Sök:

Sökresultat:

286 Uppsatser om Strukturell arbetslöshet - Sida 3 av 20


HöglÀsning som aktivitet i förskolan : Ett tillfÀlle för omsorg och lÀrande?

Syftet med denna uppsats Àr att studera sektorn obetalt arbete. En stress kan  bildas av att det obetalda arbetet tar tid frÄn andra Ätaganden i livet. Lösningar som presenteras för att komma runt denna stress Àr ofta inriktade pÄ individer. DÄ det hushÄllsnÀra obetalda arbetet oftast utförs av kvinnor och tar tid frÄn det som annars skulle kunnat anvÀndas till förvÀrvsarbete skulle man kunna hÀvda att det rÄder en strukturell obalans i samhÀllet. HÀr granskas om de individinriktade lösningarna för att skapa balans Àr med och bidrar till den strukturella obalansen.Teorin om work life balance granskas och Àven de förslag som teorin ger för att skapa en mer balanserad vardag.

Vardagsrasism och strukturell diskriminering inom SocialtjÀnsten : En kvalitativ studie om vardagsrasismen samt den strukturella diskrimineringen inom SocialtjÀnsten och hur den drabbar klienter med invandrarbakgrund

Uppsatsens syfte Àr att undersöka nÄgra socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder pÄverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras pÄ litteraturstudie samt forskning inom omrÄdet och studien be­stÄr av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna Àr anstÀllda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjÀnsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjÀlp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utlÀndsk bakgrund annorlunda pÄ grund av klienternas etniska bakgrund definierad som sprÄksvÄrigheter och andra faktorer.

Likhetstecknets betydelse i skolmatematiken - en studie i Ärskurs tre och fyra

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur elever i Ärskurs tre och fyra uppfattar likhetstecknet och hur deras lÀrare undervisar begreppet ?likhetstecknet? för att öka förstÄelsen hos eleverna. För att kunna besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av en kvantitativenkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer. Samtliga elever fick svara pÄ en gruppenkÀt, som bestod av nio prealgebraiska utsagor dÀr likhetstecknet har en central roll. Elevernas svar analyserades och klassificerades i fyra olika kategorier: strukturell uppfattning, operationell uppfattning, annat och inget svar.

Gymnasiebehörighet och sociala faktorer med linjÀr regression /  The Influence of Social Factors on School Performance using the Linear Regression Model.

I det hÀr arbetet har linjÀr regression anvÀnts för att undersöka omolika sociala faktorer pÄverkar om elever fÄr gymnasiebehörighet. Undersökningen gjordes med kommunvis aggregerad data och faktorerna somundersöktes var utlÀndsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivÄ, arbetslöshet, disponibel inkomst, lÀrartÀthet, andel lÀrare med pedagogiskexamen och skolornas kostnad.Statistiskt signikanta resultat erhölls för utlÀndsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivÄ, disponibel inkomst och lÀrartÀthet. Enligtundersökningen pÄverkar utlÀndsk bakgrund och försörjningsstöd gymnasiebehörigheten negativt. UtbildningsnivÄ och disponibel inkomst pÄverkarden positivt. LÀrartÀtheten pÄverkar gymnasiebehörigheten positivt omandelen lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄl inte överstiger10,4 %.Resultaten för resten av de undersökta faktorerna var inte statistisktsignikanta och dÀrför kan inget sÀgas sÀkert om dem utifrÄn den hÀrundersökningen.Observera att inga slutsatser kan dras pÄ individnivÄ.

Vi förÀldrar har tusen ögon - Fem förÀldrars upplevelser av BiskopsgÄrden

Uppsatsens syfte Àr att se erfarenheter av ett bostadsomrÄde ur ettförÀldraperspektiv och hur erfarenheten pÄverkar förÀldern i val gÀllande barnen. Genom att fÄ enökad förstÄelse för hur förÀldrarollen pÄverkas av ens bostadsomrÄde, kan förÀlderns situationnyanseras och möjliga problem kan synliggöras.- Vad har förÀldrar för upplevelse av BiskopsgÄrden som bostadsomrÄde?- Hur upplever förÀldrarna relationen mellan boende i BiskopsgÄrden?- Hur agerar förÀldrar utifrÄn sina erfarenheter av omrÄdet i frÄgor gÀllande sina barn?Metod och material: Syftet och FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av kvalitativ metod. Genomen fokusgruppintervju och en enskild intervju, med totalt 5 förÀldrar.Huvudresultat: FörÀldrars upplevelser av BiskopsgÄrden prÀglas av strukturell problematik, sÄsomsegregation och brister i de lokala skolorna. Man upplever ocksÄ kriminalitet i omrÄdet somproblematiskt.

Jag Àr inte rasist, men... : Om den strukturella vardagsrasismen mot afrikaner i Sverige

Denna uppsats Àmnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger pÄ att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte fÄr det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar dÄ man riskerar att genom detta inte erkÀnna förekomsten av den rasism som finns i vÄrt samhÀlle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lÀgger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska Äsikter.

Sjuksköterskors uppfattning av strukturell empowerment pÄ svenska vÄrdavdelningar : En kvantitativ studie

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

PÄverkas motivation och egenskattad förmÄga? : UtvÀrdering av mÀtverktyg för finansiell samordning

Bakgrund Oha?lsa bland arbetslo?sa a?r ett stort samha?llsproblem. Med la?gkonjuktur och o?kning av arbetslo?shet kra?vs a?ven samha?llsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser fo?r att fa? ma?nniskor tillbaka till sysselsa?ttning och da?rmed ekonomisk sja?lvsta?ndighet. Syfte Syftet med studien a?r att belysa de fo?ra?ndringar som sker hos individer ga?llande motivation och tilltro till sin egen fo?rma?ga efter genomga?nget projekt hos Samordningsfo?rbudet O?stergo?tland.

En studie av struktur- och interaktionsförÀndringar i en familj som genomgÄtt intensiv familjeterapi

En studie av struktur- och interaktionsförÀndringar i en familj som genomgÄtt Intensiv familjeterapiFörfattare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine StrömbergHandledare: Marianne Freyne-LindhagenSammanfattningStudiens syfte Àr att utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) pÄverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrÄn varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskÄdligt lyftes följande frÄgestÀllningar fram:? Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jÀmfört med före pÄbörjad behandling?? Har interaktionen förÀndrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?Studien grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr respondenterna utgjordes av en familj bestÄende av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrÄn en systematisk analys dÀr relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förÀndring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker.

FattigdomsbekÀmpning och dess betydelse för fred - en analys av fallet Grameen Bank

Trots att vÀrldens sammanlagda vÀlstÄnd ökar, bor mer Àn fem av jordens dryga sex miljarder invÄnare i utvecklingslÀnder dÀr en vanlig inkomst Àr under tvÄ dollar om dagen. Samtidigt ökar ocksÄ de nya typerna av konflikter, som tar uttryck i inomstatliga sammandrabbningar och terroristaktioner. MÄnga bottnar i ett djupt missnöje och kan spÄras tillbaka till fattigdom och resursknapphet. Det Àr ur ett sÀkerhetsperspektiv av allra största vikt att kartlÀgga och komma tillrÀtta med dessa bakomliggande faktorer. FattigdomsbekÀmpning Àr en central term i detta arbete.

Att göra pappaledighet - Hur dagstidningar talar om mÀns förÀldraledighet

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mÀns förÀldraledighet konstrueras i dagstidningsartiklar och reportage. Studien undersöker hur mÀns förÀldraledighet beskrivs och motiveras, vilket innehÄll ledigheten ges samt vilka implikationer detta skapar. Uppsatsen bygger pÄ en socialkonstruktionistisk ansats. Som specifik teori och metod anvÀnds diskursanalys och diskursteori. En diskurs kan ses som ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ vÀrlden. Diskursanalys Àr sÀttet pÄ vilket man analyserar de sprÄkliga böjningsmönster som konstruerar vÄr sociala vÀrld. Empirin för uppsatsen bestÄr av Ätta nyhetsartiklar och reportage ur Sveriges tvÄ största dagstidningar, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter.

VadÄ samarbete/ En studie av studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares upplevelser av samarbetet dem emellan samt i vilken utstrÀckning samarbetsmöjligheterna pÄverkades av en strukturell omorganisation.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att beskriva studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares upplevelser av samarbetet dem emellan samt i vilken utstrÀckning samarbetsmöjligheterna pÄverkades av en strukturell omorganisation. En kort beskrivning ges av utvecklingen av den kommunala grundskolan samt studie- och yrkesvÀgledar- och lÀraryrkets förÀndring. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer frÄn tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma före F-9 reformen, tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma i dag och tvÄ lÀrare som arbetat inom grundskolan bÄde före och efter F-9 reformen. Resultaten visade att samarbetsmöjligheterna och strukturen pÄ skolor idag skiljer sig frÄn tiden före F-9 reformen. En förÀndring var att studie- och yrkesvÀgledares arbetsplatser inte lÀngre Àr pÄ en skola utan flera, vilket försvÄrar samarbetsmöjligheterna.

Berikning för att motverka stereotypier hos zoodjur

DĂ„ djur i fĂ„ngenskap inte fĂ„r möjlighet att utföra ett naturligt beteende som de har stark motivation för blir de ofta frustrerade och kan utveckla onormala repetitiva beteenden för att hantera stressen, sĂ„ kallade stereotypier. Vilken typ av stereotypt beteende som utvecklas beror pĂ„ vilket beteende som ej tillgodosetts. Även om studieresultat tyder pĂ„ att utförande av stereotypiskt beteende hjĂ€lper djuren att hantera stress bör uppkomsten av ett sĂ„dant beteende motverkas dĂ„ det Ă€r en indikator pĂ„ en sĂ€mre djurvĂ€lfĂ€rd. Det Ă€r alltsĂ„ inte utförandet av det störda beteendet som bör motarbetas, utan de bakomliggande orsakerna.Berikning skall stimulera och ge djuren ett större urval av beteendemöjligheter och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt frĂ€mja en förbĂ€ttrad fysisk och psykisk hĂ€lsa. MĂ„let med berikning Ă€r att hjĂ€lpa djuret att hantera stress och tristess som livet i fĂ„ngenskap medför.Det mest avgörande för beslutet om huruvida en berikning skall anvĂ€ndas eller ej Ă€r tidsaspekten och kostnaderna.

LÀppar röda som blod : En strukturell analys av kristna symboler i Walt Disneys och Rupert Sanders versioner av Snövit

Snow White is one of the most popular fairytales to our time. There has been much research on the subject. `Lips red as blood- a structural analysis of Christian symbolsŽ in Walt Disneys and Rupert Sanders versions of Snow White` by Emma Svanström aims not to give a final answer to how Snow White should be interpreted. But rather the objective is to examine two versions in the search for any possible Christian influences and changes in such over time. The two versions are Walt Disney?s Snow white and the seven dwarfs and Rupert Sanders Snow White and the huntsman.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->