Sök:

Sökresultat:

3819 Uppsatser om Struktur och traditionell lära - Sida 3 av 255

Montessoripedagogik i Högstadiets Biologi- och Kemiundervisning

Denna studie visar hur det fungerar att anvÀnda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man anvÀnda sig av dessa metoder pÄ en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt tvÄ Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms lÀn, intervjuat tre NO-lÀrare samt observerat sjÀlva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjÀlp för lÀrare pÄ en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lÀrare, det gÀller bara att tillÀmpa dem mer konkret.

Avregleringen av den svenska el-marknaden : ? En struktur och prestationsanalys

År 1996 avreglerades den Svenska elmarknaden vilket innebar att elpriset övergick frĂ„n att vara reglerat till att bli konkurrensutsatt. I denna uppsats analyseras elmarknaden och dess förĂ€ndring i struktur och prisbildning sedan avregleringen. Detta görs genom en Structure-Conduct-Performance analys dĂ€r marknadsprestationen ses ha ett samband med marknadsstrukturen. Marknadsprestationen belyses nĂ€rmare genom en analys av konsument och producentöverskottet. VĂ„pr slutsats Ă€r att inga vĂ€lfĂ€rdsvinster har uppstĂ„tt till följd av avregleringen utan snarare tvĂ€rtom, och det verkar inte heller bli en mer konkurrenskraftig marknad i framtiden..

Struktur och organisation i förskolan : Möjligheter och hinder för förskolans dagliga verksamhet

Syftet i studien Àr att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, bÄde pÄ verksamhetsnivÄ, ledningsnivÄ och politisk nivÄ. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien Àr etnografisk och narrativ analys anvÀnds. Undersökningsmetoder i studien Àr observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i tvÄ grupper; förskolans verksamhetsnivÄ och förskolans styrning och ledning..

Interaktion-En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄr studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstÄ om och hur verksamhetens form pÄverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mÄn barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vÄr studie vill vi Àven lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

SKIFTBYTESRAPPORT - EN EMPIRISK STUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS SYN PÅ INNEHÅLL OCH STRUKTUR I MUNTLIG RAPPORTERING.

Rapporten Àr sjuksköterskans arbetsverktyg för att erhÄlla information om patienterna inför sitt arbetspass. En rapport som Àr bristfÀllig i sin struktur eller sitt innehÄll riskerar Àventyra patientsÀkerheten. Denna studies syfte var att belysa allmÀnsjuksköterskans uppfattning om innehÄllet i en muntlig skiftbytessrapport. Fem sjuksköterskor intervjuades pÄ en kirurgisk avdelning och materialet analyserades med hjÀlp av en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. PÄ frÄgan vad en rapport innehÄller pÄ avdelningen framtrÀdde tre huvudkategorier (patientinformation, organisering och vÄrd) med sex underkategorier. Under frÄgestÀllningen hur den ideala rapporten ser ut sÄgs de tvÄ huvudkategorierna struktur (med fyra underkategorier) och innehÄll (med fem underkategorier). Rörande vad som var hinder och möjliggörare ansÄgs hinder finnas inom miljö, struktur, engagemang och organisation ? medan möjliggörare fanns inom struktur, engagemang och omgivning.

Grammatikundervisning pÄ sfi : traditionell undervisning jÀmfört med lÀrstilsbaserad undervisning om ordföljd i pÄstÄenden i huvudsatser

Den hÀr uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lÀrstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn processbarhetsteorin jÀmföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i pÄstÄenden i huvudsatser i svenska som andrasprÄk hos vuxna sfi-elever med undervisning dÀr eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivÄ analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivÄ enligt processbarhetsteorin i större utstrÀckning Àn informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen Àr att fler elever nÄr en högre syntaktisk nivÄ nÀr de fÄr ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen Àn nÀr de endast undervisas traditionellt..

Hur förskolor med olika pedagogik arbetar med matematik : Montessori, Reggio Emilia och traditionell förskola

Syftet med den hÀr rapporten var att undersöka hur och pÄ vilket sÀtt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla lÀroplanens mÄl (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom anvÀnds resultatet ur en annan undersökning av tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolor för att fÄ en bredare grund i rapporten.För att fÄ reda pÄ frÄgestÀllningarna delades enkÀter ut till personalen pÄ förskolorna. DÀrefter gjordes intervjuer med en av förestÄndarna pÄ vardera förskola. Och för att fÄ reda pÄ hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt.

Podcast-radio: Filip och Fredrik vs Gert Fylking

Podcast Àr ett nytt medieformat som har vuxit snabbt det senaste decenniet, i toppen bland de svenska podcasterna ligger ?Filip och Fredriks podcast? med Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Podcast Àr ett relativt billigt och enkelt medium som gör det möjligt att nÄ ut till en potentiellt global publik. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att med hjÀlp av samtalsanalys belysa specifika egenskaper hos podcasten jÀmfört med traditionell radio som hÀr representeras av pratprogrammet ?Gerts vÀrld? med Gert Fylking och Kim KÀrnfalk.Jag kommer Àven anvÀnda mig av David Hendys teorier för hur radio program Àr strukturellt uppbyggda och applicera dem pÄ mitt material för att se pÄ likheter och skillnader mellan radio och podcast.

Utvecklar problembaserat lÀrande : PBL i större omfattning de metakognitiva förmÄgorna för ett livslÄngt lÀrande?

Dagens vÀxande kunskapssamhÀlle krÀver förmÄgan till ett livslÄngt lÀrande och forskare inom inlÀrningspsykologin antyder att metakognition kan vara av omfattande betydelse för inlÀrningsresultatet. I en inlÀrningssituation utgörs det metakognitiva tÀnkandet av samordnandet av kunskap och andra strategier för hur vi ska gÄ till vÀga för att uppnÄ efterstrÀvansvÀrda kunskaper. Denna rapport undersöker huruvida problembaserat lÀrande - PBL utvecklar de metakognitiva förmÄgorna för ett livslÄngt lÀrande, jÀmfört med en traditionell undervisningsmetod. En quasi-experimentell design utfördes mellan PBL respektive traditionell undervisning dÀr den metakognitiva förmÄgan bedömdes med hjÀlp av Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness - ACME. Undersökningsmetoden ACME innebÀr att studenterna uppmanas att bedöma vad de tror sig kunna respektive inte kunna.

Bland Àlgar och bronsÄldersfolk : En jÀmförelse av tvÄ undervisningsmetoder

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att jÀmföra en dramapedagogisk undervisningsmetod med en traditionell undervisningsmetod. För att uppnÄ studiens syfte har vi utgÄtt ifrÄn fyra frÄgestÀllningar.1. Vilka skillnader gÄr att se i elevernas kunskaper inom ett Àmne om de har fÄtt arbeta med dramapedagogik respektive traditionell undervisning som metod för lÀrande?2. Hur upplever eleverna de olika arbetssÀtten?3.

Sex pedagogers tankar kring leksakers betydelse : En jÀmförelse av leksaksinnehavet i en traditionell förskola och i en Montessoriförskola

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra leksaksinnehavet pÄ en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring leksaker och leksakers betydelse i förskolan. För att uppnÄ syftet gjordes en jÀmförelse pÄ de bÄda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tÀnkte kring betydelserna av leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhÄllningssÀtt till leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssÀtt av leksakerna i förskoleverksamheterna.

Styrd tid Àr stulen tid, kontrollerad tid Àr fri tid : Om fyra kvinnors syn pÄ tid och hur den anvÀnds

Syftet med denna uppsats Àr att studera fyra kvinnors syn pÄ tid, struktur och kreativitet pÄ servicedesignbyrÄn Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de anvÀnder tiden. Slutsatsen av denna studie Àr i korthet att kontrollen av tid Àr viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, Àr centrala för att se och förstÄ tiden och upprÀtthÄlla kontrollen av tid. Informanternas strÀvan Àr att skapa fylld tid, som Àr vÀrdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv kÀnsla av att ha tid.

FöretagsförvÀrv - Vad hÀnder sen?

Syftet med uppsatsen Àr att analysera Företag A och Företag B, spegla teorier om strategi och struktur mot verkligheten och utifrÄn det ge förslag pÄ hur företagen normativt kan strukturera sin verksamhet efter företagsförvÀrvet. Vi har anvÀnt oss av en deduktiv metod och vi har gjort en kvalitativ undersökning. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ teorier om företags strategi samt teori om tvÄ ytterligheter av företags struktur. VÄr empiri Àr baserad pÄ intervjuer med personer frÄn de studerade företagen. Det som idag Àr Företag B bör integreras i Företag A för att gemensamt bilda en ny organisation.

En studie av struktur- och interaktionsförÀndringar i en familj som genomgÄtt intensiv familjeterapi

En studie av struktur- och interaktionsförÀndringar i en familj som genomgÄtt Intensiv familjeterapiFörfattare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine StrömbergHandledare: Marianne Freyne-LindhagenSammanfattningStudiens syfte Àr att utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) pÄverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrÄn varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskÄdligt lyftes följande frÄgestÀllningar fram:? Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jÀmfört med före pÄbörjad behandling?? Har interaktionen förÀndrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?Studien grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr respondenterna utgjordes av en familj bestÄende av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrÄn en systematisk analys dÀr relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förÀndring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker.

Arbetsterapeuters arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder - En kvalitativ intervjustudie

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen Ă€r viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehĂ„lla bĂ„de en yttre och inre struktur. Trots att struktur Ă€r ett vanligt arbetsomrĂ„de för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att frĂ€mja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie Ă€r att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmĂ€npsykiatrin i ett svenskt lĂ€n intervjuades utifrĂ„n en halvstrukturerad intervjuguide. All data frĂ„n intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehĂ„llsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsĂ€tter struktur.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->