Detta arbete syftar till att fördjupa kunskapen om hur violin- och violalärare kan arbeta för att ge sina elever som utövar klassik musik möjlighet att minimera stress och nervositet i samband med provspelning och konserttillfälle. I bakgrundskapitlet presenteras orsaker till samt förebyggande åtgärder för att hantera stress. Dessutom redogörs för musikdidaktiska perspektiv på instrumentalundervisning. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra lärare och musiker har intervjuats.

Självkänsla, och särskilt strävan att öka självkänslan genom yttre bekräftelse, har visat sig vara en betydelsefull komponent för hälsa och välbefinnande. Kompetens- och relationsbaserad självkänsla är två typer av betingad självkänsla och den föreliggande studien fokuserade på betydelsen av dessa för upplevd stress samt självskattad psykisk och fysisk hälsa. En surveyundersökning genomfördes där 111 deltagare i åldrarna 19-64 år deltog. Resultatet visade att betingad självkänsla, särskilt den relationsbaserade, hade ett starkare samband med psykisk hälsa än fysisk. Det fanns även skillnader i psykisk hälsa beroende på kön, ålder och nivån av betingad självkänsla.

Introduction: Reversal of a temporary loop-ileostomy is the final step after a long treatment for rectalcancer, an event that the patient has been looking forward to for a long time. Studies have shown that patients often have a significant impact on the bowel function after reversal of the stoma.Aim: To describe how the patient experienced the first time at home after reversal of a temporary loop-ileostomy due to rectalcancer. Method: Qualitative semi-structured interviews, with 15-20 patients who have undergone reversal of a temporary loop-ileostomy due to rectal cancer, will be conducted. The interviewes will be analysed using qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004). The patients will be recruited from the colorectal unit at Sahlgrenska University hospital/Östra and from the surgical unit at Kungälvs hospital.

Studiens syfte är att undersöka hur förekomsten av utbrändhet ser utöver olika yrkesområden. Utbrändhet mäts med hjälp av MaslachBurnout Inventory General Survey på 1494 slumpmässigt utvaldayrkesarbetande personer. En referensgrupp, där personer som blivitsjukskrivna pga. stress ingått, användes för att kunna bedöma vilka istickprovet som var kliniskt utbrända. Respondenterna indelades iolika yrkesområden utifrån Standard för svensk yrkesklassificering.Ytterligare en uppdelning gjordes utifrån kvalifikationsnivån iområdet, samt med hänsyn till grad av kontakt med människor ochmöjlighet att ha kontroll över arbetets utformning.

Långvarig smärta är ett växande hälsoproblem med en komplex symptombild. Precis och igenkännande information är en förutsättning för att komma vidare i den egna hanteringen av långvarig smärta. Syftet med studien var att undersöka om en information om smärta med fokus på egenhantering på en CD-skiva kan påverka self-efficacy och coping hos personer med långvarig smärta. Deltagare i studien (N=22) uppfyllde de uppsatta kriterierna för deltagande och lottades in slumpmässigt i interventions respektive kontrollgrupp. Studien pågick under en månads tid med självskattning med hjälp av instrument och enkäter vid studiestart, i samband med intervention och vid avslut.

En litteraturstudie som undersöker sambandet mellan utrymme för lärande på arbetsplatsen och den psykosociala hälsan. Hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar hälsan genom stress tas upp. En bakgrund och historik till relevanta begrepp och teorier ges. Aktuell forskning i området analyseras och diskuteras. Slutsatser om lärandets roll i det flexibla arbetslivet presenteras..

SammanfattningSjuksköterskor utsätts för känslomässiga situationer i arbetet med patienter såsom sorg och glädje. Situationerna kan vara påfrestande men yrket medför ändå att patienter måste bemötas på ett positivt sätt. Påfrestningarna kan leda till att sjuksköterskan drabbas av stress och på lång sikt av utbrändhet. Tidigare forskning visar att anställdas välbefinnande spelar en grundläggande roll i en patients hälsa.Syftet med uppsatsen var att få kunskap om sjuksköterskors arbetsförhållanden samt att undersöka vilka specifika faktorer som kan leda till stress. Vidare undersöktes samband mellan sjuksköterskornas ålder och/ eller yrkeserfarenhet och det emotionella arbetet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ungdomar upplever att drabbas av cancer och vilka copingstrategier de använder för att hantera sin situation. Data samlades in via databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studiens resultat. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet delades in i två huvudkategorier med tre underkategorier vardera.

Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom den perioperativa vården. Tidigare forskning visar att det begås många fel inom detta område som grundar sig i en stressig arbetsmiljö. Felen som begås kan ha negativ påverkan på patientsäkerheten. Hur påverkar stressen patientsäkerheten och vilka situationer och faktorer spelar in. Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av situationer och faktorer där arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten i det dagliga arbetet.

Med risk för långvarig stress bland anställda inom socialtjänsten, ställs höga krav på chefer i ett psykosocialt arbete. Då socialtjänst är ramstyrt, söker bistånd samt har svårigheter i prioritering av arbetet ställer detta frågan hur chefer upplever förutsättningen till det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Sex chefer inom en socialförvaltning har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom en innehållsanalys med ett manifest fokus. Resultaten visar en homogen upplevelse att med rätt inställning finns förutsättningar för ett arbete som gynnar den psykosociala arbetsmiljön.

Inom denna uppsats har jag studerat stressrelaterad psykisk ohälsa.Syftet med min uppsats var att, ur ett socialpsykologiskt perspektiv, försöka finna insikt och förståelse inför ett problem som kan orsaka både ekonomiskt och själsligt lidande för samhälle och individ. Vidare syftade min uppsats till att finna ett komplement, till den nödvändiga fortsatta forskningen, rörande stressrelaterad psykisk ohälsa.Frågeställningen löd som följer: På vilket sätt beskriver och speglar människan, sina upplevelser, relaterade till den livsperiod, som genomsyrats av stressrelaterad psykisk ohälsa?Uppsatsens empiriska material består av intervjuer, vilka jag tolkat och analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Mitt resultat påvisar att; innan och under sin sjukdomsperiod befinner sig människor med stressrelaterad psykisk ohälsa inom ett icke-kommunikativt tillstånd, både gentemot andra människor, samt gentemot sig själva. Läkprocessen handlar om att lära nytt, att ändra på sig, samt att påbörja en utforskande livsberättelse. Berättandet blir till en del av läkprocessen eftersom den tillhandahåller självreflexiva element.

Demenssjukdom är oftast åldersrelaterad och utvecklas i senare ålder, men det finns personer och familjer som drabbas tidigare i livet. Rollen som anhörig kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande och är därför viktig att belysa. Syftet med studien är att undersöka det komplexa kvalitativa sambandet mellan sorg, copingstrategier och stöd hos anhöriga, när en närstående utvecklar demenssjukdom i tidig ålder. För att analysera datamaterialet som samlades in har kvalitativ innehållsanalys använts. Det som studien framför allt visar på är att det finns ett ömsesidigt samband mellan de tre komponenterna, där stödet utgör grunden.

Allt fler studier beskriver negativ stress och dess påverkan på individen. Tidigare forskning visar att elevers kunskapsinhämtning påverkas negativt av negativ stress. Syftet med examensarbetet var att försöka utreda negativa stressorsaker i skolmiljön via två olika undervisningsmetoder. Elevernas upplevelser utvärderades via individuella enkäter i två omgångar, och via samtal i mindre grupper under lektionstid. Eleverna fann för- och nackdelar med undervisningsmetoderna.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan en grupp gymnasielevers upplevelse av stress och deras motivation. Karasek och Theorells (1990) teori kring stress användes som teoretisk utgångspunkt för upplevelsen av stress och Vallerands (1997) teori kring motivation användes som teoretisk utgångspunkt vad gäller elevernas motivation. Metoden som användes var av en kvantitativ art där mätinstrumentet var i form av en enkät. Undersökningen är en totalundersökning av alla elever på en gymnasieskola som går andra året på ett samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna upplever kraven på dem som låga och de känner även en hög grad av kontroll, vilket enligt Karasek och Theorells teori kring stress medför att de benämns vara lågt stressade.

Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.