Syftet med studien var att belysa två förskollärares syn på matematik och matematikundervisning, deras syn på barn och matematik samt deras syn på interaktionen mellan förskollärare, barn och matematiskt material. I detta syfte ingick det att studera förskollärarnas syn utifrån ett genusperspektiv. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ fallstudie där en intervjustudie som baseras på observationsfall användes som metod. Tre fall valdes ut, en delad i två block som visar på händelser som upprepar sig i våra observationer och som användes i intervjuerna med de två förskollärarna. Resultatet visar på att de två förskollärarna är medvetna om vikten av att få in matematik och matematikundervisning redan i förskolan, men att de ibland missar det.

AbstraktBoija, L & Stark Isaksson, M. (2013) Förskolans arbete med barns fysiska hälsa ? En enkätundersökning om tre förskolors arbete med barns fysiska hälsa. Examensarbete i pedagogik 15hp. Lärarprogrammet, akademin för utbildning och ekonomi.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om elevers stress och vad de gör konkret för att försöka eliminera stressade situationer. Vi vill undersöka vilket behov pedagogerna finner i att få specialpedagogiska insatser och på vilket/vilka sätt specialpedagogen kan stödja pedagogerna. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua elva pedagoger i åren 4 ? 6, efter halvstrukturerade frågor. Resultaten från intervjuerna tillsammans med litteraturstudier och egna erfarenheter har visat att pedagogerna ser sig själva som medvetna inom området om elevers stress.

Syftet med vårt arbete var att se om vi med hjälp av våra undersökningar kunde få en ökad förståelse för barnens stress i skolan. De frågor vi ställde oss var hur stressen påverkar elevers inlärning samt på vilket sätt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vår studie är de klasser där vi gjort våra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att använda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkäter.

I tidningar som Aftonbladet kan vi läsa att stress knäcker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Är det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av årets 365 dagar. Eleverna har ?skola? ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, då de går i år sex.

The study aims to contribute knowledge about children's perceptions of the leisure-time as a learning environment. The study can be seen as an attempt to highlight the possible learning in the leisure-time, formally or informally.The study is based on two group interviews with a total of 11 children and was conducted by an interview guide with question areas to be discussed freely so that the children could give as full an answer as possible.Main results of the study show that children feel that they are staying at the leisure-time to get care when their parents are working and that they primarily associate the leisure-time with playing. The results show however that children feel that they learn things when participating in the leisure-time teaches controlled activities.It is possible to draw conclusions about the child actually experienced the leisure-time as a learning environment, but it can be difficult to identify when and how learning actually occurs. However, children do not perceive that there is learning while they play..

Detta examensarbete syftar till att lyfta fram förskolebarns resonemang gällande stress. Vi lyfter fram och diskuterar olika teorier och begrepp angående stress. Delar som berörs är exempelsvis orsaker, symtom, hantering, lärarens roll, samt stress i förskolan. Vi kommer även att behandla en pedagogisk synvinkel utifrån Sommer och Vygotskijs teorier.De frågeställningar vi har utgått ifrån i undersökningen har varit; Vilket resonemang för barn i förskolan gällande begreppet stress, vad anser barnen orsaka stress hos sig själva, upplever barn i förskolan sig stressade samt hur tror barnen att de kan motverka sina stresskänslor? Vi genomförde intervjuer med 14 barn i fyra till sexårsåldern där resultatet visade sig att de förknippade stress med att ha bråttom och att detta även var orsaken till stress hos dem själva.

Med den här studien har jag velat fördjupa mig i unga kvinnors livssituation och vad som upplevs som de största stressfaktorerna. Syftet var att se hur unga kvinnors psykiska hälsa och självbild påverkas av förväntningar och krav, samhälleliga strukturer och förhållanden samt eventuella konsekvenser av detta. Jag ville även titta närmare på hur kvinnors livsvillkor ser ut, och vad det är i just deras situation som gör att deras psykiska hälsa blir drabbad. Det empiriska material jag använt mig av består av resultatet av skriftliga undersökningar som gjorts av fem stycken kvinnor i ålder 25-30 år, där de bland annat ombads reflektera över vad som gör dem stressade, vilka krav de upplever i samband med stress och vilka eventuella skillnader det finns mellan manlig och kvinnlig stress. De slutsatser jag kunnat dra utifrån min undersökning är att kvinnor blir stressade på grund av alla de olika förväntningar och krav som ställs på dem, vilket gör att de olika bilderna (som är konstruktioner) av hur en kvinna bör vara kolliderar.

Idag äger en stor del av Sveriges befolkning en smartphone. Det finns många fördelar med en smartphone men på senare år har flera negativa aspekter med användningen uppmärksammats. Stress orsakad av att inte kunna hantera tekniken på ett hälsosamt sätt är en av de effekter som bevisats och en annan följd av smartphoneanvändning är risken för att utveckla ett beroende.Syftet med detta arbete är att genom en depriveringstudie, avsaknadsstudie, undersöka om studiens smartphoneanvändare är beroende av mobilens smarta funktioner och om smartphonen bidrar till att de känner sig stressade. Genom att frånta användarna möjligheten att använda mobilens smartfunktioner och låta dem föra dagbok över sina upplevelser har vi försökt se hur smartphonen och avsaknaden av dess funktioner påverkar användarna. Med hjälp av enkäter, intervjuer och loggning av deltagarnas användning har vi fördjupat oss i om de upplever sig beroende och stressade av smartfunktionerna.Resultaten visar att samtliga av deltagarna upplever att de är beroende och till viss mån stressade av smartphonen.

Syftet med min studie är att undersöka vad högstadielärare känner sig stressade av och vilka strategier de använder för att stressa ner. Teoristudierna och min undersökning ska utmynna i att följande frågeställning besvaras: Vilka copingstrategier erfordras för en högstadielärare? Studien är en kvantitativ undersökning där jag har använt mig av enkäter med ratningsskala, flervalsalternativ och öppna frågor som svarsalternativ.  En klar majoritet av samtliga högstadielärare i studien upplevde att de hade tillräcklig tid att utföra sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. De ansåg även att kraven inte kom från chefer, kollegor eller eleverna, utan snarare från dem själva.

Syftet med denna studie är att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer påverkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever återhämtar sig från stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte är enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt är brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem ? sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svårigheter för eleverna att bemästra stressfyllda situationer.

Denna studie beskriver ett antal förskollärares upplevelser och tankar kring stress hos barn i förskolan. Att barn kan bli drabbade av stress på ett eller annat sätt är något som framkommit i den här studien. För att som pedagog i förskolan kunna underlätta och hjälpa dessa barn på bästa möjliga sätt, så behöver man veta vilka bakomliggande orsaker och faktorer som kan vara bidragande till denna stress. Man behöver också veta vilka symtom Stressade barn kan uppvisa, samt i vilka situationer stress har en tendens att uppstå. I denna studie har en kvalitativ intervjumetod med halvstrukturerade frågor använts för att få svar på forskningsfrågor.

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem ochfamilj. Många kvinnor upplever svårigheter med att hinnamed de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. Alltförmånga upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskningtyder dock på att kontroll kan minska upplevelsen av stress. Idenna kvalitativa studie har sju kvinnor med små barnintervjuats för att få en förståelse för hur de upplever sintotala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation somstressande.

Syftet med det här arbetet är att undersöka barn och stress i förskolan. Vi har inriktat oss på att se hur strukturen i förskolan påverkar barns stress. Det intresserar oss att se om man kan undersöka om barn i förskolan är stressade och ifall det har någon koppling till hur förskolan struktureras upp. En undersökning om hur förskolan är organiserad när det kommer till miljö, aktiviteter, hur uppdelningen av barn och personal ser ut samt hur dagarna planeras upp i förskolan kommer även att presenteras. Vi har med hjälp av observationer på fyra förskolor samt intervjuer med fyra förskollärare försökt undersöka hur förskolans struktur ser ut och hur den påverkar barnen.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare år och deras IT-användning påverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att använda mig av en litteraturstudie där jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats på Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har även de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi känner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de måste dela på en dator. Det har även visat sig att det går i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder från klassläraren kan påverka dem negativt på ett sätt som gör att IT-användningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lärarna anser att datorn hjälper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av särskilt stöd..