I takt med att kunskaperna ökat har diagnoskriterierna Àndrats och fler personer med autismspektrumtillstÄnd upptÀckts. En av dessa diagnoser Àr Aspergers syndrom [AS]. Att leva med AS kan innebÀra svÄrigheter inom flera omrÄden. Arbete Àr en av de meningsfulla aktiviteter som Àr viktiga för att mÀnniskor ska uppleva vÀlbefinnande och kÀnna sig tillfredsstÀllda med livet. Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med AS har av arbete.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka vad som gör att vi minns innehÄllet i en text vi lÀst och om jag som författare kan anvÀnda sÀrskilda tekniker för att öka chansen att lÀsaren kommer ihÄg.Mitt arbete grundar sig frÀmst pÄ tidigare forskning och studier gjorda pÄ mÀnniskors minne av text. NÄgra av de teorier som har visat sig bli viktiga i mitt arbete Àr Wolfe och Wodwyk?s (2010) jÀmförelse av narrativ och förklarande text, Meyer?s (1999) ?structure strategy? och Radvansky och Zwaan?s (1998) teori om ?situation model? och ?textbase model?.För att illustrera det jag kommit fram till i mitt arbete har jag skapat en informationsbroschyr om elavbrott. Broschyren ska fungera som ett stöd och hjÀlpa Sveriges allmÀnhet att förbereda sig inför ett elavbrott.Utöver litteraturstudier har jag Àven gjort ett mer kvalitativt bakgrundsarbete som intervju med Tony Abaji vid Energimyndigheten och kortare samtal med mÄlgruppen av min artefakt. Vidare har jag analyserat ett av Energimyndighetens nuvarande informationsmaterial för att identifiera dess brister.Min slutsats Àr att en tydligt signalerad genre och tematisk struktur i kombination med ett, för lÀsaren, meningsfullt innehÄll Àr det mest effektiva för att lÀsaren ska minnas informationen.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att ge en helhetsbild av fenomenet virtuell word-of-mouth. För att Ästadkomma detta har vi delat in huvudsyftet i tvÄ delsyften dÀr det första undersöker vad virtuell word-of-mouth innebÀr. Det andra delsyftet analyserar de omrÄden som har betydelse för fenomenet och dess spridning, nÀmligen budskapet, individer och grupper samt Internetmiljöer.

Syfte: Syftet Àr att undersöka vad redovisning enligt RR 25 innebÀr för PartnerTech, i egenskap av ett mindre börsnoterat företag. Detta med avseende pÄ problematiken kring indelning av verksamheten, exponeringen av kÀnslig information, samt hur dessa tvÄ faktorer samverkar och pÄverkar informationens kvalitet. Metod: Arbetet innefattar en fallstudie som prÀglas av en kvalitativ metod, vilket innebÀr en djupare förstÄelse av det vi studerar och dÀr vi inte prövar informationens generella giltighet. TvÄ intervjuer med PartnerTechs redovisningschef kÀnnetecknas av nÀrhet till informationskÀllan samt en ringa grad av formalisering. Uppsatsen kan vidare betecknas som induktiv dÄ vi tar vÄr utgÄngspunkt i empirin och har till syfte att bygga upp ny kunskap.

Vi som har skrivit arbetet har haft olika erfarenheter kring lÀsning av matematiska textuppgifter. Intresset vÀxte, dÄ vi blev intresserade kring varför det kan vara svÄrt att lÀsa en matematisk text. Syftet med studien Àr att undersöka hur elevers lÀsförstÄelse binds samman med lÀsning av matematiska textuppgifter samt se vilka inre och yttre faktorer som pÄverkar förstÄelsen. Kvalitativa intervjuer tillsammans med en kombination av fallstudier och observationer ligger till grund för metoden som anvÀnts i studien. I undersökningen deltog 63 elever och fyra lÀrare.

Detta arbete har fokuserat pĂ„ hur slöjdlĂ€rare undervisar slöjdprocessens faser som inte direkt knytet till tillverkandet av produkten, som i denna uppsats benĂ€mns med begreppet tankeslöjd. Åtta lĂ€rare har intervjuats med syfte att ta reda pĂ„ hur de anpassat sin metodik för att eleverna ska uppnĂ„ de mĂ„l som kursplanen för slöjdĂ€mnet fastslagit, samt att deras motiveringar till sitt förfarande. Observationer har Ă€ven gjorts för att undersöka hur lĂ€rarna utformat sin slöjdsal eller andra pedagogiska hjĂ€lpmedel för att underlĂ€tta för elever och sig sjĂ€lva under lektionerna.En historisk tillbakablick i slöjdmetodik ges och samtida vetenskaplig litteratur kring Ă€mnet har skildrat slöjdĂ€mnet i ett övergripande svep.Resultatet visar att slöjdĂ€mnets innehĂ„ll, metodik och bedömning varierar kraftigt mellan slöjdsalarna. All undervisning Ă€r unik. Detta Ă€r föga förvĂ„nande dĂ„ Ă€mnets karaktĂ€r utifrĂ„n ett lĂ€roplansteoretiskt perspektiv inte har en enhetlig och tydlig struktur.

Beckholmen behöver ett nytt varv. Ön har historia som strĂ€cker sig lĂ„ngt tillbaka i tiden med reparationsvarv sedan mitten pĂ„ 1800-talet. Byggnaderna rĂ€cker inte lĂ€ngre till och ett tillĂ€gg till öns bebyggelse Ă€r nödvĂ€ndigt för en fortsatt varvsverksamhet. Med inventeringen som arbetsmetod fĂ„r det nya varvet vĂ€xa fram. Beckholmens hus inventeras och kategoriseras, varvets olika verksamheter likasĂ„. Med den tillgodosedda kunskapen i ryggen blir det lĂ€ttare att ifrĂ„gasĂ€tta det givna programmet som struktureras om.

Medieteknik Àr en avdelning pÄ Malmö högskola som dagligen handskas med att vara en innovativ och utvecklande del i en större organisation. NÄgot som skapar möjligheter, men Àven begrÀnsningar. Högskolans krav, resulterar tillsammans med omvÀrldens förÀnderlighet i att avdelningen mÄste vÀxla mellan struktur, planering, genomförande ? och ? utveckling, innovation av innehÄll, utbud, pedagogik. Syftet med rapporten Àr att undersöka hur en innovativ och kreativ utvecklingsmiljö skapas och bevaras i en organisation/myndighet. Genom en enkÀtundersökning skapas det empiriska material som, tillsammans med studiet av högskolans villkor, samt förankring i den teoretiska referensramen besvarar den aktuella frÄgestÀllningen: Vilka förutsÀttningar kan pÄverka en avdelning att arbeta och agera innovativt inom ramen för den större organisationens styrning och krav? Slutsatsen Àr att Malmö högskola stÀlls inför en rad motstridiga krav som krÀver jÀmvikt inom organisationen, för att arbetet pÄ avdelningsnivÄ ska fungera.

HÀlsosamtal med elever i skolan Àr ett arbetssÀtt för att frÀmja barns hÀlsa. Studiens syfte Àr att beskriva förutsÀttningar för ett bra hÀlsosamtal utifrÄn ungdomars perspektiv. 16 individuella intervjuer med ungdomar pÄ högstadiet och gymnasiet genomförda inom ramen för ett större forskningsprojekt har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar hur ett elevcentrerat, tryggt och strukturerat hÀlsosamtal skapar förutsÀttningar för lÀrande, reflektion, motivation, relation och delaktighet. Ungdomarna uttrycker önskemÄl om ett elevcentrerat hÀlsosamtal, anpassat efter deras individuella behov och önskemÄl.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser pÄ företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar ocksÄ om hur kompetensstrategier kan samverka med affÀrsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras pÄ tre intervjuer med respondenter frÄn tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare anvÀnder sig av.

UtgÄngspunkten för rapporten Àr tvÄ snarlika teorier om hur begrepp Àr strukturerade; The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism. Teorierna sÀger att en egenskap som Àr definierande (eller Ätminstone vÀldigt central) för ett begrepp har högre kausal status, alternativt, Àr perceptuellt identifierbar i en mindre grad, Àn en egenskap som endast Àr karakÀristiskt för begreppet. En allmÀnt vedertagen uppfattning Àr att det Àr lÀttare att lÀra sig kunskaper och fÀrdigheter som stÀmmer överens med de tidigare erfarenheter man har, Àn sÄnt som strider mot de erfarenheter man har sedan tidigare.I enlighet med detta antas i denna rapport att om teorierna stÀmmer sÄ bör det vara lÀttare att lÀra sig skilja positiva instanser frÄn negativa instanser av ett nytt (artificiellt) begrepp nÀr begreppets struktur Àr förenligt (kongruent) med The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism, jÀmfört med nÀr begreppets struktur Àr oförenligt (inkongruent) med teorierna. TvÄ experiment med syfte att testa denna hypotes utfördes. Det första experimentet gav inga signifikanta resultat, vilket förklaras med inverkan av en störande variabel.

Uppsatsen grundade sig ett behov och önskemÄl av en utvecklingsplan för BRF SolgÄrdarnas norra plantering i Lund. Planteringen gjordes om 2007 och bar med sig en vision om att planteringen skulle fokusera pÄ det dynamiska samspelet mellan den Àldre, uppvuxna och nyplanterade vegetationen. Tanken var konkret att sluttrÀd planterades in i skydd av planteringens redan uppvuxna vegetation och i takt med att dessa vÀxte till, skulle dessa ges mer utrymme genom att den skyddande vegetationen gallrades bort. NÄgonstans pÄ vÀgen upprÀtthölls inte visionen och planteringen tillÀts att vÀxa fritt vilket bidrog till minskad ljustillgÄng och utrymme för sluttrÀden som skulle gynnas i den avsedda successionsprocessen. För att göra en utvecklingsplan till denna speciella anlÀggning gjordes först en fallbeskrivning av utgÄngslÀget med hjÀlp av tillhandahÄllen objektsspecifik information och fÀltbesök med den ansvariga projektören för anlÀggningen. En litteraturbakgrund gjordes i ett syfte att, med hjÀlp av nÄgra för uppsatsen utvalda vegetationsdynamiska begrepp, beskriva utgÄngslÀget ytterligare. Utvalda begrepp att beskriva planteringen utifrÄn blev struktur & skiktning, ljus- skuggförhÄllanden och succession.

Problem: Kunskapsspridning Ă€r av stor vikt i dagens lĂ€kemedelsföretag och informationssystem anses vara en viktig lĂ€nk i detta arbete. FrĂ„gorna vi stĂ€llde oss var dĂ€rför: Vad krĂ€vs av ett informationssystem för att det ska stödja kunskapsspridning? Kan ett informationssystem vara det enda verktyget för att bĂ€ra upp kunskapsspridningen i en organisation eller krĂ€vs det stöd av andra strukturer inom organisationen? Kan ett informationssystem bidra till att överföra endast explicit kunskap eller gĂ„r det att ocksĂ„ överföra tyst kunskap? Är det nödvĂ€ndigt för en organisation att ha en uttalad knowledge managementstrategi i syfte att stödja kunskapsspridningen? Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera om ett informationssystem har förutsĂ€ttningar att stödja kunskapsspridning i ett lĂ€kemedelsföretags FoU-organisation. Metod: Uppsatsen baseras pĂ„ intervjuer med elva respondenter pĂ„ AstraZeneca AB. För att fĂ„ olika perspektiv har intervjuerna utförts pĂ„ olika befattningsnivĂ„er samt pĂ„ olika avdelningar inom FoU-organisationen.