Syfte:Syftet med denna studie var att beskriva hur Lazarus och Folkmans copingstrategier används av kvinnor och män som genomgår IVF behandling, vid första försöket och vid försöken därefter.Metod:Studien har utförts som en kvalitativ metod med deskriptiv design, i form av frågeformulär där totalt sexton personer deltog. Tre män och tretton kvinnor. En innehållsanalys har utförts på det insamlade materialet vilket resulterade i att tre copingstrategier kunde identifieras.Huvudresultat:Resultatet visar att personer som genomgår IVF behandling använder sig av tre olika copingstrategier, en probleminriktad copingstrategi, en emotionellt inriktad copingstrategi samt en meningsbaserad copingstrategi. Hur dessa strategier används beror på individen och vart i behandlingsprocessen det gäller.Slutsats:Det visade sig att den grupp som hade gjort IVF förut hade mer erfarenhet inom området vilket innebar att deras huvudsakliga copingstrategi var behovet att prata med andra i liknande situationer, via bloggar eller forum. De som skulle göra IVF för första gången hade rädslor inför behandlingen och koncentrerade sig mer på det..

Det finns faktorer på arbetet som påverkar yrkesverksamma till att bli mer eller mindre stressade. Socialt arbete inom socialtjänsten präglas ofta av en hög arbetsbelastning, höga krav, orealistiska förväntningar och i allmänhet ett komplext arbete. Det är något som påverkar hur den enskilda socialarbetaren upplever stress. Studiens syfte är att undersöka risk- och skyddsfaktorer för yrkesrelaterad stress hos socialarbetare samt deras copingstrategier vid stress. Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra socialarbetare inom socialtjänsten.

SAMMANFATTNINGBakgrund: En stor andel av den vuxna befolkningen lider av långvarig smärta. Möjligheten att bli helt fri från denna smärta är tyvärr liten. Som följd av detta skaffar sig de drabbade personerna olika strategier för att göra smärtan hanterbar och överkomlig i vardagslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrån bloggar beskriva copingstrategier hos personer med långvarig smärta. Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial.

Empati uppstår av flera anledningar och individen kan försöka reglera graden. Engagemang är ett positivt uppfyllande arbetsrelaterat tillstånd medan utbrändhet är en förlängd respons på interpersonella och kroniska emotionella stressorer i arbetet. Polismannens arbetsdag kantas av interpersonella stressorer som kan leda till utbrändhet, där engagemang och empati kan ha betydelse. Studiens syfte var att undersöka om hög empati tillsammans med högt engagemang kan relateras till utvecklande av utbrändhet hos poliser. Studien var kvantitativ med tillgänglighetsurval; 55 poliser deltog från en polismyndighet i Mellansverige.

Syftet med min studie är att undersöka vad högstadielärare känner sig stressade av och vilka strategier de använder för att stressa ner. Teoristudierna och min undersökning ska utmynna i att följande frågeställning besvaras: Vilka copingstrategier erfordras för en högstadielärare? Studien är en kvantitativ undersökning där jag har använt mig av enkäter med ratningsskala, flervalsalternativ och öppna frågor som svarsalternativ.  En klar majoritet av samtliga högstadielärare i studien upplevde att de hade tillräcklig tid att utföra sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. De ansåg även att kraven inte kom från chefer, kollegor eller eleverna, utan snarare från dem själva.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ungdomar upplever att drabbas av cancer och vilka copingstrategier de använder för att hantera sin situation. Data samlades in via databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studiens resultat. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet delades in i två huvudkategorier med tre underkategorier vardera.

En stor del av en individs liv består av arbete och fritid. Ett konstaterade är att arbete och lärande handlar om att utveckla copingstrategier som individen behöver för att framgångsrikt kunna hantera och följa den växande förändringen i samhället som kan förebygga faror för ohälsa i individens arbetslivs- samt fritidsmiljö och stärka individernas balans mot de situationer som kan uppstå i den livsmiljön de befinner sig i. Studiens syfte var att undersöka om människor upplevde stress på fritiden och arbetet och i så fall om det påverkade arbetsprestationen samt om det är fritiden eller arbetet som upplevdes skapa stress. Ville även identifiera vilka copingstrategier som kunde optimera balansen för den enskilda individen och på så sätt stärka individens arbetsprestation. Metoden är enkätstudie.

BAKGRUND: Stress är ett nutida folkhälsoproblem som drabbar båda könen även om individer reagerar med olika symptom när de utsätts för olika stressorer. Forskning visar att stressorer skiljer sig åt för män och kvinnor och att de hanterar dem på olika sätt. Stress har visat sig påverka utveckling av sjukdom och dödlighet och har således betydelse församhällets vårdkostnader och sociala utgifter. Det saknas i dagsläget forskning som undersöker stress ur ett genusperspektiv och dess konsekvenser för den upplevda hälsan. SYFTE: Syftet med studien var att med mätinstrumentet Percieved Stress Scale undersökaom genus påverkar stress hos män och kvinnor eller om stressen beror på individen eller miljön.

Bakgrund: Att vistas i solen är bra för kropp och själ, men har även negativa effekter. Informationen från myndigheter förmedlar ett tvetydligt budskap. Å ena sidan framställs solning som ett hälsobudskap och å andra sidan framställs solning som ett risktagande. Att bli diagnostiserad med malignt melanom kan vara en stor psykisk påfrestning för den drabbade och individens livsvärld kan förändras över en dag. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vetenskaplig forskning om livskvalitet och copingstrategier hos patienter med malignt hudmelanom.

Fotbollsdomare utsätts för en mängd olika stressorer. De använder sig av olika copingstrategier för att klara av dessa. Domare får utstå både knuffar, sparkar, slag och dödshot. Motivationen till att trots allt fortsätta döma har visat sig ligga i kärleken till sporten. Det saknas dock kvalitativ forskning inom området.

Minst 500 000 av Sveriges befolkning har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ungefär 250 000 har hjärtsvikt. De två patientgrupperna hade många likartade symtom och en sjuksköterskeledd gemensam primärvårdsmottagning för dessa patienter kunde innebära många vinster. Ett av distriktssköterskans kompetensområde var att ha stödjande samtal om hur den enskilde patienten hanterade sin sjukdom. Syftet med uppsatsen var att jämföra copingförmåga och copingstrategier mellan patienter med KOL och patienter med hjärtsvikt, samt att undersöka eventuella skillnader av grad av ångest, depression, påverkan på funktion av fatigue och andfåddhet utifrån copingförmåga och användande av olika copingstrategier.  Metoden var en beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie. Patienter med KOL respektive hjärtsvikt från primärvården i tre landsting ingick i studien och de fick svara på en hemskickad enkät.

Att arbeta som sjuksköterska/distriktssköterska (SSK/DSK) innebär arbetsuppgifter som varierar mycket. Denna arbetsmiljö kan vara väldigt krävande och kan påverka SSK/DSK på ett negativt sätt vilket kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Copingstrategier är hur personer hanterar krävande situationer, utan effektiva copingstrategier finns risk att personen drabbas av utbrändhet. Syftet med denna studie var att beskriva graden av skattad utbrändhet och vilka copingstrategier SSK/DSK använder sig av i sitt arbete inom hemsjukvården (HSV). Studien undersökte också om det fanns några skillnader gällande grad av utbrändhet och förekomst av copingstrategier beroende på vilket län SSK/DSK arbetade i samt om det fanns samband mellan copingstrategier och grad av utbrändhet hos SSK/DSK.

Huvudsyfte med studien var att se om det finns någon skillnad mellan könen avseende stress och copingstrategier. Även samband mellan coping och upplevd stress undersöktes. Försökspersonerna utgjordes av 13 män och 28 kvinnor. Den metod som använts för undersökningen var kvantitativ då syftet var att jämföra svaren inom urvalsgruppen med varandra. Dataanalys gjordes med t-test för oberoende grupper och med partiellkorrelation.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är kronisk, drabbar främst unga och har en ökad förekomst. En stor mängd studier har konstaterat att sjukdomen medför många negativa effekter på de drabbades livskvalitet. När en person in-sjuknar i en kronisk sjukdom hotas centrala värden. För att hantera detta utvecklar personen olika copingstrategier. En större kunskap hos sjuksköterskan om dessa copingstrategier bör medföra en ökad förmåga att stödja och stärka patienterna med IBD.