Tamgrisar (Sus scrofa domestica) har i stort sett kvar samma beteenden som de vildsvin (Sus scrofa) de stammar från. Inom den storskaliga produktionen är de lagstadgade kraven på sysselsättningsmöjligheter för grisarna väldigt låga eller helt obefintliga. Grisarna hålls i en torftig miljö där deras möjligheter till sysselsättning blir mycket begränsade. Detta påverkar välfärden negativt och kan leda till att de blir passiva eller utvecklar stressbetingade och skadliga beteenden. För att komma tillrätta med välfärds- och beteendeproblem kan olika typer av miljöberikning introduceras för grisarna.

Under årens lopp har forskare gradvis introducerat distans som en variabel för att analysera organisatoriska fenomen. De flesta studier fokuserar på att studera distans utifrån ett fysiskt avstånd, vilket ger en ofullständig bild av hur människor faktiskt upplever distans. Under 2000-talet har forskningen kring distans vidareutvecklats och forskare föreslår att distans bör studeras utifrån olika dimensioner, så somstrukturell-, statusbaserad- och psykologisk distans. Då få eller inga studier har undersökt hur eventuella kommunikations- och ledarskapsproblem inom en organisation kan beskrivas utifrån olika dimensioner av distans, ämnar vi att genom en explorativ studie utforska detta. Denna explorativa studie har genomförts genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med nio medarbetare på ett större svenskt företag.

This thesis aims to examine the nature of the medial compartment regarding the reporting of problems in conjunction with suburbs. Previous research on discrimination in the media shows that people living in the suburbs considers suburbs being portrayed negatively in the media. They perceive that this has a negative effect on integration which in turn increases the risk of stigmatization. This study strives to contribute to the clarification of whether medias means of reporting around this area can help in the development of problems in suburbs by examining whether there is a reflection of actual political focus in the media or if media only plays a stigmatizing role. The research method used has been quantitative content analysis, making an overview of how much space is given to the different types of reporting. The thesis concludes that the reporting examined in this study did not appear to be of a structurally discriminatory nature, even if that type of reporting occurred.

In august 2006 the Swedish government official report (SOU) about the structural discrimination was published and caused a lot of debate in the media. This paper is about the report as such, as much as the academic quarrel it caused in the newspaper Dagens Nyheter. My aim is to explore why the report is so provocative and what the debate actually is about. I use discourse analysis both as a method and theoretical framework, inspired by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Using this methodology I explore which discourses that are articulated.

Denna uppsats är en intervjustudie där Carol Lee Bacchis ?What´s the problem?-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet är att undersöka synsättet på anorexi inom den specialiserade ätstörningsvården med utgångspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks när- och frånvaro av genusperspektiv och i vilken utsträckning de fyra intervjuade företrädarna för den specialiserade vården uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förståelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi.

Professionen revisor är ett yrke som kräver anpassning till förändring på en nästan regelbunden basis. Nya standarders tillkommer och gamla ändras med målet att uppnå en ökad transparens inom revisionen. Detta till stånd av en ökad internationalisering och globalisering av dagens företag. Frågan om professionen har ett motstånd till förändring eller inte känns högst relevant i sammanhanget. Inom organisationsteorin pratar om detta motstånd som strukturell tröghet.

Abstract.

Syftet med denna uppsats är att studera sektorn obetalt arbete. En stress kan  bildas av att det obetalda arbetet tar tid från andra åtaganden i livet. Lösningar som presenteras för att komma runt denna stress är ofta inriktade på individer. Då det hushållsnära obetalda arbetet oftast utförs av kvinnor och tar tid från det som annars skulle kunnat användas till förvärvsarbete skulle man kunna hävda att det råder en strukturell obalans i samhället. Här granskas om de individinriktade lösningarna för att skapa balans är med och bidrar till den strukturella obalansen.Teorin om work life balance granskas och även de förslag som teorin ger för att skapa en mer balanserad vardag.

Uppsatsens syfte är att undersöka några socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder påverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras på litteraturstudie samt forskning inom området och studien be­står av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna är anställda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjänsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utländsk bakgrund annorlunda på grund av klienternas etniska bakgrund definierad som språksvårigheter och andra faktorer.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur elever i årskurs tre och fyra uppfattar likhetstecknet och hur deras lärare undervisar begreppet ?likhetstecknet? för att öka förståelsen hos eleverna. För att kunna besvara mina frågeställningar använde jag mig av en kvantitativenkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Samtliga elever fick svara på en gruppenkät, som bestod av nio prealgebraiska utsagor där likhetstecknet har en central roll. Elevernas svar analyserades och klassificerades i fyra olika kategorier: strukturell uppfattning, operationell uppfattning, annat och inget svar.

Uppsatsens syfte är att se erfarenheter av ett bostadsområde ur ettföräldraperspektiv och hur erfarenheten påverkar föräldern i val gällande barnen. Genom att få enökad förståelse för hur föräldrarollen påverkas av ens bostadsområde, kan förälderns situationnyanseras och möjliga problem kan synliggöras.- Vad har föräldrar för upplevelse av Biskopsgården som bostadsområde?- Hur upplever föräldrarna relationen mellan boende i Biskopsgården?- Hur agerar föräldrar utifrån sina erfarenheter av området i frågor gällande sina barn?Metod och material: Syftet och Frågeställningarna besvaras med hjälp av kvalitativ metod. Genomen fokusgruppintervju och en enskild intervju, med totalt 5 föräldrar.Huvudresultat: Föräldrars upplevelser av Biskopsgården präglas av strukturell problematik, såsomsegregation och brister i de lokala skolorna. Man upplever också kriminalitet i området somproblematiskt.

Denna uppsats ämnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger på att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte får det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar då man riskerar att genom detta inte erkänna förekomsten av den rasism som finns i vårt samhälle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lägger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska åsikter.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv familjeterapiFörfattare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine StrömbergHandledare: Marianne Freyne-LindhagenSammanfattningStudiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram:? Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling?? Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker.

Trots att världens sammanlagda välstånd ökar, bor mer än fem av jordens dryga sex miljarder invånare i utvecklingsländer där en vanlig inkomst är under två dollar om dagen. Samtidigt ökar också de nya typerna av konflikter, som tar uttryck i inomstatliga sammandrabbningar och terroristaktioner. Många bottnar i ett djupt missnöje och kan spåras tillbaka till fattigdom och resursknapphet. Det är ur ett säkerhetsperspektiv av allra största vikt att kartlägga och komma tillrätta med dessa bakomliggande faktorer. Fattigdomsbekämpning är en central term i detta arbete.