Idag upplever nästan av alla kvinnor och män i Sverige sitt arbete som psykiskt påfrestande enligt Arbetsmiljöverkets undersökning om den svenska arbetsmiljön, främst individer i tjänstemannasektorn. Denna kvalitativa studie avser att undersöka juristers psykosociala arbetsmiljö i relation till krav, kontroll och stöd, för att slutligen se om det finns könsskillnader i hur arbetsreateradstress upplevs och hanteras. För att nå förståelse för individens subjektiva upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö så används en fenomenologisk ansats där empirin samlades in genom teoretiskt öppna intervjuer. Informanterna bestod av åtta jurister, fyra kvinnor och fyra män, verksamma i både privat och offentlig sektor. Intervjuerna analyserades deduktivt utifrån teorin Krav-kontroll-stödmodellen och modellen coping, men även induktivt för att få en fullständig förståelse.

Vi har uppmärksammat den oro som vilar över lärarnas arbetssituation, och valt att fördjupa oss i området lärare och stress. Arbetsuppgifter som ska göras och hinnas med skapar stress, men även uppgifter som egentligen inte tillhör läraryrket. Det finns undersökningar och statistik som visar att kvinnliga lärare i större utsträckning lider av stress än de manliga. Vår problemformulering lyder: Vad innebär stress för kvinnliga lärare? Anledning till detta kan man bland annat finna i att skolan reformerats och att lärarna inte hinner sätta sig in i bland annat det nya systemet, då tiden är en bristvara.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i krav, kontroll och socialt stöd (JDC-S) utifrån QPS Nordic mellan teknikkonsulter i små och stora företag inom samma verksamhetsområde samt skillnader i upplevd stressnivå utifrån Statshälsans basundersökning. Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken grad JDC-S predicerar stress samt vilken faktor som predicerar stress i högst grad. Resultatet visade signifikanta skillnader i samtliga skalor i JDC-S som kunde lokaliseras i inlärningskrav och kontroll av arbetstakt. Resultatet påvisade inga skillnader i fråga om företagsstorlek och stress där teknikkonsulter upplever stress relativt sällan. Detta motsäger tidigare studier om konsulter och stress, som visat att konsulter upplever stress i hög grad.

Förskolan är en verksamhet där stress är vanligt förekommande både bland barn och vuxna. Barngrupperna i förskolorna växer och pedagogerna får alltmer press på sig i sitt yrke. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om stress i förskolan och vilka möjligheter som finns att motverka den. För att granska detta har fem pedagoger intervjuats och redogjort för sina åsikter om och erfarenheter av området stress och hur man kan förebygga den bland barnen.Resultatet visar bland annat att lärarna ser stress som något som kommit starkare under senare år och att detta till stor del kan bero på föräldrars stress och påfrestningar. Kraven från omgivningen har ökat och det är viktigt att göra bra ifrån sig i sitt arbete.

 Med avsikt att bidra till ökad förståelse för stressrelaterad ohälsa i utbildningsmiljöer undersöks relationerna mellan studieapproach, självskattad stress, studieresultat (estimerat och reellt) och självbedömningsförmåga, med hjälp av en enkätstudie bland 128 psykologistudenter på grundnivå. För att kartlägga studieapproach används en nyöversatt svensk version av ASSIST medan PSS nyttjas för att mäta självskattad stress. Självskattad stress visar sig korrelera positivt med ytinriktad studieapproach och negativt med strategiskt inriktad studieapproach. Studieapproach har inte någon inverkan på reellt men däremot på estimerat studieresultat. Självskattad stress samvarierar både med reellt och med estimerat studieresultat.

BAKGRUND: Stress är ett nutida folkhälsoproblem som drabbar båda könen även om individer reagerar med olika symptom när de utsätts för olika stressorer. Forskning visar att stressorer skiljer sig åt för män och kvinnor och att de hanterar dem på olika sätt. Stress har visat sig påverka utveckling av sjukdom och dödlighet och har således betydelse församhällets vårdkostnader och sociala utgifter. Det saknas i dagsläget forskning som undersöker stress ur ett genusperspektiv och dess konsekvenser för den upplevda hälsan. SYFTE: Syftet med studien var att med mätinstrumentet Percieved Stress Scale undersökaom genus påverkar stress hos män och kvinnor eller om stressen beror på individen eller miljön.

I tidigare forskning finns ett samband mellan socialt stöd och reducerad stress. Även husdjur påverkar stressnivån. Denna enkätstudie tittade på om husdjur och civilstånd påverkar hälsa och stressnivå. Av de studenter som deltog i studien hade 35% husdjur. Resultatet visade inte på någon effekt på stress av att ha husdjur.

Syftet är att undersöka hur fyra affektiva personlighetsgrupper skiljer sig i stress, sömnsvårigheter och smärta. De fyra affektiva personlighetstyperna är självförverkligande, lågaffektiva, högaffektiva och självdestruktiva. Studien inkluderade färdiginsamlad data från The Middle Sweden Pain and Sleep Project. I studien deltog 611 män och 838 kvinnor i varierande åldrar (M=46.93, SD=12.73). Det visade sig att det fanns signifikanta skillnader i stress, sömnsvårigheter och smärta mellan grupperna.

Att drabbas av yrsel är ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning på balansorganen, är ofta förknippad med stress och psykisk ohälsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det är att leva med yrsel och hur denna är relaterad till stress och psykisk ohälsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom på utmattningssyndrom.

Den psykosociala arbetsmiljön har förändrats. Sedan 1990-talet har andelen sysselsatta som blivit sjukskrivna till följd av stress eller psykiska påfrestningar i det närmaste fördubblats. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsrelaterad stress bland tjänstemän med förhoppning om att använda denna kunskap för att utveckla preventiva arbetsterapeutiska insatser. Studien baseras på en fokusgruppdiskussion med fyra deltagare från ett byggföretag i södra Sverige. I resultatet framkom att tjänstemän upplever arbetsrelaterad stress vid flera olika situationer under en arbetsdag.

Syftet med denna studie var att undersöka introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studien grundades i Self-determination theory och delades upp i studie 1 och 2. Syftet med studie 1 var att undersöka huruvida introjektiv motivation kan delas upp i två motivationstyper. Ett mätinstrument utformades för att undersöka sambandet, med data från 77 respondenter. Resultatet visade på ett signifikant, positivt medelstarkt samband.

Den här uppsatsen syftar till att genom intervjuer undersöka hur fem pedagoger på lika många förskolor i en stadsdel i Malmö Stad upplever stress i sitt arbete och hur man arbetar för att motverka denna stress. Studien är bland annat intressant då det enligt läroplanen ligger i ett av förskolans uppdrag att aktivt arbeta för att skapa en trivsam miljö där vila och aktivitet är i balans. Vi har intervjuat förskollärare med fokus på deras upplevelser av stress hos sig själva och hos barnen. Som grundläggande förförståelse utgår vi från att vuxnas stress sprider sig till de barn de arbetar med. Detta resonemang har vi fått bekräftat i samtliga intervjuer. Av de fem intervjuade pedagogerna upplever två personer daglig stress i sitt arbete, medan tre personer upplever stress i mycket begränsad utsträckning.

AbstractThe purpose with this study was to get knowledge if there are any possible differences in, and correlation between, experienced stress, experienced demands, experienced control and experienced social support in correlation to shiftwork.The study was made at two central hospitals in south of Sweden and had 90 participants (78 women and 12 men) that answered a questionnaire in the current variables. The result in experienced stress showed that there were no differences between shift workers. The results showed a difference between the day- and the nightshift in the correlation between control and stress. The writers speculates that the reason why the nightshift experience high stressvalues with high control can depend on the lack of presence by higher managers, compared with the dayshift. .

Denna studie handlar om hur stress formar gymnasieelevers motivation till ämnet matematik. Vi har använt en interaktivistisk metod där vi observerade två gymnasieklasser och intervjuade sju elever. Vi kom fram till att stress förekommer i matematikundervisningen, men stress uppträder olika vid de båda klasserna. Stress uppkommer från känslor i form av ängslan vid de tillfällen man tvivlar på sin egen förmåga. Dessa obehagliga känslor kan motverkas genom att eleven anstränger sig och lär sig kunskaper som inte känns motiverande för dem.

Syftet med studien var attutifrån vetenskaplig litteraturbeskriva hur sjukdomen fibromyalgi inverkar på patienters liv och vardag samt att beskriva vilka copingstrategier som används för att hantera en vardag med fibromyalgi och för att uppnå livskvalité. Metodologiskt tillvägagångssättvar att genom databasen Pubmed söka vetenskapliga artiklar utifrån sökorden:fibromyalgia, coping, experience, pain, symptoms, coping strategies, health, patient perspective och qualitative. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie och totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar i resultatet. Huvudresultatet visade att fibromyalgi inverkar på patienters vardag och livssituation. Patienter lever med ständig smärta, kronisk trötthet och bristande energi vilket var en begränsande faktor i det dagliga livet.