The aim of this study is to point out variations of practices in the relationship between professionals of service occupations and their clients. The material consists of four openly conducted thematic interviews with male professionals who work in the environment of their clients' homes.The main theoretical approach of this analysisis undertaken with ethnicity in mind.The practices identified aim to throw light on the boundaries between the differing cultures of professionals and their clients.The analytical termsboundary reduction and boundary maintenanceare used in this research.The two-stage analysis points out different practicesused, in chronological order, during contact between professionals and their clients. This is followed by a statement of the themes which connect, primarily fromthe professional perspective. The results indicate an intimate connection between intercultural and transcultural aspects through the use of cultural transparancy, which is a strategy connecting different roles, aswell as use of loophole tacticsthat afford the possibility of definingspace, place and relationship.It's illustrated how the professionals operate from "within the structures and worldview" of the client, and this analysis also reveals a glimpse of the potential for cultural changein the meeting between different cultures..

Denna uppsats undersöker hur kategoriseringar görs i den svenska realityserien Paradise Hotel. Fokus i uppsatsens analys ligger på hur kategoriseringarna genus och sexualitet skapas, återskapas och/eller utmanas i programmet genom deltagarnas tal och handling. Ämnesvalet grundas i ett intresse av hur media är med och skapar kategoriseringar och dess roll i normaliseringsprocesser kring hur kategoriseringar förväntas vara. Uppsatsen diskuterar de första 33 avsnitten av den sjätte säsongen av det svenska Paradise Hotel. Analysen är strukturerad efter fyra temapunkter; bilden av den Andre, kroppen, motstånd och heteronormativitet.

Överträning är en komplicerad diagnos som drabbar idrottare då de får en negativ balans mellan belastning och återhämtning. Överträning har varit ett ökande problem de senaste decennierna inom elitidrotten som alltmer övergått från att vara amatörbetonad till att bli mer professionell. Återhämtningsperioden för den drabbade kan beroende på allvarlighetsgrad och insatser vara från några veckor upp till flera år och det är av stor vikt för den enskilda idrottaren att kunna undvika överträning för att få en så lyckosam karriär som möjligt. Syftet med rapporten är att undersöka de subjektiva faktorer som uppstår i det tidiga skedet av överträning. Fyra idrottare som tidigare varit övertränade har intervjuats med fokus på deras egna upplevelser, tankar och känslor.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienterna upplevde omvårdnaden i den palliativa vården samt hur sjuksköterskan upplevde omvårdnaden av patienter i palliativ vård. Vetenskapliga artiklar som använts har sökts via databaserna ELIN, PubMed, EBSCO och Wiley InterScience. Inklusionskriterierna för artiklarna var att de inte var äldre än tio år, skrivna på engelska och svenska. Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i 16 kvalitativa studier som var publicerade mellan 2000 och 2006. Artiklarnas resultat visade att både sjuksköterskor och patienter upplevde information och kommunikation som en viktig aspekt i den palliativa omvårdnaden.

Kan det första intrycket på en webbsida för elektronisk handel påverka tilliten till företaget? Om ja, vilka faktorer är då avgörande? Hur viktig är egentligen den grafiska utformningen och användbarheten, för tilliten, i det första intrycket? För att utröna detta utfördes en Design Walkthrough med nio personer, med varierande erfarenhet av handel via Internet. Sammanlagt valdes nio webbsidor ut från tre populära e-handelsbranscher: Kläder, Elektronik och Böcker. Personerna som ingick i studien delades in i tre grupper som tittade på en bransch vardera. Ett antal frågor ställdes under tiden som gällde det första intrycket och faktorer som kan påverka tilliten till sidan.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförråd. Materialet består av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen är genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekräftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lärarna har en varierad ordkunskapsundervisning där eleverna får lära sig nya ord genom textläsning, skriftliga uppgifter, film, sånger, körläsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. Lärarna undervisar om ordbildning när det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare än att fokusera på att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under särskilda lektioner.     Samtliga lärare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.

Under hösten år 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet. Den kommande kursplanen för ämnet idrott och hälsa är strukturerad efter tre centrala innehåll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie är att synliggöra lärare i idrott och hälsas förhållningssätt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans årskurs 6-9 inom ämnet idrott och hälsa. Studien bygger på en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lärare i idrott och hälsa verksamma på grundskolor inom Mälardalsregionen. Resultatet visar att lärarna anser att friluftsliv inte är något exklusivt som behöver bedrivas särskilt långt bort från skolan.

Målet för palliativ vård är bästa möjliga livskvalitet för både den sjuke och dennes anhöriga. Det var viktigt som vårdpersonal att se till hela familjen, och inte bara den sjuke. När vårdpersonal ej ser de anhöriga upplevs det som ett lidande för anhöriga. Livskvaliteten ökade för både den sjuke och de anhöriga när vårdpersonalen gav bra vård. Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård.

                    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor. Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull.

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete har förändrats genom tiderna. I början av 1900-talet var sjuksköterskeyrket ett kall, vilket huvudsakligen innefattades av att se till att smittosamma sjukdomar inte spreds vidare, samt hålla patienten ren. Idag innefattar sjuksköterskeyrket ett mer komplext arbete där administration, specialistvård, teknik, patientnära omvårdnad samt kontakt med andra yrkeskategorier och instanser ska vävas samman. Syftet med den här pilotstudien var att belysa hur fördelningen av sjuksköterskans arbetsuppgifter ser ut över dygnets 24 timmar. Strukturerad observationsmetod användes för datainsamling.

Inom palliativ vård är en professionell interaktion väsentlig såväl för sjuksköterskan som för patienten och dennes närstående. Interaktionen utgör grunden i omvårdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes närstående inom palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående ansågs utgöra basen i omvårdnaden så var det väsentligt att sjuksköterskan med hjälp av interaktionen förmedlade stöd, bekräftelse och respekt.

Uppsatsen redogör för en undersökning av elevers förmåga att reflektera över sina egna resultat på det estetiska programmet med inriktning Bild och form. Datainsamlingsmetoderna som används är tre observationer med låg struktur och sju kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes vid tre olika redovisningssituationer på tre olika gymnasieskolor. Informanterna i intervjuerna består av två svensklärare på estetiska programmet och fem lärare i de estetiska ämnena. Begreppet reflektion diskuteras med hjälp av forskningslitteratur och lärarnas uppfattningar.

Syftet med studien är att beskriva hur undervisningen för nyanlända elever i gymnasieåldern arrangeras i en liten kommun i södra Sverige, i synnerhet gällande modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och ämnesinriktad språkundervisning, samt hur lärare och programansvariga på skolan upplever att undervisningssituationen påverkar dessa elevers studieresultat, både i svenska och i övriga ämnen på grundskolenivå. Frågeställningarna i studien är följande: Hur beskriver en lärare och en programansvarig organisationen av undervisningen på Introduktionsprogrammet Språkintroduktion? Hur uppfattar en lärare och en programansvarig att elevernas studieresultat i svenska och övriga grundskoleämnen påverkas av modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och ämnesinriktad språkundervisning? Två kvalitativa informantintervjuer är genomförda och resultatet visar att kommunen arrangerar studiehandledning på modersmål och ämnesinriktad språkundervisning, men inte aktivt driver frågan modersmålsundervisning. Resultatet visar vidare att studiehandledning på modersmål och den ämnesinriktade språkundervisningen ännu inte har gett några mätbara resultat, eftersom det i strukturerad form är ett relativt nytt inslag i undervisningen. Lärare och programansvariga förväntar sig dock att det på längre sikt kommer ge goda resultat..

Depression och psykisk ohälsa är idag ett stort hälsoproblem. Trots att motionens positiva hälsoeffekter är välkända är det få inom sjukvården som använder fysisk aktivitet som  kompletterande behandling vid depressionstillstånd. Syftet med denna kvalitativa studie var att identifiera och beskriva personalens erfarenhet och syn på fysisk aktivitet som en del av den psykiatriska omvårdnaden vid depressionstillstånd. Studien var en kvalitativ studie med strukturerande fokusgrupp intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys där ett huvudtema; Att ha kunskap och idéer men att inte få till det, två teman och sju subteman utgjorde resultatet. Resultatet från studien visade att vårdpersonalen upplevde att det var bättre förr då det var en mer strukturerad tillvaro med motion och planerade aktiviteter på varje avdelning som patienterna skulle delta i.

Detta arbete behandlar problemområdet systemförvaltning och är en vidareutveckling av förvaltningsmodellen vid systemförvaltningsprocessen. Vid systemförvaltningsarbetet finns det olika förvaltningsmodeller som kan vara ett stöd vid taktisk och operativ styrning samt administrativ kontroll.Systemförvaltningsmodellen består generellt av sju olika rekommenderade delmodeller där bland annat systemförvaltningsprocessen ingår. Modeller för systemförvaltningsprocessen bör förenkla, effektivisera och ge stöd när systemförfrågningar samt systemkrav inkommer från verksamhetsledningen eller systemanvändaren. Undersökningen i detta examensarbete fokuserar på en vidareutveckling av modellen Application Maintenace Cycle (AM/Cycle) som utvecklats av Peder Brandt.Vidareutvecklingen i detta arbete resulterar i en modell för systemförvaltningsprocessen, vilken benämns Application Maintenace Schedule Cycle (AMS/Cycle). Litteraturstudier och intervjuer har påvisat vissa svagheter med modellen AM/Cycle, vilket tagits i beaktande vid vidareutvecklingen av AMS/Cycle.