Revisorer anses utgöra en profession vilket kÀnnetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav pÄ utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sÀtter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmÀnintresset. Innebörden av allmÀnintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner pÄ vad det faktiskt innebÀr. Enligt IFAC innebÀr allmÀnintresset att hÀnsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhÀllet men inom professionen finns det skillnader i syn beroende pÄ rang. PÄ vÀgen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.

Syftet med detta arbete Àr att utvÀrdera innehÄllshanteringssystemet WordPress och sÀttet man utvecklar ytterligare funktionalitet för detta system. Arbetet berör utformning av administreringsverktyg för godkÀnnande av inlÀgg samt ett verktyg för att hantera de företag som ska kunna lÀnkas in under olika sidor pÄ en portal vid namn ImageTalk. ImageTalk Àr slutprodukten, och Àr en webbplats för publicering av digital media pÄ internet.WordPress Àr skrivet i PHP och anvÀnder sig av css, javascript och databasen mySQL. Eftersom detta innehÄllshanteringssystem Àr vida anvÀnt kÀndes det bÄde relevant och intressant att utvÀrdera, sÀrskilt genom att tillföra ny funktionalitet.Slutsatsen av detta arbete Àr att WordPress Àr ett mycket kompetent innehÄllshanteringssystem som har mycket goda förutsÀttningar för att byggas ut och förÀndras pÄ de flesta sÀtt. DÀremot Àr det svÄrt att ge en ordentlig struktur i den ytterligare funktionalitet man tillför, eftersom den ibland blir för utspridd eller ibland inte tillrÀckligt skingrad..

Studien försöker belysa vilka svÄrigheter elever som lÀser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strÀvan att gÄ vidare till ett nationellt program. Studien ger ocksÄ svar pÄ frÄgan om IV-elever trivs med att lÀsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om vad elever i grundksolans Ärskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvÀgledare. Studien belyser ocksÄ frÄgan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier pÄ nationella program..

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som Àr utmÀrkande för sÀrskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger pÄ, utifrÄn personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet frÄn en kvantitativ studie, genomförd som en enkÀtundersökning. I studien deltog 57 personal frÄn sÀrskolan i ett lÀn. Den insamlade datan har analyserats utifrÄn en kvalitativ ansats. Resultatet stÀlls mot tidigare forskning om sÀrskolepedagogik.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att studera huruvida bildlÀrarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lÀrarna ens gör det?! Och hur det gÄr till i sÄ fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlÀrare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer.

De operativa tillsynsmyndigheterna ska utföra tillsyn i den omfattning som behövs. Diskussioner om en oklar struktur pÄ tillsynsansvaret samt resursbrist har visat att det krÀvs en belysning av Àmnet för att kartlÀgga de ansvarsfördelningar som ÄlÀggs tillsynsmyndigheterna. Denna uppsats har syftat till att belysa tillsynsmyndigheternas ansvarsroller med fokus pÄ tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Arbetet har utgÄtt frÄn en rÀttsvetenskaplig metod genom att utgÄ frÄn gÀllande lagstiftning och förarbeten. Juridisk litteratur har anvÀnds för bekrÀftelse av tolkningen av lagtext.

Stadsdelen Angered var en del av det enorma nationella bostadsbyggnadsprogram som benÀmns som miljonprogrammet. Detta program genomfördes i Angered under Ären 1967 ? 1975 och kom att prÀgla Göteborgs stadsbild och demografiska struktur in i framtiden.En del av grunden till miljonprogrammets fanns inom den folkhemsideologi socialdemokratin i hegemoni med staten försökt genomdriva under nÄgra Ärtionden. Det handlade om allas rÀtt till ett bra och hÀlsosamt boende.         Angereds fritidscentrum var en del av den centralt styrda planeringen av byggandet av Angereds miljonprogramsomrÄden. Stat och skola samt kommun och socialtjÀnst var tvÄ verksamheter som var drivande i denna planering.

Omkostnaderna för ett byggprojekt i produktionen Àr höga och beror pÄ hur lÀnge det varar. Idag skiljer sig tidplanerna mellan de olika platscheferna mycket nÀr projekten Àr snarlika, vilket innebÀr stora skillnader pÄ tÀckningsbidraget. Skillnaderna pÄ tidplanen beror pÄ att platscheferna planerar pÄ olika sÀtt dÀr de inte har klara styrdokument. Det finns ett intresse hos JM att utveckla tidsplanering dÄ det Àr ett styrande verktyg som till stor del pÄverkar projektens ekonomi. För att kunna dra slutsatser har vi studerat planeringsmetodiken dÀr det idag finns brister.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Objektorienterade mönster och omkonstruktion Àr tvÄ olika designstrategier som har ett gemensamt mÄl: att göra mjukvarusystem mer förÀndringsbara och mindre komplexa. Mönster tillÀmpas för att förebygga utvecklingen av komplexitet i mjukvara. Omkonstruktioner görs för att reducera komplexitet som redan uppstÄtt i mjukvarans inre struktur. Denna rapport identifierar fyra grundlÀggande strukturproblem som gör mjukvara onödigt komplex och svÄr att förÀndra: duplicerad kod, villkorslogik, lÄnga metoder och bristande inkapsling. Rapporten visar hur objektorienterade mönster kan införas i mjukvara genom omkonstruktion och göra mjukvara mer förÀndringsbar genom att reducera de fyra nÀmnda strukturproblemen.

Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera medarbetarsamtal ur aspekterna samtalsmetodik, medarbetarsamtalets struktur, genus, företagskultur och utbildning samt ledarskap för att se dess betydelse för samtalet.FrÄgestÀllningar: VÄra frÄgestÀllningar Àr vilka behov det finns för medarbetarsamtal, hur samtalen uppfattas av medarbetarna, hur grunden lÀggs till givande och utvecklande samtal samt vilka svÄrigheter det finns med att implementera en modell för medarbetarsamtal i en verksamhet.Metod: För att uppnÄ vÄrt syfte har vi utfört intervjuer med tvÄ omrÄdeschefer pÄ Helsingborgs lasarett samt genomfört en mindre omfattande frÄgeformulÀrsundersökning hos medarbetarna pÄ undersökta omrÄden. Teoretiska perspektiv: För att fÄ en ökad förstÄelse för hur medarbetarsamtalen kan anvÀndas, vikten av samtalets struktur, vad genusaspekten har för innebörd, vilken betydelse företagskultur har, hur viktigt det Àr med utbildning samt ledarskapets roll i samtalet har vi som undersökare studerat olika teorier kring hantering av medarbetarsamtal. Detta har vi Ätergett genom text och modeller.Empiri: Vi har valt att undersöka tvÄ verksamhetsomrÄden pÄ Helsingborgs lasarett, internmedicinen och akutenheten. Undersökningen har genomförts med intervjuer och ett frÄgeformulÀr. Intervjuerna har gjorts med omrÄdescheferna för respektive enhet och frÄgeformulÀret har besvarats av medarbetarna pÄ dessa enheter.

Denna uppsats Àr en narratologisk analys av berÀttarstrukturen inom filmen Stranger than fiction. Uppsatsen inleder med en terminologi samt en teoridel kring vad som Àr berÀttarstruktur. UtifrÄn detta analyserar jag filmen för att grundlÀggande redogöra kring hur den Àr berÀttad genom att först beskriva filmens totala fabula för att sedan analysera vad som egentligen förmedlas och pÄ sÄ sÀtt Àven komma fram till en slutsats kring filmens totala berÀttarstruktur. Resultatet visar pÄ att Stranger than fiction Àr berÀttad genom flertalet olika nivÄer som visar pÄ tvÄ olika berÀttare inom tvÄ olika diegeser som förmedlas genom samma berÀttare. Detta resultat leder till en tematisk diskussion ett postmodernt ontologiskt syfte som genom filmens komplicerade narratologiska struktur försöker förmedla budskapet ?lev det liv du vill ha? samt ?livet blir viktigt först nÀr döden gör sig synlig..

Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000 nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.

I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjÀlp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, Àven om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlÀttas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet dÀr visuell tydlighet och struktur stÄr i centrum. Studien visar pÄ de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsÀgbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar Àven de kritiska aspekter som kan finnas runt detta..

Gestaltteoretikern Rudolf Arnheims arbete Àr inflytelserikt inom visuella medier. Denna undersökning prövar om gestaltteorier applicerade pÄ en bilds komposition pÄverkar val av navigering, som i en spelmiljö.FrÄgestÀllningen Àr vilka korrelationer man kan finna mellan en abstrakt bilds ?visuella viktfördelning? och en deltagares val mellan vÀnster och höger, och hur detta kan anvÀndas vid utformning av bildkomposition för design av navigering inom spelmiljöer, samt hur denna korrelation kan se ut för olika bildgestaltningar och varför.Undersökningen gjordes med bilder presenterade för deltagare i en enkÀt. Bilderna var konstruerade med visuell vikt som huvudsaklig faktor.Resultatet tyder pÄ att gestatlteoretiska teorier som helhet pÄverkar sannolikheten för en deltagare att vÀlja en riktning över en annan, speciellt i denna undersökning med betoning pÄ hur blickens avlÀsning av bilden rör sig genom det som Arnheim beskriver som bildens gömda struktur..