Syftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och sociokulturella faktorer i samhället inverkar på människors val och handling i glesbygd. Detta har skett med fokus på utflyttning, återvandring samt attityder och värderingar gentemot samhället. Utgångspunkten var baserad på en fallstudie av en utvald årskull i Pajala kommun födda 1969. En kohortanalys utfördes i syfte att följa den utvalda gruppens utflyttning från hemorten mellan åren 1969-2004, parallellt gjordes även en kohortanalys på en årskull födda fem år tidigare för att kunna se eventuella förändringar i utflyttningsmönster. Utöver detta skickades en enkät ut till en urvalsgrupp bestående av 60 personer.

Behovet av datautbyte mellan olika system, ökar ständigt. Därför byggs fler och fler system med möjligheten att utbyta och överföra data via XML. Då olika system lagrar data på olika sätt, måste de strukturella och innehållsmässiga skillnaderna hanteras innan data kan överföras.Syftet med detta arbete är att undersöka hur dataöverföringar mellan XML-dokument i flera steg påverkas av strukturella eller innehållsmässiga skillnader. Arbetet visar i vilka fall data inte kan överföras korrekt. Studien utförs genom en experimentell metod.

Ledarskap är bland ett av de mest observerade men minst förstådda fenomen. De förändringar organisationer har genomgått de senaste decennierna har medfört att mellanchefens roll har förändrats. Dessa förändringar innefattar både strukturella och stra-tegiska förändringar med allt vad det innebär. All förändring som skett gör det viktigt att för-stå varför en mellanchef antar en viss roll och vilka faktorer som påverkar denna roll. Mellan-chefen befinner sig i en komplicerad situation där denne ska både leda och ledas.

Studien har undersökt möteskulturen vid tre funktioner på ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin. Möteskulturen är avgränsad till mötenas strukturella beskaffenhet, deltagarnas interaktioner och hur man tar tillvara deltagarnas kompetens under arbetsmöten. Studien utgår från en materialnära metod där möteskulturen har studerats genom tre fokusgrupper med 20 respondenter. Resultatet tyder på tre liknande möteskulturer med både välfungerande, strukturerade möten och otydliga dysfunktionella möten. Kulturerna karaktäriseras av en hög kvantitet möten, en utbredd strävan efter konsensus, obalanserade deltagarroller som innebär att alla kompetenser inte tas tillvara på.

Mot bakgrund av Lipsets moderniseringsteori undersöker vi strukturella orsaker till varför Kuwait, Ryssland och Turkiet inte genomgått en transition till demokrati, trots en relativt hög grad av modernisering och ekonomisk utveckling efter kalla krigets slut. Vi problematiserar begreppet ekonomisk utveckling och diskuterar olika demokratidefinitioner och demokratiklassificeringar. Utifrån tidigare forskning formulerar vi åtta hypoteser som vi i vår analys prövar på våra analysobjekt. Vår analys resulterar i att Kuwait och Rysslands ekonomiska utveckling inte har bidragit med ökning av demokratisering men däremot har utvecklingen stabiliserat regimerna. Turkiets differentiella ekonomiska utveckling medförde att resultatetet för landet blev olika.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan ledarstilar, den psykosociala arbetsmiljön och self-efficacy. Detta för skapa större förståelse för hur olika ledarstilar kan påverka medarbetarnas välbefinnande och prestation. Deltagarna (N = 81, mellan 19-64 år) svarade på en enkät med bakgrundsvariabler, den generella self-efficacy skalan (GSE), psykosocialarbetsmiljökart-läggning (PAK, egenkontroll, arbetsledningklimat, arbetsstimulans, arbetsgemenskap och arbetsbelastning) och ledarskapsstilar (CPE, förändring-oriented-, strukturella och produktionsinriktad och relationsorienterade). Positiva associationer om ledarstilar och den psykosociala arbetsmiljön demonstrerades, särskilt för relationsorienterade ledarstil, vilket korrelerade med alla fem huvudfaktorer i PAK. Däremot korrelerade strukturella- och produktionorienterad och förändringsorienterad inte signifikant.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar.

Den civilsamhälleliga arenan förknippas traditionellt med gräsrotsrörelser, och elitgruppers närvaro kan därmed förefalla vara ett kontraintuitivt och främmande inslag. Uppsatsens syfte är verifiera vår tes om att International Crisis Group är en aktör i det globala civilsamhället, och att globaliseringen av civilsamhället utgör den strukturella förutsättningen för detta aktörsskap. Genom en teorikonsumerande fallstudie med ett induktivt förhållningssätt har vi studerat organisationens aktörsskap i det globala civilsamhället. Det teoretiska ramverket består av aktör-strukturteori kombinerat med teorier om det globala civilsamhället, varur vi har konstruerat en analysmodell som bistår med ett nytt sätt att betrakta globalt aktörsskap. Globaliseringen av civilsamhället, som är en förutsättning för globala aktörer att verka, fordrade den strukturella förändringen som slutet på Kalla kriget bistod med.

Den teoretiska utgångspunkten för denna teoriutvecklande studie ligger iGaltungs resonemang om det utökade våldsbegreppet och det strukturella våldet.Vi utvecklar här en egen metod för mätning av strukturellt våld som vi sedan applicerar på alla stater för vilka det finns tillgänglig statistik. Det strukturella våldet i vår empiriska undersökning utgörs av en politisk, en ekonomisk och en kulturell del. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger någonkoppling mellan strukturellt våld och intern väpnad konflikt och om det i så fall går att förutspå utbrott av inbördeskrig. Särskild vikt läggs vid de fall som i vår undersökning avviker från vår förförståelse om sociala orättvisor och inbördeskrig. Dessa fall leder oss fram till en slutsats om hur metoden kan vidareutvecklas för att bättre förklara samband mellan strukturellt våld och utbrott av inbördeskrig..

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Denna uppsats behandlar Turkiets utrikespolitiska förändring under landets senaste tioårsperiod då islamister och sekularister skiftat inställning i frågan om EU-medlemskap. Tidigare var islamisterna starkt motsatta till tanken på att gå med i EU medan de sekulära så kallade kemalisterna företrädde landets aspirationer att gå med i unionen. Vår studie gör anspråk på att förklara när, varför och hur islamisternas skifte gått till genom att undersöka de islamistiska partierna.För att koppla undersökningen till relevant statsvetenskaplig forskning har vi använt oss av och prövat Jakob Gustavssons modell över utrikespolitisk förändring.Med utgångspunkt i modellen finner vi att anledningen till förändringen i EU-frågan beror på en kombination av:- strukturella internationella förändringar:· EUs utvidgning· EU ? ej längre en ?kristen klubb? med kristdemokratiskt styre- strukturella nationella förändringar:· Europeisering av Turkiet· Förlorat inflytande av kemalismen· Ändrade inställningar hos ledande turkiska politiker- en isolerad händelse:· ?Minimilitärkuppen? 1997Dessa händelser inträffade alla under en relativt koncentrerad tidsrymd..

Under första halvan av 1990-talet pågick den dödligaste konflikten i Europa sedan Andra världskriget. Som en direkt följd av Jugoslaviens upplösning tog Sverige under kort tid emot över 70000 flyktingar från konfliktområdet. I skenet av dagens flyktingströmmar från konfliktdrabbade områden i Mellanöstern rapporterade Arbetsmarknadsdepartementet 2013 om ett lyckat inträde på arbetsmarknaden för denna grupp jugoslaver. I bakgrund till detta är syftet med denna uppsats att genom statistisk analys undersöka sambanden mellan ett högt deltagande på arbetsmarknaden och en minskad grad boendesegregation. Området för studien är begränsat till Gävle kommun.

Vi har i denna studie undersökt om den grävande journalistiken har större möjligheter än journalistik i allmänhet att fullfölja det journalistiska uppdraget. För att kunna svara på den frågan har vi först, genom teori, tittat på skillnaderna mellan den vardagliga journalistikens ideal och hur den fungerar i praktiken. Glappet visade sig vara väldigt stort. Med teorin som grund har vi genom den kvalitativa ansatsen analyserat tre inslag från det grävande tv-programmet ?Uppdrag granskning?.

This report is written in the purpose to investigate the mechanical forces and characteristics related to a propeller driven aircraft in the Earth?s atmosphere. It?s written as a thesis project during the spring semester of 2014 and graded accordingly.Thanks Arne Karlsson for fruitful discussions. Also thanks to Simon Leijonmarck for help with useful discussions concerning structural batteries..

Titel: Sjukt omhändertagande - en studie om sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevårdenFörfattare: Tuyet Pham, Hannes Skanung och Ida SödermanHandledare: Kjell ArvidssonKurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) SyfteVårt syfte med denna uppsats var att undersöka om den generellt höga sjukfrånvaron inom äldrevården i kommunal sektor har en organisatorisk koppling. I samband med uppsatsens syfte ställdes följande forskningsfråga: vilka organisatoriska faktorer bidrar till sjukskrivningarna inom den kommunala äldrevården? MetodDenna studie är både en kvalitativ och kvantitativ studie som antagit en abduktiv ansats. Studien går under undersökningsdesignen fallstudie där det empiriska materialet består av en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltar 56 medarbetare och på intervjuerna deltar nio anställda på sex avdelningar under tre enheter. SlutsatserDen empiriska och teoretiska datainsamlingen resulterade i slutsatsen att den generellt höga sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården har en organisatorisk koppling.