En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Axis Mundi - Ett examensarbete som undersöker om tvÀrvetenskap kan anvÀndas som alternativ process i skapandet av arkitektur. I arbetet formgavs en helig struktur efter den tvÀrvetenskapliga undersökningen, som sedan anvÀndes som en scenografi i en dansfilm..

Dagens omgivning Àr full av osÀkerhet, marknadssvÀngningar, geografiska förÀndringar i arbetskraft och den högteknologiska utvecklingen vilket utsÀtter nutidens organisationer för stÀndiga förÀndringar (Savery och Luks 2000). Detta innebÀr att företag pÄ 2000-talet, genom att systematiskt förbÀttra verksamheten, oavbrutet mÄste hÄlla ner kvalitetsbristkostnader, minimera förluster och öka produktiviteten för att kunna bevara sin position pÄ marknaden (Baghel, Bhuiyan och Wilson, 2005).I denna studie var syftet att skapa ett nytt arbetssÀtt och struktur för ett framgÄngsrikt förbÀttringsarbete pÄ Akzo Nobel Surface Chemistry Stenungsund. Studien bestod dels av ett teoriavsnitt med en litteraturstudie utifrÄn nutida forskning och Àven en kvalitativ undersökning genom djupgÄende intervjuer med 19 medarbetare frÄn olika ansvarsnivÄer och via en enkÀtundersökning som gick ut till resterande medarbetare.Akzo Nobel Surface Chemistry Àr en del av Akzo Nobel koncernen som Àr en av vÀrldens ledande fÀrgtillverkare. Koncernen har över 55 000 anstÀllda i över 80 lÀnder dÀr ungefÀr 3600 anstÀllda arbetar pÄ ett 20-tal platser runt om i Sverige. Företaget bedriver förbÀttringsarbete genom daglig uppföljning ute i fabrikerna och pÄ respektive avdelning.

Vi skapar vÄra stÀder för att fylla behoven vi har, vi etablerar vÄra samhÀllen samtidigt. Vi lÄnar bitar av den generösa naturen för att bygga vÄra nya hem, vÄra stÀder. Vi glömmer oftast höra naturens lov, och vi fortsÀtter dela isÀr henne enligt vÄra behov, vÄr önskan, och ibland enligt vÄr girighet. I stÀllet för att omfamna naturen som redan har omfamnat oss och nya vÄra hem, avvisar vi henne utanför vÄr nya grÀnsar vi har skapat, som vi skulle egentligen lÄna av henne. Och i stÀllet för att lÄta staden samarbetar med naturen, omvandlas samverkan till konflikt.

FörmÄgan att dela med sig av kunskap inom organisationen och att vara en innovativ organisation Àr idag avgörande för ett företags konkurrenskraft. Organisationens förmÄga att lÀra Àr inget som uppkommer slumpmÀssigt och det har visat sig vara möjligt att skapa kreativa och lÀrande miljöer genom ett konsekvent arbete. Litteraturen visar pÄ en rad element att beakta för att vara en lyckosam lÀrande organisation. En av dessa Àr hur organisationen strukturerar sina resurser. Det har visat sig ha stor betydelse pÄ vilka nivÄer besluten tas och hur nÀra besluten medarbetarna kÀnner sig.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

ADHD Àr ett funktionshinder som innebÀr avvikelser inom omrÄdena uppmÀrksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog Àr det viktigt att ha en förstÄelse för funktionshindret och möta eleverna utifrÄn sina förutsÀttningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien Àr att studera nÄgra personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlÀtta för elever med diagnosen ADHD. FrÄgorna som ligger till grund för studien Àr: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gÀller specifika hjÀlpmedel avsedda att hjÀlpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rÄdata insamlats.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

MÄnga samtidskonstnÀrer arbetar idag aktivt med berÀttelsens struktur, konstverken fungerar som en del i en mer omfattande process som fogar samman det visuella uttrycket med berÀttande och en övergripande dramaturgi.I detta examensarbete försöker jag synliggöra hur ett konstverks berÀttelsestruktur kan urskiljas dels genom att anvÀnda olika teoretiska perspektiv, dÀr jag bland annat försöker svara pÄ frÄgan,vad Àr en berÀttelse? Men Àven undersöka hur en berÀttelses struktur kan urskiljas visuellt, genom mitt gestaltande arbete. I bÄde den teoretiska och gestaltande delen försöker jag visa att en berÀttelse Àr under stÀndig transformation, samt mottagarens roll i skapandet av en berÀttelse.Jag kommer röra mig mellan den strukturalistiska uppdelningen av ?den klassiska berÀttelsen? till en mer poststrukturalistisk utvidgad syn. Jag kommer Àven ha som utgÄngspunkt att berÀttelsen Àr en aktiv deltagare i skapandet av vÄr sociala praktik.Mitt examensarbete har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen:Vilka berÀttarstrukturer kan urskiljas i samtidskonstnÀrers konstverk/projekt? Hur arbetar dessa konstnÀrer med berÀttelsens egenskaper och villkor? Hur pÄverkar berÀttarstrukturen i sin tur konstverket/projektet?Till mitt gestaltade arbete bad jag fem personer vÀlja varsin filmscen, denna filmscen ÄterberÀttades sedan muntligt för mig (utan att avslöja vilken film) utifrÄn berÀttelserna gjorde jag teckningar som sedan blev till fem animerade scener.Scenerna presenteras i en följd..

Revisorsrollen har förÀndrats över tiden. Tidigare arbetade revisorn bara med revision och revisionsrÄdgivning, men numera ingÄr Àven en roll som rÄdgivare i frÄgor som inte direkt Àr förknippade med revision. NÀr revisorns kunskaper inte rÀcker till mÄste denne ta hjÀlp av olika specialister. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn ska fÄ tillgÄng till dessa specialister Àr ett externt nÀtverk nödvÀndigt. Syftet med denna uppsats har varit att kartlÀgga hur nÀtverket ser ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn.

Uppsatsen avhandlar en kombination mellan situationsteorin och utformningsprocessen av ett balanserat styrkort. Grundidén med situationsteorin Àr att valen som görs Àr drivna av ett rationellt handlande som ett svar pÄ den situation som rÄder. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om omgivning, storlek, struktur och strategi kan vara viktiga pÄverkansfaktorer vid utformningsprocessen av ett balanserat styrkort och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. För att besvara detta har vi anvÀnt oss av relevant teori inom omrÄdet för balanserad styrning samt situationsteori kopplat till situationsfaktorerna. Fallstudier har genomförts pÄ LuleÄ kommun och SSAB TunnplÄt dÀr respondenterna har varit personer som haft en god inblick i processen.

Dagens elektroniska patientjournalsystem har begrÀnsade möjligheter att pÄ likartat sÀtt strukturera och lagra patientinformation. Det Àr en anledning till att det Àr problem med att utbyta patientjournaldata mellan olika system. Detta försvÄrar bland annat forskning och tillgÀnglighet till patientinformation. Brist pÄ tillgÀnglighet minskar i sin tur möjligheten att ge en god vÄrd oberoende av var patienten befinner sig.Inom projektet openEHR har en idé med sÄ kallade arketyper tagits fram som ett enhetligt sÀtt att strukturera utbytbar patientjournaldata för att möta framtida krav pÄ patientjournaler och patientjournalsystem. Arketyper Àr formella modeller av kliniska informationsentiteter, exempelvis blodtryck.

1999 fick Sveriges miljöpolitik en helt ny struktur; regeringen antog de femton nationella miljökvalitetsmÄlen som ett nytt angreppssÀtt för att verka för en hÄllbar utveckling. Sveriges miljöarbete Àr varje medborgares och myndighets ansvar men kommunen och lÀnsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att möjliggöra genomförandet av miljömÄlen pÄ en lokal och regional nivÄ. Denna studie behandlar kommunens och lÀnsstyrelsens uppfattningar kring ÄtgÀrderna av genomförandet av de nationella miljökvalitetsmÄlen. Studien baseras pÄ ett antal kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjÀlp av Fredrik Burströms teori om kommunal miljömanagement. Studien visar att miljömÄlens struktur ger en bra möjlighet i det lokala miljöarbetet.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Den aktuella studien Àmnar identifiera verksamheten Origos framgÄngsfaktorer och undersöka dessa. I studiens inledningsskede utformades fem frÄgestÀllningar utifrÄn intentionen att bemöta detta syfte. FrÄgestÀllningarna Àr som följande: tillmÀts handledaren betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, tillmÀts gruppen av de andra unga individerna betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, vilken betydelse tillmÀts den individuella planen, vilken betydelse tillmÀts de individuella samtalen samt hur uppfattas verksamhetens struktur och innehÄll. En kvalitativ metod anvÀndes i form av öppna djupintervjuer utefter en allmÀn intervjuguide. Urvalet bestod av sex individer, tre unga kvinnor och tre unga mÀn i Äldrarna 19-28 Är.