjar sÀkerligen att de flesta av dina klÀder har producerats i Asien. En region dÀr flertalet företag outsourcar sina mest arbetsintensiva delar för att göra kostnadsbesparingar. Inom en snar framtid kan dock fler europeiska lÀnder komma att synas pÄ etiketterna. Textilföretagens intresse för omlokalisering av produktion ökar och lokaliseringsbeslut har blivit ett alltmer strategiskt val. MÄnga lokaliseringsbeslut börjar dÀremot i fel Ànde med leverantörsutvÀrderingar, vilket leder till att företag förbiser en del problem som kan uppstÄ vid outsourcing av produktion.

MÄnga ungdomars vardag prÀglas av hedersvÄld och förtryck (HVF) och problematiken anses svÄr och komplex att arbeta med. Studiens syfte Àr att undersöka hur skolkuratorer pÄ högstadieskolor och socialsekreterare pÄ socialtjÀnsten beskriver sitt stöd till och skydd av ungdomar som utsÀtts för HVF samt samverkan dem emellan. Metoden som anvÀnds för att besvara studiens syfte Àr kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer, tre socialsekreterare och en samordnare för en samverkansgrupp kring HVF. Studiens insamlade material analyseras genom tidigare forskning om myndigheternas arbete med HVF samt samverkan. Kulturellt och feministiskt perspektiv samt teori om riskbedömning och samverkan anvÀnds Àven för att analysera materialet.Resultatet visar att det finns en samsyn mellan professionerna gÀllande att stödbehovet hos HVF-utsatta ungdomar Àr stort.

Personer med demens Àr en patientkategori som sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med. Eftersom sjukdomen pÄverkar de kognitiva funktionerna, uppstÄr ofta etiska svÄrigheter inom omvÄrdnaden. Syftet med studien var dÀrför att belysa orsaker till etiska svÄrigheter i den professionella omvÄrdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av fem teman: brist pÄ kunskap, brist pÄ tid och resurser, begrÀnsad fysisk vÄrdmiljö, hotad autonomi, vÀrdighet och integritet samt bristande kommunikation. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalens brist pÄ kunskap om demens medförde svÄrigheter att identifiera olika symtom samt utföra en professionell omvÄrdnad.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vÄrd och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig pÄ individens egen insikt om sin problematik eller om det Àr ett resultat av omgivningens och nÀtverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktÀr dÄ vi hade för avsikt att studera vad det Àr som gör beslutet till vad det Àr, d.v.s. finna essensen i vad det Àr som pÄverkar och samspelar med beslutet. För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

Obesitas Àr idag ett stort hot mot folkhÀlsan och förekommer i alla Äldersgrupper. Som en följd av detta skrivs fler kvinnor med obesitas in pÄ MödrahÀlsovÄrden Àn tidigare. Detta resulterar i att barnmorskan allt oftare vÄrdar gravida kvinnor med obesitas. De medicinska riskerna som föreligger för en kvinna med obesitas Àr identifierade, men kring barnmorskans upplevelser av detta bemötande finns endast begrÀnsade studier. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka barnmorskans upplevelser av att möta den gravida kvinnan med obesitas, det vill sÀga ett Body Mass Index >30.

SammanfattningSyfteSyftet Àr att identifiera vilka faktorer som verkar vara av störst vikt nÀr det gÀller att lyckas genomföra en varaktig beteendeförÀndring. Betydelsen av den transteoretiska modellen som verktyg i förÀndringsarbete har analyserats. Hos en undersökningsgrupp eftersökes ytterligare faktorer som kan vara anvÀndbara i arbetet som hÀlsorÄdgivare, nÀr det gÀller att inspirera och motivera mÀnniskor till en mer hÀlsosam livsstil.MetodEn kvalitativ studie med tre djupintervjuer har genomförts. Personerna Àr framgÄngsrika inom elitidrott och i viktminskningssammanhang. En sammanfattning har gjorts utefter det som framkom vara de viktigaste faktorerna för att nÄ en mÄlsÀttning.

Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gÀller organisationens framgÄng. DÀremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgÄng i ledarskapet. MÄnga mÀnniskor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men Àr olÀmpliga som ledare, mÄnga mÀnniskor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen Àr inte en yrkesroll som gÄr att kliva i och ur utan ett förhÄllningssÀtt som personen lever med. LedarskapsförmÄgan gÄr dock att utveckla pÄ mÄnga sÀtt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas.

Problem I en alltmer global affÀrsvÀrld dÀr nationers exklusiva rÀtt till sina egna associationer och ursprungs markörer har upphört och de har övergÄtt till att bli ett marknadsförings verktyg. Hur kan företag anvÀnda sig av associationer och ursprungsmarkörer som verktyg för att skapa starka varumÀrken och vilka problem kan uppstÄ i anvÀndandet av dessa verktyg? Syfte Vi vill genom en kvalitativ studie undersöka den varumÀrkesbyggande processen inom Gant och se hur de anvÀnder sig av associationer och ursprungsmarkörer för att stÀrka sitt varumÀrke. Metod I arbetet görs en litteraturstudie av bÄde primÀra och sekundÀra kÀllor. Vidare studeras, genom en intervju av det svenskÀgda konfektionsföretaget Gant och dess varumÀrkesstrategier samt om hur de associerar sig till den amerikanska östkusten, vilket sÀtts i relation till litteraturstudien.