Undersökningen Àr gjord ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Jag har valt att utgÄ frÄn Julia Evetts och speciellt hennes begrepp professionalism inifrÄn respektive ovanifrÄn (from within/from above). Syftet Àr att analysera hur fritidspedagoger i en facebookgrupp, sprÄkligt sett lyfter fram vilka de Àr och vad de gör, och pÄ sÄ sÀtt konstruerar en diskurs som  definierar yrkesrollen och uppdraget. SÀrskilt  intressant Àr hur de definierar sitt yrke i relation till lÀrare, skolledning och de politiker som styr över olika satsningar pÄ skola och fritidshem.Jag har anvÀnt mig av diskursanalys som metod för att analysera det empiriska materialet, vilket bestÄr av texter frÄn Facebook. Materialet har tematiserats enligt följande: Fritidspedagogens identitet som professionell och Hur definierar man det egna yrkesuppdraget?Resultatet visar att Facebook fungerar som en social arena dÀr fritidspedagoger tillsammans konstruerar en diskurs som definierar yrkesidentiteten och yrkesuppdraget.

The aim of this study is to point out variations of practices in the relationship between professionals of service occupations and their clients. The material consists of four openly conducted thematic interviews with male professionals who work in the environment of their clients' homes.The main theoretical approach of this analysisis undertaken with ethnicity in mind.The practices identified aim to throw light on the boundaries between the differing cultures of professionals and their clients.The analytical termsboundary reduction and boundary maintenanceare used in this research.The two-stage analysis points out different practicesused, in chronological order, during contact between professionals and their clients. This is followed by a statement of the themes which connect, primarily fromthe professional perspective. The results indicate an intimate connection between intercultural and transcultural aspects through the use of cultural transparancy, which is a strategy connecting different roles, aswell as use of loophole tacticsthat afford the possibility of definingspace, place and relationship.It's illustrated how the professionals operate from "within the structures and worldview" of the client, and this analysis also reveals a glimpse of the potential for cultural changein the meeting between different cultures..

Denna uppsats undersöker hur kategoriseringar görs i den svenska realityserien Paradise Hotel. Fokus i uppsatsens analys ligger pĂ„ hur kategoriseringarna genus och sexualitet skapas, Ă„terskapas och/eller utmanas i programmet genom deltagarnas tal och handling. Ämnesvalet grundas i ett intresse av hur media Ă€r med och skapar kategoriseringar och dess roll i normaliseringsprocesser kring hur kategoriseringar förvĂ€ntas vara. Uppsatsen diskuterar de första 33 avsnitten av den sjĂ€tte sĂ€songen av det svenska Paradise Hotel. Analysen Ă€r strukturerad efter fyra temapunkter; bilden av den Andre, kroppen, motstĂ„nd och heteronormativitet.

ÖvertrĂ€ning Ă€r en komplicerad diagnos som drabbar idrottare dĂ„ de fĂ„r en negativ balans mellan belastning och Ă„terhĂ€mtning. ÖvertrĂ€ning har varit ett ökande problem de senaste decennierna inom elitidrotten som alltmer övergĂ„tt frĂ„n att vara amatörbetonad till att bli mer professionell. ÅterhĂ€mtningsperioden för den drabbade kan beroende pĂ„ allvarlighetsgrad och insatser vara frĂ„n nĂ„gra veckor upp till flera Ă„r och det Ă€r av stor vikt för den enskilda idrottaren att kunna undvika övertrĂ€ning för att fĂ„ en sĂ„ lyckosam karriĂ€r som möjligt. Syftet med rapporten Ă€r att undersöka de subjektiva faktorer som uppstĂ„r i det tidiga skedet av övertrĂ€ning. Fyra idrottare som tidigare varit övertrĂ€nade har intervjuats med fokus pĂ„ deras egna upplevelser, tankar och kĂ€nslor.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförrÄd. Materialet bestÄr av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen Àr genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekrÀftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lÀrarna har en varierad ordkunskapsundervisning dÀr eleverna fÄr lÀra sig nya ord genom textlÀsning, skriftliga uppgifter, film, sÄnger, körlÀsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. LÀrarna undervisar om ordbildning nÀr det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare Àn att fokusera pÄ att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under sÀrskilda lektioner.     Samtliga lÀrare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienterna upplevde omvÄrdnaden i den palliativa vÄrden samt hur sjuksköterskan upplevde omvÄrdnaden av patienter i palliativ vÄrd. Vetenskapliga artiklar som anvÀnts har sökts via databaserna ELIN, PubMed, EBSCO och Wiley InterScience. Inklusionskriterierna för artiklarna var att de inte var Àldre Àn tio Är, skrivna pÄ engelska och svenska. Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i 16 kvalitativa studier som var publicerade mellan 2000 och 2006. Artiklarnas resultat visade att bÄde sjuksköterskor och patienter upplevde information och kommunikation som en viktig aspekt i den palliativa omvÄrdnaden.

Kan det första intrycket pÄ en webbsida för elektronisk handel pÄverka tilliten till företaget? Om ja, vilka faktorer Àr dÄ avgörande? Hur viktig Àr egentligen den grafiska utformningen och anvÀndbarheten, för tilliten, i det första intrycket? För att utröna detta utfördes en Design Walkthrough med nio personer, med varierande erfarenhet av handel via Internet. Sammanlagt valdes nio webbsidor ut frÄn tre populÀra e-handelsbranscher: KlÀder, Elektronik och Böcker. Personerna som ingick i studien delades in i tre grupper som tittade pÄ en bransch vardera. Ett antal frÄgor stÀlldes under tiden som gÀllde det första intrycket och faktorer som kan pÄverka tilliten till sidan.

Under hösten Är 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet. Den kommande kursplanen för Àmnet idrott och hÀlsa Àr strukturerad efter tre centrala innehÄll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie Àr att synliggöra lÀrare i idrott och hÀlsas förhÄllningssÀtt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans Ärskurs 6-9 inom Àmnet idrott och hÀlsa. Studien bygger pÄ en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lÀrare i idrott och hÀlsa verksamma pÄ grundskolor inom MÀlardalsregionen. Resultatet visar att lÀrarna anser att friluftsliv inte Àr nÄgot exklusivt som behöver bedrivas sÀrskilt lÄngt bort frÄn skolan.

MÄlet för palliativ vÄrd Àr bÀsta möjliga livskvalitet för bÄde den sjuke och dennes anhöriga. Det var viktigt som vÄrdpersonal att se till hela familjen, och inte bara den sjuke. NÀr vÄrdpersonal ej ser de anhöriga upplevs det som ett lidande för anhöriga. Livskvaliteten ökade för bÄde den sjuke och de anhöriga nÀr vÄrdpersonalen gav bra vÄrd. Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vÄrd.

                    Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lÀrande kring grundlÀggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och tvÄ matematikutvecklare. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade frÄgor. Av resultaten framgÄr att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering dÀr barnen utmanas pÄ rÀtt nivÄ. Pedagogerna bÄde vÀcker intresse för matematik och tar tillvara pÄ barnens egna idéer. Det gör att barnens grundlÀggande taluppfattning stÀrks pÄ ett lustfyllt och meningsfullt sÀtt och barnen utvecklar lust att lÀra och tillit till sin egen förmÄga. Slutsatserna av undersökningen Àr att dialogen mellan pedagog och barn Àr mycket betydelsefull.

Sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete har förÀndrats genom tiderna. I början av 1900-talet var sjuksköterskeyrket ett kall, vilket huvudsakligen innefattades av att se till att smittosamma sjukdomar inte spreds vidare, samt hÄlla patienten ren. Idag innefattar sjuksköterskeyrket ett mer komplext arbete dÀr administration, specialistvÄrd, teknik, patientnÀra omvÄrdnad samt kontakt med andra yrkeskategorier och instanser ska vÀvas samman. Syftet med den hÀr pilotstudien var att belysa hur fördelningen av sjuksköterskans arbetsuppgifter ser ut över dygnets 24 timmar. Strukturerad observationsmetod anvÀndes för datainsamling.

Inom palliativ vÄrd Àr en professionell interaktion vÀsentlig sÄvÀl för sjuksköterskan som för patienten och dennes nÀrstÄende. Interaktionen utgör grunden i omvÄrdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes nÀrstÄende inom palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes nÀrstÄende ansÄgs utgöra basen i omvÄrdnaden sÄ var det vÀsentligt att sjuksköterskan med hjÀlp av interaktionen förmedlade stöd, bekrÀftelse och respekt.

Uppsatsen redogör för en undersökning av elevers förmÄga att reflektera över sina egna resultat pÄ det estetiska programmet med inriktning Bild och form. Datainsamlingsmetoderna som anvÀnds Àr tre observationer med lÄg struktur och sju kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes vid tre olika redovisningssituationer pÄ tre olika gymnasieskolor. Informanterna i intervjuerna bestÄr av tvÄ svensklÀrare pÄ estetiska programmet och fem lÀrare i de estetiska Àmnena. Begreppet reflektion diskuteras med hjÀlp av forskningslitteratur och lÀrarnas uppfattningar.

Syftet med studien Àr att beskriva hur undervisningen för nyanlÀnda elever i gymnasieÄldern arrangeras i en liten kommun i södra Sverige, i synnerhet gÀllande modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄlet och Àmnesinriktad sprÄkundervisning, samt hur lÀrare och programansvariga pÄ skolan upplever att undervisningssituationen pÄverkar dessa elevers studieresultat, bÄde i svenska och i övriga Àmnen pÄ grundskolenivÄ. FrÄgestÀllningarna i studien Àr följande: Hur beskriver en lÀrare och en programansvarig organisationen av undervisningen pÄ Introduktionsprogrammet SprÄkintroduktion? Hur uppfattar en lÀrare och en programansvarig att elevernas studieresultat i svenska och övriga grundskoleÀmnen pÄverkas av modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄlet och Àmnesinriktad sprÄkundervisning? TvÄ kvalitativa informantintervjuer Àr genomförda och resultatet visar att kommunen arrangerar studiehandledning pÄ modersmÄl och Àmnesinriktad sprÄkundervisning, men inte aktivt driver frÄgan modersmÄlsundervisning. Resultatet visar vidare att studiehandledning pÄ modersmÄl och den Àmnesinriktade sprÄkundervisningen Ànnu inte har gett nÄgra mÀtbara resultat, eftersom det i strukturerad form Àr ett relativt nytt inslag i undervisningen. LÀrare och programansvariga förvÀntar sig dock att det pÄ lÀngre sikt kommer ge goda resultat..

Depression och psykisk ohÀlsa Àr idag ett stort hÀlsoproblem. Trots att motionens positiva hÀlsoeffekter Àr vÀlkÀnda Àr det fÄ inom sjukvÄrden som anvÀnder fysisk aktivitet som  kompletterande behandling vid depressionstillstÄnd. Syftet med denna kvalitativa studie var att identifiera och beskriva personalens erfarenhet och syn pÄ fysisk aktivitet som en del av den psykiatriska omvÄrdnaden vid depressionstillstÄnd. Studien var en kvalitativ studie med strukturerande fokusgrupp intervjuer som analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys dÀr ett huvudtema; Att ha kunskap och idéer men att inte fÄ till det, tvÄ teman och sju subteman utgjorde resultatet. Resultatet frÄn studien visade att vÄrdpersonalen upplevde att det var bÀttre förr dÄ det var en mer strukturerad tillvaro med motion och planerade aktiviteter pÄ varje avdelning som patienterna skulle delta i.