Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.

Sammanfattning: Ungdomar med utländsk bakgrund har enligt tidigare studier sämre förutsättning i skolan, arbeten och inom rättsväsendet, på grund av diskriminering. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga utlandsfödda ungdomar blir bemötta i det svenska samhället, samt att se om det finns vissa specifika mönster till varför det uppstår diskriminering i bland annat skolan. Till vår undersökning använde vi oss av teorier om - diskriminering och rasism, som används i analysen av det empiriska materialet. Vår utgångspunkt i uppsatsen har varit att ta reda på varför diskriminering och rasism sker i samhället. Vi hade ett antal frågeställningar som kan ses nedan, som besvarats i arbetet.Hur blir invandrarungdomar bemötta i det svenska samhället utifrån deras etniska bakgrund?Spelar ungdomarnas genus någon roll i hur de blir bemötta i det offentliga samhället?Finns det skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund beroende på deras vilken världsdel de kommer ifrån? Påverkar ungdomarnas socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur de blir bemötta i det svenska samhället?        För att besvara dessa frågeställningar, delade vi ut enkäter till 42 ungdomar i en mellan stor stad i åldrarna 16 ? 24 år i olika skolor.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen.

This qualitative study is focused on the way ?papperslösa? (undocumented/illegal/irregular immigrants) are portrayed in Swedish daily newspapers, what images are presented in the articles, what discourses permeate the text, what identities are being constructed, etc. The empirical data consists of thirteen articles published in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet (two of the biggest daily news papers in Sweden) during the period 2010-10-01 ? 2011-04-01, and I?ve used a type of discourse analysis called ?diskursanalys med inriktning på identitetskonstruktion? (?discourse analysis with focus on identity construction?), as the method to analyze the articles. The results of the analysis showed that four discourses and identities were constructed, re-produced and upheld in these articles.

Personer med funktionshinder har svårt att få anställning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade är ett försök att synliggöra rättigheten att få sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ ansats nå ny förståelse för området funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med åtta personalchefer, hälften var statligt anställda och hälften privat.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

Syftet med denna studie var att undersöka skolår 4 elevers förståelse av likhetstecknet. Vi ville även studera hur symbolen presenteras i elevernas läroböcker och mot bakgrund av tidigare forskning diskutera hur detta kan påverka deras förståelse av begreppet. I studien använde vi oss av tre insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning, kvalitativa intervjuer och en textanalys av läroböcker för skolår 3 och 4. Vår undersökning visar att även om eleverna uppvisar bra förståelse av likhetstecknet när de löser uppgifter av strukturell typ, har de svårigheter med att muntligt beskriva likhetstecknets funktion. Textanalysen synliggör att andelen utsagor av operationell typ som framhävs i läroböckerna för åk 3 minskar betydligt i läroböckerna för åk 4.

AbstraktStudien ifrågasätter huruvida diskrimineringslagens är tillräcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts så väl som rättsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhället.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrån en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anställa personen i fråga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet på den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering ägde rum..

Bakgrund: Globalt sett är HIV/AIDS en utbredd sjukdom som orsakar stora påfrestningar på varje individ som drabbas. HIV/AIDS har blivit vår tids mest stigmatiserande sjukdom då den är kopplad till starka tabun. Syfte: Att beskriva sjukvårdspersonalens stigmatisering och diskriminering av patienter med HIV/AIDS utifrån ett patientperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie där sökningar utfördes i Cinahl, Pubmed, PsycInfo, Science Citation Index Expanded samt SveMed+. Sökningarna resulterade i 11 kvalitativa och tre kvantitativa artiklar relevanta för syftet.

Sverige är ett mångkulturellt land men trots det är etnisk diskriminering en del av vardagen för många människor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla människor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rättigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet än svensk på arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och få ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering på olika samhällsområden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvärda. Diskrimineringsförbudet råder således även inom arbetslivet.

Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer till Sverige i vuxen ålder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs är svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som används är kvalitativ. I den insamlade materialet ingår tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton år.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i ledarstilspreferens mellan kvinnor och män, och om så hur skillnaden såg ut. 101 studenter på Högskolan i Gävle deltog i studien. Deltagarna fick fylla i en enkät där de skulle skatta sin ideala ledare. Resultaten baserades på 87 av de insamlade enkäterna, 43 besvarades av män och 44 besvarades av kvinnor. Resultaten analyserades med tre separata t-test.

Företagets policy spelar en viktig roll när det gäller instruktioner till rekryteraren. En rättvisepolicy som betonar vikten av att de sökande behandlas på lika villkor kan tänkas leda till mindre diskriminering vid anställningar. En lojalitetspolicy, å andra sidan, som antyder att de nya medarbetarna måste passa in i företaget, kan leda till att sökande av annan etnisk härkomst diskrimineras. En orsak till denna diskriminering kan vara att rekryteraren i en intervjusituation ställer frågor som är relaterade till sociala förmågor istället för kompetensrelaterade frågor, vilket ökar risken för att den sökande bedöms på irrelevanta grunder. Detta undersöktes genom en enkät som delades ut till 120 försökspersoner, som antingen fick ta del av en rättvise- eller en lojalitetspolicy.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska fördjupningskurs 1203Vt 2013Handledare: Andreas Nord.