One of the social services primary missions is to protect children from suffering harm. Social service work should work based on the child?s best and have the child's perspective in mind. In all cases involving children, the focus is on the child's needs and interests and is regulated in Convention on the Rights of the Child (CRC). Both of the previous research and this study reveal the various markers that are evident in the social services handling of honor related cases.

Unhealthiness is not just a damaged back or asbestos. The fact that mental ill-health seems to increase in our society is well known. Statistics from Arbetsmiljöverket proves a fourfold increase of work-related disorders since 1997. These are primarily caused by organizational and social factors, 60% are considered caused by stress and a heavy workload. Sick leave due work related fatigue and depressions are scarily common today.

Arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården är ett känt problem, vilket långsiktigt kan leda till ökad risk för stressrelaterad ohälsa hos personalen. Det är av vikt att erbjuda lämpliga strategier för att reducera denna stress, mindfulness-intervention kan vara en av dessa strategier. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka mindfulness-interventionens effekt på arbetsrelaterad stress, medveten närvaro och psykisk hälsa hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metoden som valdes var systematisk integrerad litteraturstudie. Efter systematisk databassökning, analyserades 11 vetenskapliga artiklar.

Syftet med föreliggande studie var att jämföra stressupplevelsen hos unga kvinnor som har bott i växelvis boende med unga kvinnor som har bott i kärnfamilj. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes där sammanlagt tio kvinnor medverkade i åldern 16-20 år. Med hjälp av en intervjuguide, som innehöll frågeställningar vilka behandlade begreppet stress, upplevelsen av kvinnornas vardag och boendeform samt kvinnornas kontakt med föräldrar, syskon, släkt och vänner, besvarades frågeställningarna. Utgångspunkten för analysen har förutom tidigare forskning varit Aaron Antonovskys teori KASAM vilket ansågs relevant då känslan av sammanhang grundläggs i barndomen och fokuserar på god hälsa. Resultatet visade bland annat att de unga kvinnorna vilka hade bott i kärnfamilj endast gav uttryck för en skolrelaterad stress medan kvinnorna med erfarenhet från ett växelvis boende uppgav att deras stress var kopplad till både boendeform, fritid och föräldrarelationen.

Idag utsätter vi våra kroppar för ett stresspåslag som vi inte är skapta att klara av, kronisk stress. Stress kan vara en positiv faktor när vi ska prestera, men när kraven blir för höga får kroppen ingen återhämtning vilket kan orsaka både fysisk- och psykisk skada. Syftet med studien var att undersöka om det fanns något förhållande mellan upplevd stressnivå och nivån av fysisk aktivitet hos vuxna. Alla deltagare bar en plomberad pedometer under fyra dygn, antal steg lästes av den fjärde dagen av undersökningsledaren. Enkäten Depression, Anxiety and Stress Scale (DASS) användes i en svensk förkortad översättning.

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan.

Bakgrund: I det dagliga arbetet på en vårdavdelning arbetar sjuksköterskan i en miljö som är stressande. För att kunna hantera detta krävande arbete och avvärja hot används ofta olika copingstrategier speciellt då personen inte tror sig ha tillräckliga resurser för att hantera situationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan påverkas av arbetsrelaterad stress och hur den kan hanteras. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av sju artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Ett antal stressorer inom sjuksköterskans vårdarbete identifierades såsom hög arbetsbelastning, tidsbrist och brist på kontroll. Patientsäkerheten blev negativt påverkad när sjuksköterskan led av stress. Sjuksköterskan använder olika copingstrategier för att hantera stressen där samtal med kollegor var den mest framträdande. Slutsats: En viktig del av sjuksköterskans arbete är arbetsmiljön. Förhoppningen är att denna studie ska lyfta fram hur sjuksköterskan kan påverkas av stress och förhoppningsvis ge sjuksköterskan en bättre utgångspunkt för att hantera stressrelaterade arbetsmoment i vårdarbetet..

Stress is commonly found in society today. This paper aims to examine how work performance, cooperation and team spirit are maintained in demanding work environments. By studying two departments in a public hospital that practises addiction care, our findings suggest the following: If the experienced stress is mainly connected to challenge stressors, it has a positive effect on work performance. By organising work through mechanistic and organic structure, the handling of qualitative and quantitative stress is facilitated. As a consequence, first and foremost cooperation can be maintained, but also work performance and team spirit.

Introduktion: Arbetsrelaterad stress är idag ett växande problem och det har visat sig att det är många olika faktorer som orsakar stress. Det har också visat sig att stress ligger till grund för tillstånd av ohälsa, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Även socioekonomisk status är något som sammankopplas med både stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom befintlig forskning är något begränsad gällande huruvida arbetsrelaterad stress, socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar samvarierar var det av intresse att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av arbetsrelaterad stress i relation till socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar.

SAMMANFATTNING Denna litteraturstudie syftar till att utvärdera hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet som fysiologiska mått på mental stress hos häst. För att utvärdera detta har olika artiklar studerats. Artiklarna redovisar studier där hästar utsätts för framför allt mentala stressmoment. Under stressmomenten har antingen hjärtfrekvens (HR) eller hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) registrerats. Hjärtfrekvensvariabiliteten kan omvandlas till ett antal parametrar, bland annat lågfrekvensband (LF) och högfrekvensband (HF).

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsställelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkätundersökning genomfördes på ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade på enkäten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. Likaså ansåg sig experimentgruppen bättre kunna förutsäga resultatet av sina beslut i arbetet än kontrollgruppen.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.

Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av sammanhang(KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder ocharbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personeröver 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi.

Arbetslösa individer upplever stress som kopplas till ekonomin, lägre hälsa/självkänsla, depression och mindre behövda på arbetsmarknaden. Syftet studien var att undersöka skillnader i stress mellan arbetslösa män och kvinnor med avseende på om de upplever sig stressade av att vara arbetslösa inför sin omgivning. En kvantitativ studie med 84 arbetssökande; vid en arbetsförmedling i Mellansverige deltog i undersökningen. Ett resultat visade att deltagarnas självkänsla kan påverka stressen snarare än tvärtom. Resultatet visade att högre självkänsla kan dämpa stressen.

This dissertation discusses head librarians in Swedish public libraries and the stress factors which affect them. The aim is to map out potential stress factors which head librarians come across in their day-to-day work. The purpose of the dissertation is to answer the following question: what stress factors affect library managers in Swedish public libraries? The dissertation was conducted through a literature study, informal interviews and a quantitative questionnaire. The results of the quantitative questionnaires show that the factor that produces the highest level of stress is having too many different tasks.