Pontarius AB har tillsammans med Göteborgs Hamn AB identifierat behovet av en utvecklad holistisk modell för bedömning av investeringar i terminalytor. För detta har en första ansats gjorts med den interna livscykelkostnadsanalysmodellen Total Cost of Ownership and Operations (TCOO). Livscykelkostnadsanalys (LCCA) är ett verktyg för att handskas med ett projekts totala kostnader vid investeringsbeslut och bedömning av alternativ. Generella livscykelkostnads-modeller är svåra att ta fram, varför istället utförliga modeller vanligen skapas för specifika områden. För vägbeläggningar, och tillviss del flygplatsbeläggningar, finns utförliga sådana metoder, men för beläggningar i containerterminaler saknas det.För att fortsätta utveckling mot en bättre bedömningsmodell för terminalytor syftade studien till att identifiera kostnadsparametrar som sett ur ett livscykelperspektiv påverkar kostnaderna för containerhamnterminalytor.

Slut i hyllan-problematiken är en fråga som aktualiserats i dagligvaruhandeln i allt högre grad det senaste året. I takt med att konkurrensen ökar och marginalerna minskar måste lagernivåer pressas. Det här sker så småningom på bekostnad av servicegraden. Problemet har visat sig särskilt stort i samband med kampanjer. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga informationsflödet i försörjnings-planeringen mellan en leverantör och en grossist i dagligvarubranschen samt att se hur detta flöde kan förbättras för att hög servicegrad ska kunna uppnås utan alltför höga lager.

Följande rapport behandlar genomförandet av det examensarbete som utgör avslutet på Civilingenjörsutbilnildningen inom maskinteknik med inriktning mot konstruktion vid Luleå tekniska universitet, Luleå. Arbetet har utförts av Johan Marklund i ett nära samarbete med JAMA Mining Machines, Skelleftehamn. Den största delen av utvecklingsarbetet har skett på plats hos JAMA med endast ett antal avstämningsmöten med extern handledare på LTU i Luleå. Det huvudsakliga målet i arbetet är att skapa en ny konstruktion för midjeleden på det chassie som ett antal av JAMAs maskiner baseras på. Denna nya konstruktion ska klara större belastningar med ett lägre servicebehov som sammantaget ger maskinerna större tillgänglighet.

Diskussionerna om ?granskning? av miljö- och hållbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrågan ökar angående bestyrkta hållbarhetsredovisningar. Detta på grund av de ökade kraven från organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmärksamheten riktas mot såväl företagens samhällsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.Det finns en pågående forskningsdebatt som grundar sig på struktur kontra bedömning i revisionsprocessen.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det går att urskilja några särskilda mönster i hur införandet av lärplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades på skolledarnas eget användande av lärplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns några andra möjliga samband mellan grad av användande på skolorna och datortätheten eller elevernas ålder. För att ta reda på detta behövde jag få veta hur skolledarna använde sig av systemet samt hur väl systemet användes på olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit några utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning.

Alla företag måste redovisa sina intäkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en så kallad revisionsplikt vilket innebär att det man redovisar måste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförändringen kommer att innebära marknadsförändringar för revisorerna.

Alla företag måste redovisa sina intäkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en så kallad revisionsplikt vilket innebär att det man redovisar måste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförändringen kommer att innebära marknadsförändringar för revisorerna.

I kölvattnet av den ökande medvetenheten för klimatet och en hållbar utveckling i sam-hället har bästa praxis mer och mer blivit att tillhandahålla en hållbarhetsredovisning. I detta har Agenda 21 och Bruntlandkommisionen spelat en stor roll, vilka understryker behovet att säkerställa möjligheterna för kommande generationer. Detta har bland annat bidragit till bildandet av GRI, som är ett globalt nätverk för hållbar utveckling och riktlin-jer för upprättandet av hållbarhetsredovisning. FAR SRS ser också att företagen börjat visa mer och mer samhällsintresse och ansvar genom detta arbete. Frågan är bara hur en god hållbarhetsredovisning kan bli en väsentlig rapportering som tjänar ett syfte mot in-tressenterna och skapar värde för det enskilda företaget.Frågeställningen i detta arbete är uppdelat i två delar och ämnar besvara; vad som bidrar till väsentlighet i ett börsnoterat företags hållbarhetsredovisning samt på vilket sätt en god hållbarhetsredovisning kan ge mervärde åt ett företag.

Bakgrund och problemformulering: Informationshantering är idag en vital del av konkurrensförmågan, varför en strategi för god hantering är viktig. Företag blir mer beroende av att prestera och efterfrågar system som erbjuder en strukturerad lösning för att förbättra prestationerna. CPM utgör beslutsstöd som erbjuder djupare analyser och som fångar upp företags intresse. Stora investeringar av CPM genomförs i bolag, trots att viss oenighet om innebörden finns. Studier och forskning i ämnet är få, varför vårt intresse för studien väcktes.

Uppsatsen behandlar ämnet expatriering. Detta kan beskrivas som en process att sända anställda till ett annat land för att ex. expandera verksamheten och implementera organisationens affärstänkande på nya platser i nya länder. I takt med att det sker fler fusioner och övertaganden av företag finns en tydlig tendens att fler och fler företag låter anställda expatriera. Att skicka anställda utomlands på dessa uppdrag är dock komplicerat för företaget, den anställde och familjen.

Ett systematiskt utvecklingsarbete inom skolan behöver utgå ifrån elevernas förutsättningar och behov och förutsätter därför kunskap om unga människors inställning till och upplevelse av sina studier samt deras mål och förväntningarna på skolan. Syftet med denna studie är därför att empiriskt undersöka motivation och stressupplevelser hos elever i årskurs 1 på två gymnasieskolor i sydvästra Sverige samt att undersöka skillnader och likheter mellan skolorna och mellan flickor och pojkar. Studien bygger på teorier om mål inom ?Achievement Goal Theory? och ett interaktionistiskt perspektiv som bland annat inkluderar individens självuppfattning samt sociala faktorer i motivationsbegreppet. För att mäta elevers upplevelser av stress användes PSS-14, ?Perceived Stress Scale?.

Sammanfattning:Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen.

Bakgrund och problem: Redovisningsskandaler de senaste åren har bidragit till minskat förtroende inte bara för näringslivet utan även för statliga organisationer. För att stärka förtroendet för statliga myndigheter har en ny förordning avseende intern styrning och kontroll, FISK, trätt i kraft 1 januari 2008. I och med FISK skall myndigheterna kunna försäkra att den interna styrningen och kontroll bedrivs på ett betryggande sätt. Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte är att analysera myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll, med avseende på rapportering. Vidare avses även att identifiera och analysera förändringar och effekter som påverkat myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll i och med införandet av FISK.

Roland Öhrvall, VD för Ro Rollytech AB, hade en idé om ett båtskydd som med hjälp av GPS skulle kunna meddela båtägaren om oönskad aktivitet, såsom stöld eller inbrott. Genom projektet ?Ett entreprenöriellt universitet? förverkligades idéen vid Luleå tekniska universitet. Den systemtekniska utvecklingen av larmet påbörjades 2005 och utfördes av EISLAB (Embedded Internet System Laboratory) vid LTU. Efter två års arbete var det yttre höljet det enda som kvarstod mellan idé och verklig produkt.

Övergången mellan gymnasiesärskolan och arbetslivet är det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet är att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, Studievägledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som går ut gymnasiesärskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nå, få och behålla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har använts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmänhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med målsättningen att få en förståelse för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att få ett arbete.