Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska våldet och de mekanismer som skapar inne- och utestängningsmekanismer på grundskolan härstammar från erfarenheter under mina år som student och lärare i Sverige. Forskning inom ämnet visar på att skolan är en sorteringsarena där symboliskt våld upptar en stor plats. Skolan som den är idag är långtifrån att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har använt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska våldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och på så sätt återge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.

The purpose of this study is to establish how a few youngsters have experienced their time in contact families and which, if any, significance their respective ?contact families? has for them today. The study aims to determine the life situation in the youth?s families at the time support through ?contact families? was initiated and the youths? own view of the reasons for this support. We also want to shed light on the meaning that the contact families had on the youth; considering both positive as well as negative meaning.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit något som man strävar efter i samhället och här har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstärkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetsträning, rehabilitering och arbetstillfällen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevärd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. Ändå övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för människor, att det skapar jobb, att människor får tillit och att det är en plattform för mänskligt växande.

Personlig assistans är en insats som syftar till att ge funktionshindrade människor möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt. När personlig assistans ges till barn ska assistansen både möjliggöra barnets självbestämmande och frigörelse och ge föräldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska också kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I många fall väljer föräldrarna att själva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra föräldrar intervjuats om sin syn på föräldrarollen i förhållande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar som är personliga assistenter till sina barn själva uppfattar rollerna och hur de använder dem i familjens vardagsliv. Studien är kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen används Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att föräldrarna inte avgränsar rollerna utan upplever sig som en förälder som utför assistansuppgifter.

New forms of Information and Communication Technologies (ICTs) have become more influential in development contexts. The concept of ?The Digital Divide? points at a large division between rich and poor countries regarding access to ICTs. Critics say that the debate concerning this topic for far too long has focused mainly on the technology itself rather than social factors which impact social inclusion and development. Scholars agree that ICTs holds a tremendous potential, but how is this implemented in development contexts and how can it be used with more sensitivity towards local preconditions and social aspects?This paper aims to examine how ICTs are being used in the context of development within an India based organisation for women called SEWA (Self Employed Women?s Association).

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit något som man strävar efter i samhället och här har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstärkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetsträning, rehabilitering och arbetstillfällen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevärd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. Ändå övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för människor, att det skapar jobb, att människor får tillit och att det är en plattform för mänskligt växande.

New forms of Information and Communication Technologies (ICTs) have become more influential in development contexts. The concept of ?The Digital Divide? points at a large division between rich and poor countries regarding access to ICTs. Critics say that the debate concerning this topic for far too long has focused mainly on the technology itself rather than social factors which impact social inclusion and development. Scholars agree that ICTs holds a tremendous potential, but how is this implemented in development contexts and how can it be used with more sensitivity towards local preconditions and social aspects?This paper aims to examine how ICTs are being used in the context of development within an India based organisation for women called SEWA (Self Employed Women?s Association).

New forms of Information and Communication Technologies (ICTs) have become more influential in development contexts. The concept of ?The Digital Divide? points at a large division between rich and poor countries regarding access to ICTs. Critics say that the debate concerning this topic for far too long has focused mainly on the technology itself rather than social factors which impact social inclusion and development. Scholars agree that ICTs holds a tremendous potential, but how is this implemented in development contexts and how can it be used with more sensitivity towards local preconditions and social aspects?This paper aims to examine how ICTs are being used in the context of development within an India based organisation for women called SEWA (Self Employed Women?s Association).

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit något som man strävar efter i samhället och här har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstärkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetsträning, rehabilitering och arbetstillfällen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevärd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. Ändå övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för människor, att det skapar jobb, att människor får tillit och att det är en plattform för mänskligt växande.

This thesis explores how the Swedish magazine Morgonbris depicted women's new roles in the workforce during World War I and whether these depictions challenged or upheld contemporary gender structures. The study addresses two main questions, how Morgonbris portrayed women's new roles in the workforce and how this portrayal challenged or upheld contemporary gender structures. And also how the magazine integrated the ideal of respectability to engage and mobilize female workers, analyzed through Ronny Ambj?rnsson's descriptions of respectability ideals. Using Hirdman's gender system theory, which examines the maintenance of gender power structures through separation and hierarchy, and Ambj?rnsson's work on respectability ideals, the study employs a qualitative content analysis of articles from Morgonbris during the war years. By identifying and analyzing expressions of class and respectability ideals, the research uncovers strategies used to engage and mobilize female workers. The results show that Morgonbris portrayed women's entry into traditionally male-dominated labor sectors as a significant shift that challenged established gender roles.

När en kvinna är gravid har hon ett stort behov av att få information. En del av dettainformationsbehov tillfredsställs genom kontakt med barnmorskan inommödrahälsovården. Kvinnan söker även information på egen hand, exempelvis påInternet. För de flesta kvinnor är graviditeten ett friskt tillstånd med bevarad hälsa. Undertiden som gravid är det många kvinnor som är aktiva och engagerade i planeringen avvården.

Förmaksflimmer är en vanlig arytmi hos häst vars främsta symtom är nedsatt prestation. Många hästar kan emellertid leva asymtomatiskt och flimret upptäcks som ett bifynd. Denna litteraturstudie syftar till att redogöra för fysiologi, patofysiologi, uppkomst och behandling av förmaksflimmer hos häst. Det finns två typer av förmaksflimmer; primär samt sekundärt till andra hjärtåkommor. Den primära formen är vanligast hos häst. Flimret kan antingen vara paroxysmalt vilket innebär att det spontant konverterar till sinusrytm, persisterande vilket innebär att konvertering sker efter behandling, eller permanent när flimret kvarstår trots behandling.

Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt..

Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD. De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap.

The primary purpose of this essay is to study and describe how the concept of ?ethnicity? is introduced, defined and constructed at the Universities of Social Work Education through the perspectives of students attending and teachers/researchers currently employed at the University of Gothenburg. Also, this study attempts to describe what differences there are between the two groups and how these are expressed. The theoretical perspectives which we have used to analyse the empirical data are social constructivism and postcolonial theories. We have applied a qualitative method based on four interviews with teachers/researchers and two focus group interviews with 14 students.