Antalet hästar har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Detta har skapat problem både vid detaljplanering hos handläggare men även hos boende som är osäkra på vilka regler och rekommendationer som ska följas. Examenarbetets syfte är att undersöka rapporten "Hästar och bebyggelse - Underlag för den fysiska planeringen" från 2004 av Länsstyrelsen i Skåne län och att jämföra faktorerna i guiden mot vilka faktorer som varit utslagsgivande vid beslut i rättsfall mellan 2009-01-01 till 2011-01-01. Målet med studien är att utifrån en jämförelse mellan faktorerna som Skåne läns guide rekommenderat och de faktorer som tas upp i rättsfallen komma med förslag på förbättringar till guiden. Som bakgrund genomfördes en litteraturstudie för att undersöka vad som tidigare skrivits inom området.

När städer växer sker det ofta genom olika typer av förtätning. Förtätning innebär att nya bostäder byggs i närhet till befintliga bostäder. Detta kan ske på olika sätt, några exempel på de vanligaste typerna av förtätning är att nya bostadshus byggs i redan etablerade områden eller att ett helt nytt område byggs i direkt anslutning till ett redan existerande bostadsområde. På senare tid har det blivit allt mer populärt att förtäta stadsbilden genom att bygga bostäder ovanpå befintliga huskroppar.Oavsett vilken typ av förtätning man väljer kommer denna att få effekter för den befintliga bebyggelsen, effekterna kan sannolikt vara många och inom olika vetenskapliga områden. Som ett exempel kan man tänka sig att det sker miljöpåverkan på både människor och natur.

Svenska Flygvapnet har under de senaste årtiondena lagt ned mycket resurser på att motverka den bistra haveristatistik som präglade 50 och 60 talen. Denna satsning har varit lyckosam och ökat flygsäkerheten. Detta har lett till inställningen att inget får hända och att flygsäkerheten prioriteras minst lika högt som verksamhetens mål.Flygvapnets huvuduppgift är att genomföra väpnad strid. Denna uppgifts natur medför att ett visst mått av risktagning är nödvändigt. Frågan är om ett alltför starkt flygsäkerhetsklimat med fokus på att regler är till för att följas, kan leda till att man inte är beredd att ta de risker som kan vara nödvändiga för att vara effektiv i strid.

Den 12 juni 2014 lämnade FSK ett lagförslag som bl.a. innebär att svenska bolags tidigare års underskott ska reduceras till hälften. Framställningens syfte är att utreda huruvida denna reducering står i strid med det grundlagsstadgade retroaktivitetsförbudet.Enligt huvudregeln i 40 kap. 2 § IL ska tidigare års underskott från en näringsverksamhet dras av. I 2 kap.

I denna uppsats studeras stadsträds påverkan på solstrålning i urban miljö. Idag täcks den största andelen yta i staden av hårdgjort material, många av dem mörka som exempelvis asfalt eller mörkt tegel. Till skillnad från vegetation har det hårdgjorda materialet en större förmåga att absorbera och lagra den värme som via solens instrålning når jordskorpan under dagen. Värme eller kyla som lagras i en tät stad med höga byggnader kan behålla temperaturen länge. Orsaken till detta är att det skapas ett temperaturutbyte mellan materialen i staden så att byggnaderna antingen värms upp eller kyls ned ytterligare.

Östersund är en stad med blandad bebyggelse från 1800-talet och framåt. Bebyggelsen är skyddad i form av riksintresse vilket höjer vikten av dess bevarande. Denna sammanställande studie utfördes för att bidra med material till Räddningstjänstens projekt Säker Innerstad, i form av samlade råd och åtgärdsförslag. Den syftar även till att bredda användningen av de sammanfattade rapporternas innehåll.I denna rapport presenteras samlade åtgärdsförslag från sammanfattade rapporter på en allmän nivå och även riktade åtgärder mot fastigheter, där de riktade förslagen är samlad utifrån bedömningskriterier av en byggnads brandskyddsnivå. För att samla allmänna åtgärder upprättades en matris för att överskådligt beskriva frekvensen av åtgärden.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där.

I Stockholms län finns ett stort behov av att bygga bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. Orsaken till utbyggnadsbehovet av bostäder är en befolkningsökning inom länet. Utbyggnaden sker både genom påbyggnad av befintliga huskroppar, förtätningar, återanvändning av sedan tidigare hårdgjorda ytor men också genom att använda marken i befintliga parker och natur.I mitt arbete har jag en forskningsfråga/hypotes om att det är möjligt att bygga inom ett grönområde utan att dess värde förloras.För att utreda hur ett grönområdes värden kan påverkas vid ny bebyggelse har jag valt att studera två olika områden, Kymlinge och Söderby, som ligger inom Järvakilen och göra en jämförelsestudie mellan dessa. Grönområdet, Järvakilen, är en av Stockholms grönkilar som bland annat fungerar som rekreationsområde.Planförslagen för Kymlinge och Söderby grundas på närbesläktade förutsättningar såsom närhet till rekreationsområde med natur, infrastruktur med vägbuller från ett stort flöde av trafik och kraftledningsgator. En skillnad däremot är avståndet till närliggande tätort.

Brynäs är en stadsdel som är starkt präglad av 1960-talets stadsplaneidéer, med breda trafikleder, planskildheter och funktionsseparerad bebyggelse i ett öppet bebyggelsemönster. Samtidigt lever bilden av det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets Brynäs kvar väldigt starkt i människors medvetande: stadsdelens ursprungliga stadsplan med breda avenyer och numrerade tvärgator nämns ofta trots att en stor del av gatunätet utplånades under 1960- och 1970-talen. Med en ny syn på trafikplanering kom genomfartstrafiken på 1980-talet att ledas förbi stadsdelen. Det som ditintills varit tungt trafikerade genomfartsleder blev i ett slag ödsliga stadsrum med bebyggelse som vände sig från gatorna. I 2009 års översiktsplan för Gävle stad så framhålls att det mesta av den nya bostadsbebyggelsen i Gävle ska tillkomma i den centrala staden, längs kollektivtrafikstråken och i vattennära lägen.

The study explores collective action in Sweden between 1980 to 1995 using time-series data from the European Protest and Coercion Database. In spite of severe hardship during the crisis of the early 1990s, Swedish strike-rates declined. However, contention merely shifted from workplaces into the streets; there was indeed a protest movement against austerity, as shown by a series of large demonstrations, and some riots, between 1989 and 1993. Further analysis indicates this movement faded as it was increasingly chanelled into the electoral campaign of the labor pary; having won the 1994 election, the organised labor movement no longer had an interest in sustaining the protest movement against austerity..

AbstraktMassmedierna har blivit en allt större del av vårt historieskapande och är med och skapar vår världsbild. Vissa pressbilder når närmast ikonstatus och blir våra referenspunkter när vi reflekterar över händelsen. Därför har jag valt att titta närmare på de bilder som har publicerats i den amerikanska bildtidningen Life, den svenska bildtidningen Se och de svenskakvällstidningarna Expressen och Aftonbladet under Tet-offensiven i februari 1968. I minundersökning har jag samlat in alla bilder från de aktuella tidningarna under perioden och kategoriserat dem efter grupperna militära, militära/civila och civila. Bilderna i kategorinmilitär var så många att jag valde att dela upp dem i underkategorierna strid, fångar, rutin och döda/sårade.

Den senaste tiden har intresset kring ekologisk bebyggelse vuxit. Passivhus är en teknik som växte fram under 90- talet och som pressenteras som ett miljövänligare och effektivare alternativ till modern regelverksbebyggelse. Men är det egentligen så? I den här uppsatsen används teorin om ekologiska fotavtryck för att presentera, resonera kring och jämföra de båda byggteknikerna. Utöver detta pressenteras ett planförslag för exploatering av området Himlabacken i Vetlanda..

En del av det gamla industriområdet i Jönköping på Munksjöns västra sida ska iframtiden bebyggas med bostäder. Syftet med detta arbete är att utforma ettexploateringsförslag över den södra delen av det området. Resultatet redovisassedan i form av illustrationer över området och de tänkta byggnaderna.Målet är att skapa ett attraktivt, hållbart och trivsamt bostadsområde därarkitektonisk skönhet, variation och närheten till vatten står i fokus. Variationskapas genom differentierade byggnader, trots ett i övrigt enhetligt utförande iform av lika material och likartad stil.För att maximalt utnyttja det unika läget vid vattnet har utgångspunkten varit attalla bostäder ska ha utsikt mot sjön. Dessutom har även själva vattnet utnyttjatsför bebyggelse.

Vi har sett tydliga tecken på en strid mellan kreditperspektivet och marknadsperspektivet. Anledningen till den s.k. striden gällande de osäkra kunderna anser vi vara att kreditperspektivet vanligen är riskminimerande, medan marknadsperspektivet innebär större riskbenägenhet och en vilja att skapa relationer till de flesta potentiella kunder. Vidare ser kreditbedömningen till stor del lika ut i fallföretagen, medan kundbedömning skiljer sig åt beroende på verksamhet och geografisk spridning..

Denna studie visar att sidvallsängarna som fanns i Västmanland år 1910 i stor utsträckning har övergått till den marktyp som låg runt omkring dem. Där sidvallsängen omges av skogliga bygder har ängen övergått till skog eller sumpskog. Där sidvallsängen omges av jordbruksbygder har ängen övergått till åker, betesmarker, bebyggelse eller andra öppnare markanvändningar. De sidvallsängar som finns kvar på 2000-talet omges av en högre andel åker samt bete samt buskmark än genomsnittet både 1910 och idag. Däremot har skogsmark en negativ inverkan på sidvallsängarnas överlevnad.