Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela vÀrlden. Sjukdomen leder till en förÀndrad livssituation dÀr stress och Ängest blir en del av vardagen. Coping bidrar till en ökad psykisk, fysisk och social förmÄga att hantera och leva med en sjukdom. Vilken copingstrategi som anvÀnds Àr individuellt och utvecklas med tiden beroende pÄ hur sjukdomsbilden ser ut samt vilka erfarenheter individer har sedan tidigare. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer hanterar sin livssituation genom coping för att uppnÄ bÀttre livskvalitet.

Personcentrerad vÄrd beskrivs som att se hela mÀnniskan och kunna sÀtta sig in i den andras livssituation. Respekt och förstÄelse för val och önskningar ska leda till sjÀlvbestÀmmande och delaktighet i vÄrd och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsÀtt förordas för att möta de förvÀntningar som finns pÄ god vÄrd dÀr patienten kan vara trygg och kÀnna tilltro till vÄrden. Att utvÀrdera personcentrerad vÄrd Àr viktigt för att visa hur grundlÀggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förÀndrad vÄrdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vÄrd som pÄverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hÀlsa mellan olika grupper i samhÀllet gÀllande bemötande och den vÄrd som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohÀlsa och kortare livslÀngd. Det har ocksÄ visat sig att denna grupp ofta fÄr sÀmre somatisk vÄrd och inte tillgÄng till rekommenderade lÀkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror pÄ att vÄrden, liksom samhÀllet i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och vÀrderingar i samhÀllet. Det Àr dÀrför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkÀt med egenkonstruerade pÄstÄende, inspirerade av enkÀten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Studien undersöker huruvida mĂ€nniskor minns tidigare stressrelaterade hĂ€ndelser utifrĂ„n vilken affektiv personlighetsgrupp de tillhör. Även den möjliga inverkan av kön och Ă„lder studeras. Studien bygger pĂ„ en dagbokstudie (MacDonald, et.al, 2009) innehĂ„llande 72 deltagare som under 28 dagar fyllt i en enkĂ€t innehĂ„llande frĂ„gor om upplevelsen av stress och dĂ€refter skattat minnet av den upplevda stressen under perioden. Hypotesen Ă€r att det kommer finnas skillnader mellan de affektiva grupperna, det kommer inte finnas nĂ„gra skillnader mellan könen, och Ă„lder kommer inte att pĂ„verka. Resultatet visar pĂ„ att det inte finns nĂ„gra signifikanta skillnader mellan de affektiva grupperna, könen, eller Ă„lder.

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i SkÀrholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskÀnslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger pÄ forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvÀmlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt Àr trygga i det offentliga rummet i SkÀrholmen, sÀrskilt pÄ vÀlbekanta platser, pÄ platser dÀr de kÀnner mÄnga mÀnniskor, samt pÄ dagtid. De mest framtrÀdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet Àr kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet.

Detta experiment hade tvÄ syften, dels att undersöka skillnader i situationsmedvetenhet och prestation mellan officerare och studenter i en simulerad vÀrld, dels undersöka hur tvÄ olika sÀtt att mÀta situationsmedvetenheten samvarierar. Simulatorn som anvÀndes var det kommersiella spele t"Delta Force 2" dÀr ett eget scenario byggdes. För att mÀta situationsmedvetenheten anvÀndes tvÄ metoder, SAGAT-metoden och Cooper-Harper- metoden. SAGAT-metoden innebÀr att man bryter simuleringen och försökspersonen fÄr svara pÄ frÄgor som rör var de Àr, vad som hÀnder och vad som kommer att hÀnda. Denna metod mÀter situationsmedvetenheten objektivt till skillnad frÄn Cooper-Harper som mÀter situationsmedvetenheten subjektivt, försökspersonen fÄr efter experimentets slut skatta sin egen uppfattade situationsmedvetenhet.

HÀlsopÄverkan pÄ grund av arbetslöshet Àr ett utbrett problem som pÄverkas av bÄde samhÀlleliga och politiska faktorer. Brist pÄ arbete medför mÄnga konsekvenser sÄ som förlorad inkomst, ekonomisk sÄrbarhet och försÀmrad livskvalitet. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohÀlsa med bemÀrkelse pÄ psykisk ohÀlsa eftersom arbetslösa personer tenderar att ha sÀmre hÀlsa Àn arbetande personer. Coping handlar om hur individer reagerar pÄ svÄra eller stressande livssituationer. Hur en individ anvÀnder sig av olika copingstrategier pÄverkar hur denne hanterar den svÄra livssituationen som arbetslöshet utgör.

En stor del av en individs liv bestÄr av arbete och fritid. Ett konstaterade Àr att arbete och lÀrande handlar om att utveckla copingstrategier som individen behöver för att framgÄngsrikt kunna hantera och följa den vÀxande förÀndringen i samhÀllet som kan förebygga faror för ohÀlsa i individens arbetslivs- samt fritidsmiljö och stÀrka individernas balans mot de situationer som kan uppstÄ i den livsmiljön de befinner sig i. Studiens syfte var att undersöka om mÀnniskor upplevde stress pÄ fritiden och arbetet och i sÄ fall om det pÄverkade arbetsprestationen samt om det Àr fritiden eller arbetet som upplevdes skapa stress. Ville Àven identifiera vilka copingstrategier som kunde optimera balansen för den enskilda individen och pÄ sÄ sÀtt stÀrka individens arbetsprestation. Metoden Àr enkÀtstudie.

Arbetslivet genomgÄr stÀndig förÀndring och blir mer tÀvlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bÀttre Àn andra, eller av sjÀlva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer negativa affekter och anvÀnder mindre aktiva copingstrategier Àn personer med dominerande uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation pÄverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundÀra syfte var att undersöka skillnaden mellan anstÀllda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hÀlsa mellan olika grupper i samhÀllet gÀllande bemötande och den vÄrd som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohÀlsa och kortare livslÀngd. Det har ocksÄ visat sig att denna grupp ofta fÄr sÀmre somatisk vÄrd och inte tillgÄng till rekommenderade lÀkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror pÄ att vÄrden, liksom samhÀllet i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och vÀrderingar i samhÀllet. Det Àr dÀrför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkÀt med egenkonstruerade pÄstÄende, inspirerade av enkÀten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Den hÀr studien berör nÄgra av de miljöpsykologiska grunderna i Alnarps RehabiliteringstrÀdgÄrds uppbyggnad. Den ger förslag pÄ hur karaktÀren rofylld kan förstÀrkas och hur sÀsongen kan förlÀngas i den restorativa delen av vÀlkomsttrÀdgÄrden med vÀxter som tilltalar flera av vÄra sinnen. Deltagarna som kommer till trÀdgÄrden har i regel stressrelaterade Äkommor sÄsom utmattningssyndrom och har varit sjukskrivna en lÀngre tid. De Àr ofta mycket kÀnsliga pÄ grund av fysisk och psykisk utmattning. Studier visar att deltagarna har behov av en kravlös miljö dÀr de kan fÄ vara ostörda.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har betrÀffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa, samt hur de i detta sammanhang ser pÄ anvÀndandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgÄ frÄn Bronfenbrenners systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet nÀr det gÀller barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning..

Kronisk stress har visats kunna pÄverka immunförsvaret negativt och sÄledes kan den öka kÀnsligheten för förkylningar och infektionssjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka om infektionssjukdomar i högre grad uppkommer efter en stressad period, dvs. pÄ semestern. HundratvÄ lÀrare och sextionio andra yrkesmÀn/kvinnor fick fylla i en av författaren utformad enkÀt om upplevd stress och hÀlsa. Resultaten visade att det kan finnas en ökad risk för infektionssjukdomar under loven/semestern och att stress just före semestern signifikant korrelerar med ökad förkylningsfrekvens pÄ loven.