Sökresultat:
647 Uppsatser om Strukturella ćtgärder - Sida 43 av 44
INTEGRERINGSMODELLEN - Ett anvĂ€ndbart planeringsverktyg för att beskriva fysiskaintegreringsförutsĂ€ttningar? : UNDERSĂKNING OCH ANALYS AV EN METOD FĂR BEDĂMNING OCH REDOVSING AV FYSISKA STRUKTURELLA INTEGRERINGSASPEKTER
SammanfattningUnder en relativt lÄng tid har det inom samhÀllsplaneringsdebatten framhÄllits vikten av att verka för en utveckling som tar oss frÄn funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder nÀrhet, jÀmlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess vÀl sammanlÀnkade och integrerade stadsdelar och funktioner. En tydligt rÄdande trend och utveckling inom stadsplanering Àr ocksÄ den ökade fokuseringen pÄ att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvÀrdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hÄllbarhetsperspektiv, vilket bl.a. mÀrks i utvecklandet av hÄllbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som stÀlls pÄ holistiska delanalyser och redovisningar i dessa.Hur problem, förutsÀttningar och innebörden av olika strukturella lösningar framstÀlls kan ha en stor betydelse för vilken lösning som vÀljs samt hur vÀl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av vÀrde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsÀttningar och förÀndringsförslag.Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i stÀder- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mÀta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika bestÄndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslÄs, den s.k.
Elva kvinnors tankar och upplevelser av akademin: en studie av maktstrukturer vid LuleÄ tekniska universitet
Vid universiteten finns en problematik som bestÄr i att kompetenta kvinnor tenderar att lÀmna verksamheten. Under Ären 2003-2004 lÀmnade 140 kvinnor LuleÄ tekniska univer-sitet (LTU) pÄ grund av olika orsaker. Vid universitetets ledande positioner innehas idag en majoritet av platserna av mÀn, samtidigt som endast 8 % av de tillsatta professorerna Àr kvinnor. Denna bild visar en organisation dÀr toppen av hierarkin Àr mansdominerad. Uppsatsen syftar till att, med utgÄngspunkt i feministisk maktteori undersöka och ge en bild av vilka strukturer, kopplade till kön som eventuellt föreligger vid LuleÄ tek-niska universitet och som pÄverkar kvinnors arbets- och utvecklingsmiljö.
Bevarat boende, Skapat boende : Transformation Tyresö
SammanfattningVad Àr en transformation, och vad den kan vara? Hur kan en strategi för hur man kan förhÄlla sig till transformationsprojekt se ut?Jag har definierat det som att en transformation handlar om att ta en befintlig byggnad och införa ett nytt program som skapar en ny verklighet.Det kan finnas flera anledningar till att göra en transformation istÀllet för att bygga nytt. Den viktigaste anledningen som jag har valt att arbeta med handlar om att fÄnga upp de vÀrden som finns i en byggnad och fÄ med sig dem och bygga vidare pÄ dem istÀllet för att skapa helt andra vÀrden. VÀrden Àr saker som yta, volym, rumshöjd, ljusförhÄllanden, material och detaljer. Det Àr saker som de gjutna betongtrapporna och de speciella fönsterpartierna i byggnaden.
I valet och kvalet : En studie om grundskoleelevers gymnasieval
Syftet med studien Àr att kartlÀgga i vilken grad vad och vilka pÄverkar gymnasievalet för ungdomar i Ärskurs 9. Dessutom ska jag försöka belysa dessa ungdomars motivation och förvÀntningar i frÄga om gymnasiet mot bakgrund av attityd till dem sjÀlva och grundskolan, men ocksÄ hur deras planer kan förstÄs och hur deras faktiska situation ser ut nÀr de stÄr i begrepp att vÀlja gymnasieskola. Ett personligt intressegrundade gymnasieval har gjorts möjligt dÄ ungdomarna har möjlighet att söka till gymnasieskolor över hela landet och det finns massor av utbildningsalternativ. Allt fler friskolor och lokalanknutna utbildningsutbud tillsammans med skolpengssystemet innebÀr att valfriheten ökat och gymnasieskolorna har blivit konkurrensutsatta och mÄste dÀrför marknadsanpassas. Studien utgÄr ifrÄn en kvantitativ surveyundersökning och bygger pÄ en enkÀtundersökning med 624 elever i Ärskurs 9 pÄ fyra skolor i tre landsortskommuner.Resultatet visar att:? Det finns en relation mellan ungdomars syn pÄ sig sjÀlva och graden av intresse för skolan och motivationen att plugga.
TrÀdplanen som ett styrdokument i kommunal trÀdförvaltning
Urbana omrÄden Àr komplexa strukturer som styrs av mÄnga olika viljor, intressen och behov. Dessutom blir de urbana omrÄdena allt fler. VÀldsbefolkningen vÀxer och fler mÀnniskor vÀljer att leva och bo i stÀder. Den pÄgÄende urbaniseringen innebÀr att det just nu bor över 3,5 miljarder mÀnniskor i vÀrldens stÀder och samhÀllen, vilket Àven stÀller krav pÄ staden som hÄllbar livsmiljö (UNEP 2012). Stadens gröna omrÄden blir allt viktigare och de viktigaste elementen i dessa omrÄden Àr just trÀden (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005).
Mercosur - en sydamerikansk företagsarena i upptakt - teori och empiriska studier.
Syfte<br><br>Inom ramen för Mercosur Ă€r förevarande arbete uppdelat i tvĂ„ undersökningsomrĂ„den - avseende en territoriell studie och en sektorstudie - vilka ger integrationen en strukturell respektive strategisk innebörd.<br><br>Den territoriella studien ger utrymme för Mercosur's utbredning och medlemslĂ€nder liksom integrationen's uppbyggnad. HĂ€refter Ă€r den handel och de investeringsflöden som genererat's föremĂ„l för behandling liksom en grĂ€nsöverskridande företagsverksamhet som tagit form. I förgrunden finn's en teoretisk ansat's med en intention om kontinuerlig applicering av handel's- och integrationsrelaterade teser.<br><br>Sektorstudien omfattar Ă„tta argentinska nĂ€ringsgrenar och en konfliktsituation i kontext av Mercosur. En introduktion sker i ljuset av initierade reformprogram och utveckling i Argentina. Ăven i denna del föregĂ„'s empirin av en teoretisk ansat's - med de metodologiska förtecken som tidigare statuerat's - vari epitet som kompeten's, konkurren's och nĂ€tverk bildar hörnstenar för affĂ€rslivet's acklimatisering.<br><br>Den övergripande ambitionen Ă€r att sjĂ€lvstĂ€ndigt bygga upp teoretiska referensramar, var's ingĂ„ende moment basera's pĂ„ annan forskning, och undersöka des's hĂ„llbarhet för en analy's.
Stadsanalys för Kalix centrum: analys och förslag till förbÀttringar för ökat folkliv
Med anledning av det ökade trycket för etableringar i Kalix centrum har kommunen bedömt att det finns behov av att förnya den fördjupade översiktsplanen för Kalix centralort. KöpmÀn efterfrÄgar attraktiva butikslÀgen samtidigt som det finns behov av varierande boendeformer som ger förutsÀttningar för en stad med mÄngfald, dÀr mÀnniskor i alla Äldrar kan leva, bo och verka. Kommunen har dessutom starka ambitioner vad gÀller att stÀrka de offentliga rummens roll i Kalix centrum, med utgÄngspunkt frÄn mÀnniskors behov och den mÀnskliga skalan, för att kunna skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar och som Àr attraktivt och tillgÀngligt för alla. Syftet med examensarbetet har varit att utföra en grundlig stadsanalys utifrÄn tre vÀl etablerade metoder: Kevin Lynchs visuella analys, Jan Gehls analys samt Bill Hilliers rumsligt strukturella metod (Space Syntax). Stadsanalysen belyser stadens kvaliteter och brister, för att utifrÄn dessa formulera förslag till ÄtgÀrder i den fysiska strukturen, i syfte att öka stadslivet i Kalix centrum.
BefÀster skolan traditionella genussystem?: en diskursanalys av skolböcker i Ärskurs Ätta
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i sÄ fall hur, skolböckerna i Ärskurs Ätta pÄ högstadiet befÀster traditionella genussystem som finns inom vÄrt samhÀlle och kultur, eller om det finns möjlighet för eleverna att förhÄlla sig öppna för andra synsÀtt. Vi har utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt förhÄllningssÀtt. Det analysverktyg som vi har anvÀnt Àr Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. VÄrt urval av undersökningsmaterial har skett genom att först vÀlja ut fyra skolböcker i olika Àmnen frÄn en Ärskurs Ättas lÀromedel. Sedan smalnade vi av undersökningen ytterligare genom att vÀlja ut ett kapitel ur varje skolbok för nÀrmare analys.
Varför rekryteras det för fÄ kvinnor till Utlandsstyrkan/internationell tjÀnstgöring?
Uppsatsens syfte Àr att Àr att undersöka olika förutsÀttningar och omstÀndigheter som kan ha betydelse för utfallet av den kvinnligarekryteringen till internationella förband.Uppsatsen inleds med en beskrivning och bakgrund av Resolution 1325. Denna resolution blev antagen, i syfte att belysa den utsattasituation som kvinnor och barn konfronteras med, i spÄret av olika konflikter i vÀrlden. Kvinnor som deltagare i fredsbefrÀmjande insatser,har ofta visat sig vara en viktig förutsÀttning för att möjliggöra kommunikation med andra kvinnor och barn. Detta Àr inte bara en frÄga ominformation och underrÀttelser. Det Àr ocksÄ en frÄga om att skapa en medvetenhet kring krigets konsekvenser, vilket kan ha en avhÄllandeeffekt men ocksÄ leda till andra typer av ÄtgÀrder vidtages i det fredsbefrÀmjande arbetet.
HökarÀngen och RÄgsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett vÀxande Stockholm
Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000 nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.
Det kommunikativa ledarskapet inom akademin : En studie av dekaners och prefekters ledarskap samt deras kommunikation vid Linnéuniversitetet
Ett ledarskap förutsÀtter kommunikation. Att genom kommunikation nÄ ut till alla medarbetare och leda verksamheten utifrÄn organisationens uppsatta mÄl Àr en förutsÀttning. Vad Àr dÄ kommunikation och hur görs den förstÄelig för mottagarna? Ledarskapet mÄste ocksÄ ses utifrÄn vilket sammanhang den verkar inom. HÀr Àr kontexten inom akademin, ett ledarskap med lÄng tradition av kollegialt ledarskap, en kollega tagen ur de egna leden, som under begrÀnsad tid blir akademisk ledare, som dekan eller prefekt.
HökarÀngen och RÄgsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett vÀxande Stockholm
Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000
nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna
expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör
i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras?
Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark
misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet
till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som
övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.
Fonogramsavtalet : Hur fonogramsavtalets standard har bildats och spridigts inom musikbranschen
Fonogramsavtalet Ă€r ett avtal som sluts mellan en artist och ett skivbolag dĂ€r artisten överlĂ„ter exploateringsrĂ€tten till sitt framförande till skivbolaget för en ersĂ€ttning. Detta avtal grundar sig pĂ„ de rĂ€ttigheter som upphovsrĂ€ttslagen ger en artist och pĂ„ avtalsrĂ€tt, men hur dessa avtal bör utformas i praktiken Ă€r till stor del upp till de bĂ„da parterna (Stannow, Ă
kerberg, Hillerström 2002). Friheten kring utformandet Àr med andra ord stor vilket borde resultera i mÄnga kreativa sÀtt att lösa denna frÄga. Varje artist Àr unik i frÄga om musikalisk genre vilket pÄverkar det sÀtt som denna artist bör presenteras pÄ marknaden. Dessutom Àr varje skivbolag unikt i sitt sÀtt att arbeta samt i frÄga om resurser och kompetens.
?Du skall vÀl vara hemma och föda barn?? En fallstudie Systerjouren Somaya - en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs av största delen muslimska kvinnor
Jag har gjort en fallstudie av Systerjourens Somaya, en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs huvudsakligen av muslimska kvinnor. Mitt övergripande syfte har varit att ge en holistisk beskrivning och förstÄelse för verksamheten utifrÄn dens fysiska och sociala sammanhang, och utgÄ frÄn det unika i Systerjouren Somayas sÀtt att arbeta med kvinnofridsfrÄgor. Jag har försökt fördjupa mig i frÄgor som rör förklaringar till att verksamheten kom till, vilken roll religion och etnicitet spelar i verksamhetens arbete, vilka förutsÀttningar de muslimska kvinnorna har för att driva jourarbete i den aktuella kontexten samt om och i sÄ fall varför det finns ett behov av en kvinno- och tjejjoursverksamhet i Sverige som drivs av största delen muslimska kvinnor.
I min undersökning har jag valt att anvÀnda fallstudiemetodik som Àr en omfattande undersökningsmetod med vilken man kan ta nytta av kvalitativa och kvantitativa data. Jag har frÀmst anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fem utvalda anstÀllda och volontÀrer inom Systerjouren Somaya.
Rysk aggression, terrorism och klimatf?r?ndringar: en analys av s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i svensk riksdagsdebatt 2015
I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.