Revisorns huvudsakliga uppgift kan sÀgas vara att fungera som en kvalitetssÀkrande lÀnk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberÀttigade. Den information som de redovisningsskyldiga lÀmnar ut fÄr med hjÀlp av revisorns kvalitetssÀkring en ökad trovÀrdighet för de redovisningsberÀttigade. Metodiken revisorerna anvÀnder för att genomföra denna kvalitetssÀkring debatteras flitigt. Ett inslag i debatten Àr den avvÀgning av struktur kontra subjektiva bedömningar som revisionen krÀver. Att följa en tydligt utarbetad struktur kan leda till att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar.

PÄverkas ett bostadsomrÄdes trafikmiljö av hur det planerats? Det Àr frÄgan som ligger till grund för detta examensarbete. Arbetet har avgrÀnsats till att endast behandla bostadsomrÄdets trafikmiljö utifrÄn trafiksÀkerhet och trygghet. För att besvara syftet har fyra bostadsomrÄden i LuleÄ kommun undersökts och jÀmförts. De fyra omrÄdena Àr Gamla Notviken, Hertsö Kullar, LerbÀcken och Lulsundet.

I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framstÀlls och artikuleras i media. Bilden av slöjan Àr starkt pÄverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den Àr nÀra förknippad med och dÀrför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen Äterges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sÀtts Àven in i en annan kontext dÀr den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande vÀsterlÀndskt samhÀlle..

Barnfilmen har lÀnge haft en undanskymd plats inom filmteori. Man har tidigare intresserad sig för den i termer av ideologisk pÄverkan eller pedagogisk nytta alternativt onytta, men intresse för frÄgor som rör mer specifika textmekanismer har hittills dröjt. En sÄdan frÄga Àr, exempelvis, hur barnfilmen konstruerar eller implicerar sin egen ÄskÄdare. Med tanke pÄ att motsvarande problematik har dragit till sig mÄnga barnlitteraturforskares intresse, Àr det mÀrkligt att en liknande omsorg inte har uppstÄtt inom barnfilmstudier.Mot denna bakgrund, Àr denna studies syfte att utforska nÄgra samtida animerade barnfilmtexter för att förstÄ hur de relaterar sig till en tilltÀnkt publik. Filmerna i fokus Àr Shrek (Andrew Adamson, Vicky Jenson, 2001), The Incredibles (Brad Bird, 2004), Shark Tale (Bibo Bergeon, Vicky Jenson, Rob Letterman, 2004) och Madagascar (Eric Darnell, Tom McGrath, 2005).

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka vad som gör att vi minns innehÄllet i en text vi lÀst och om jag som författare kan anvÀnda sÀrskilda tekniker för att öka chansen att lÀsaren kommer ihÄg.Mitt arbete grundar sig frÀmst pÄ tidigare forskning och studier gjorda pÄ mÀnniskors minne av text. NÄgra av de teorier som har visat sig bli viktiga i mitt arbete Àr Wolfe och Wodwyk?s (2010) jÀmförelse av narrativ och förklarande text, Meyer?s (1999) ?structure strategy? och Radvansky och Zwaan?s (1998) teori om ?situation model? och ?textbase model?.För att illustrera det jag kommit fram till i mitt arbete har jag skapat en informationsbroschyr om elavbrott. Broschyren ska fungera som ett stöd och hjÀlpa Sveriges allmÀnhet att förbereda sig inför ett elavbrott.Utöver litteraturstudier har jag Àven gjort ett mer kvalitativt bakgrundsarbete som intervju med Tony Abaji vid Energimyndigheten och kortare samtal med mÄlgruppen av min artefakt. Vidare har jag analyserat ett av Energimyndighetens nuvarande informationsmaterial för att identifiera dess brister.Min slutsats Àr att en tydligt signalerad genre och tematisk struktur i kombination med ett, för lÀsaren, meningsfullt innehÄll Àr det mest effektiva för att lÀsaren ska minnas informationen.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Den hÀr uppsatsen handlar om hur man kan utforma och anvÀnda trÀdgÄrd i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjÀlp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapitrÀdgÄrd och naturens betydelse för hÀlsan samt intervjuer med tvÄ lÀrare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trÀdgÄrd pÄ en skolgÄrd som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i BorlÀnge. Mitt förslag Àr att trÀdgÄrden ska vara en snitslad bana med fyra trÀdgÄrdsrum efter vÀgen. Rummen Àr indelade i de fyra grundfÀrgerna gult, grönt, rött och blÄtt. Ledord som sinnesstimulering, fÀrgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken syn gymnasielÀrare och elever har pÄ estetiska lÀroprocesser och schemalÀggning. Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska lÀroprocesser och tidsanvÀndning i skolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielÀrare och tre med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna. Framförallt eleverna har en traditionell syn pÄ schemalÀggning och det tycks rÄda en hierarki mellan de estetiska och de teoretiska Àmnena. SchemalÀggningen Àr en viktig faktor för lÀroprocessernas kvalitet men Àven andra faktorer spelar in..

Syftet med studien Àr att utröna vilka konsekvenser det fÄr för individer att arbeta i en matrisorganisation ur ett delat ledarskapsperspektiv. Vi vill vidare försöka svara pÄ hur personalansvar pÄverkas av matrisorganisationers struktur och det delade ledarskap denna Àr uppbyggd pÄ. Slutligen syftar studien till att undersöka hur förtroende mellan ledare samt mellan ledare och medarbetare pÄverkar matrisorganisationer.För att analysera det empiriska materialet anvÀndes teorier kring matrisorganisationer, delat ledarskap samt arbetsliminalitet.Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer utgjorde datainsamlingsmetoden. Nio intervjuer hölls med bÄde medarbetare och ledare i en fallorganisation. Intervjuerna transkriberades och ur materialet togs kategorier fram genom en induktiv innehÄllsanalys.För individer kan delat ledarskap i en matrisorganisation innebÀra en handfull konsekvenser som kan beskrivas med kategorierna centralisering och decentralisering, intressekonflikter, internt fokus, otydligt ansvar, individ- och relationsberoende samt transparens.

Diskussionsforum pÄ internet har idag redan etablerat sig som ett verktyg som gemene man anvÀnder sig av vid informationssökning. Denna uppsats undersöker om vad yttrandefriheten pÄ internetforum idag ger för implikationer pÄ det offentliga rummet. För att undersöka och diskutera kring dessa frÄgor har dÀrför litteraturstudier om det offentliga rummet genomförts. Uppsatsen jÀmför Àven rapporteringen frÄn internetforumet Flashback Forum med traditionell massmedia i ett enskilt fall..

Mobilmarknadsföring har uppmÀrksammats i media som en ny och unik marknadsföringsform. Uppsatsen undersöker hur mobilmarknadsföring fungerar, vilka nya möjligheter det ger och varför dessa möjligheter anvÀnds eller inte idag.Information, som sedan applicerats i en marknadsföringsteori, har inhÀmtats genom djupintervjuer. Resultatet Àr att mobilmarknadsföring inte anvÀnds som en unik marknadsföringsform, men Àr en marknadsföringskanal med unika möjligheter som dock inte anvÀnds fullt ut.Slutsatsen Àr att mobilmarknadsföring idag anvÀnds som traditionell marknadsföring pÄ grund av dess liknande karaktÀristika..

UtstÀllningar kan ses som vÀrldens Àldsta massmedia. UtstÀllning innebÀr att man gestaltar en miljö dÀr mÀnniskor kan trÀffas och uppleva nÄgot med alla sina sinnen. UtstÀllningsmediet kan ta tillvara pÄ hela den moderna medietekniken och Àr dÀrför vÀldigt lÀtt att utforma efter egna tankar och idéer. I detta examensarbete har utstÀllningsmediet anvÀnts som en del i marknadsföringen av Pite Havsbad men ocksÄ för att fira havsbadets sjuttioÄrs jubileum som Àger rum i Är, 2013. UtstÀllningen bestÄr av tvÄ delar, dels en digital presentation men Àven en traditionell del. Rapporten avslutas med slutsatser samt rekommendationer för framtida utstÀllare..

Beckholmen behöver ett nytt varv. Ön har historia som strĂ€cker sig lĂ„ngt tillbaka i tiden med reparationsvarv sedan mitten pĂ„ 1800-talet. Byggnaderna rĂ€cker inte lĂ€ngre till och ett tillĂ€gg till öns bebyggelse Ă€r nödvĂ€ndigt för en fortsatt varvsverksamhet. Med inventeringen som arbetsmetod fĂ„r det nya varvet vĂ€xa fram. Beckholmens hus inventeras och kategoriseras, varvets olika verksamheter likasĂ„. Med den tillgodosedda kunskapen i ryggen blir det lĂ€ttare att ifrĂ„gasĂ€tta det givna programmet som struktureras om.

Masshantering Àr en viktig bestÄndsdel av projekteringen för bÄde entreprenören och bestÀllaren vid infrastrukturprojekt, i form av vÀg- och jÀrnvÀgsbyggen, samt vid byggnationer som involverar förflyttningar av stora schaktmassor. I dagslÀget sker planering av masshantering i stor utstrÀckning traditionellt, vilket innebÀr omfattande handberÀkningar och tillÀmpning av aktivitetsbaserad planering. Utveckling av datorstödda planeringsprogram har bidragit till en förÀndring av masshanteringsprocessen. Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt masshanteringsprocessen potentiellt kan effektiviseras vid understöd av planeringsprogram som tillÀmpar lokalitetsbaserad planering. Vidare ocksÄ redovisa skillnaden i transportkostnader mellan traditionell planering och planering som tillÀmpar planeringsprogram.Undersökningen utfördes genom en jÀmförelse mellan traditionell planeringsprocess vid masshantering och planeringsprocess vid masshantering med tillÀmpning av lokalitetsbaserat planeringsprogram.

Vi har gjort en undersökning pÄ en sÀrskola i södra SkÄne, dÀr vi spenderade nÄgra dagar med att intervjua fem lÀrare och observera i verksamheten. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur de pÄ denna skola arbetar, samt se om undervisningen Àr speciell pÄ nÄgot sÀtt. Vi vill Àven ta reda pÄ om sÀrskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker nÄgot samarbete mellan dessa skolformer. VÄra frÄgestÀllningar som vi utgÄtt ifrÄn Àr följande: Hur arbetar ett visst antal lÀrare pÄ en sÀrskola i södra SkÄne? Vilka Àr enligt dem de bÀsta tillvÀgagÄngssÀtten för att stimulera eleverna? Vad Àr speciellt med pedagogiken i sÀrskolan? Skiljer sig undervisningen pÄ nÄgot sÀtt i jÀmförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vÄrt resultat Àr att denna sÀrskola arbetar vÀldigt traditionellt men har ÀndÄ en utgÄngspunkt i elevernas speciella behov och förutsÀttningar, vilket gör att undervisningen ÀndÄ individualiseras efter varje individ.