Inledning: Psykisk ohälsa är ett växande problem som ses hos både individer och i samhället i stort, det medför stora kostnader och lidande för individer och anhöriga. Många av de med psykisk ohälsa söker hjälp i primärvården men primärvården är dåligt rustade för att hjälpa dessa personer. Distriktssköterskor träffar en stor del av befolkningen och därmed många människor med psykisk ohälsa. Med anledning av detta önskar uppsatsen beskriva distriktssköterskans arbete med patienter som upplever psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa och analysera forskning om distriktssköterskors omvårdnad riktad till patienter som upplever psykisk ohälsa, ur ett primärvårdsperspektiv.Metod: Forskningsplanen är utformad som en systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa data, Mixed methods.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de själva upplever studierelaterad stress. Jag har använt mig av ett fenomenologiskt perspektiv då jag sökt svar på studiens frågeställningar med hjälp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress även om det enbart är kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta är självförvållad. Dålig planering och betyg är vanliga stressfaktorer.

Stressrelaterad psykisk ohälsa har blivit ett växande problem för folkhälsan. Stress, som är en normal reaktion, är i sig inte farlig för hälsan men vid långvariga fysiska och psykiska påfrest-ningar och brist på återhämtning från stress leder det till olika stress- och sjukdomstillstånd. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att lyfta fram förebyggande och hälsofrämjande faktorer mot stress, vilket möjligtvis naturen kan inneha. Syftet med denna studie har varit att belysa de möjliga restorativa och återhämtande effekter av naturen som förebyggande resurs mot stressrelaterad ohälsa. Frågeställningen är: På vilket sätt kan naturen användas som resurs för återhämtning från stress? Metoden i detta arbete är en systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar.

Syftet var att undersöka samband mellan stress, hälsoångest, sjukvårdsbesök samt läkemedelsförbrukning i fängelsemiljö. Respondenterna var 66 män i åldrarna 21 - 68 år med avtjänade straff från en månad till tretton år och nio månader. Studien baserades på självskattningsfrågeformulär vilket mäter stress  (Perceived Stress Scale, PSS ) och hälsoångest (Health Anxiety Inventory, Short Version, SHAI). Dataanalyser kontrollerade samband, predicerbarhet och interaktionseffekter. Resultatet påvisade samband och predicerbarhet mellan stress och hälsoångest samt med hur ofta intagna besöker sjukmottagningen men inget samband med förbrukning av läkemedel.

Bakgrund: Stress är ett växande folkhälsoproblem som kostar samhället stora summor pengar och många källor till stress kan återfinnas på en arbets- plats. Stress kan förebyggas genom preventivt arbete och för en sjuk- gymnast finns det många olika sätt att angripa arbetsrelaterad stress. Syfte: Att i form av en litteraturstudie beskriva preventiv sjukgymnastik och dess effekter vid arbetsrelaterad stress utifrån signifikant förbättring och evidens. Metod: Empiriska artiklar publicerade år 1994 eller senare söktes i databaserna AMED, Cinahl, Cochrane Library, Ergonomics Abstracts, MEdline och PEDro. Åtta artiklar inkluderades och evidensgraderades.

Abstract The main purpose of this study was to investigate if and how the employees in elderly care experience stress and which underlying causes they understand to be important in their work situation. The purpose was also to investigate whether Karaseks and Theorells demands and control models could be used to explain the employees feelings of stress and to see in which categories the participants are in. Furthermore, the purpose was also to understand the participants work situation and to describe the factors and remedies the employees perceive to contribute to the stress levels at their workplace. 81 questionnaires were distributed at three different locations, two of which were in Ronneby and one in Örebro. 56 people answered the questionnaires. The result yielded that 80% of the participants felt stress during their working hours the last few years. The results are in agreement with the demands and control models which showed that people with high demands and low control experienced a higher degree of stress than people with lower demands and higher control, which corroborates the hypothesis 1.1..

Det psykiska hälsoläget har förbättrats totalt sett i befolkningen de senaste åren, men trots det är detfortfarande oroväckande många unga som upplever att de mår psykiskt dåligt. Ett fenomen som ökat under senare tid och som kopplats samman med psykisk ohälsa, är olika former av självskadehandlingar. Det har tidigare visats att andra typer av riskbeteenden sprids i populationer genom att individer influeras av varandra. Bakgrunden till den här studien var en tanke om att ökningen av självskadehandlingar kan vara ett resultat av en form av smittspridning snarare än enbart ett tecken på försämrad psykisk hälsa. Som primär kanal för spridningen av beteendet undersöktes Internet eftersom mycket av ungdomars sociala liv utspelar sig på den arenan.

Syftet med studien var att undersöka blivande mammors och pappors upplevelser av stress inför och under föräldraskapet och jämföra eventuella skillnader. Metod. Blivande föräldrar i Västernorrland rekryterades till studien i samband med rutinultraljudet. Föräldrarna besvarade en enkät vid tre tillfällen, i mitten på graviditeten, två månader samt ett år efter förlossningen. Svaren har analyserats med SPSS.

Syfte:Att utvärdera hur fysisk träning hos en grupp friska kontorsanställda kan förbättra deras kondition och syreupptagningsförmåga samt öka deras välbefinnande både på arbetsplatsen och på fritiden.Undersökt grupp och metod:Samtliga anställda genomgick en hälsokontroll omfattande läkarundersökning, blodprovstagning samt konditionstest.Gruppen deltog i gemensamma träningsaktiviteter, vilket innebar joggning samt cirkelträning. De flesta tränade dessutom på egen hand ytterligare en gång per vecka.Parallellt med detta genomfördes också konferenser och matlagningskurser,där deltagarna fick lära sig mer om livsstil, kost och hälsa.Sedan friskvårdsprojektet startade år 2000 har deltagarna genomgått 1-2 hälsokontroller med konditionstest per år.Gruppen har också fått svara på en enkät om friskvårdsprojektet och hur träningen påverkat upplevd stress och välbefinnande.Resultat/diskussion:De som deltagit i friskvårdprojektet har som förväntat förbättrat sin kondition och syreupptagningsförmåga. Intressant är att så många i enkäten svarat att dom upplever en bättre hälsa, bättre prestation på arbetet, bättre relation till arbetskamrater, större lust att gå till jobbet samt mindre stress och mer ork för sociala aktiviteter.Slutsats:Friskvårdssatsningen gav ett ökat välbefinnande och mer ork både på arbetet och fritiden. Detta kan för företaget vara positivt då de anställda presterar bättre på sitt arbete..

Bakgrund: Etik och moral är något som ständigt finns närvarande i sjuksköterskans dagliga arbete. Moralisk stress uppstår när en person vet hur hon/han önskar handla, men hindras från att utföra sin handling. Syfte: Syftet var att kartlägga i vilka situationer som sjuksköterskan upplever moralisk stress. Metod: Litteraturstudie genom analys av 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det är framför allt den livsuppehållande vården, personalbrist, att arbeta med personal som har bristfällig kompetens och patientens behov av autonomi som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan.

Idag är de hot och påfrestningar som resulterar i stressreaktioner av en mer psykisk än fysisk karaktär, vilket medför att våra stresshanteringssystem inte är helt ändamålsenliga. Syftet var att undersöka vilka effekter fysisk träning och meditation har i stressreducerande syfte och om dessa träningsformer upplevdes skilja sig åt. Tio individer intervjuades, alla utövade någon form av fysisk träning eller meditation. Analysarbetet följde analysmetoden induktiv tematisk analys. Studien visade att den fysiska träningen och meditationen bidrog till stressreduktion samt att karaktären på stressreduktionen skilde sig åt.

Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar.

ABSTRAKT Eva Andersson & Ingela Östlin (2007) Huvudvärk och ont i magen ? är det stress. En studie om tolv barn med specialpedagogiska insatser. (Headache and stomach ache ? is it stress A study about twelve children with special pedagogue efforts) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka om elever som har specialpedagogiska insatser blev stressade på grund av dessa åtgärder. Studien ger en sammanfattning av tidigare forskning om barn och stress ur ett samhällsperspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder som finns i företaget X för att hantera och minska den upplevda stressnivån.Undersökningsföretaget är ett medelstort företag som ingår i en större koncern. De har under flera år genomfört medarbetarundersökningar och sett att den upplevda stressen ökat bland de anställda. I dagens samhälle ställs allt högre krav på den enskilda individen samtidigt som möjligheterna ökar. Ansvaret för hälsa och prestation vilar på individen och vi finner det intressant att undersöka om organisationens hantering av den upplevda stressnivån påverkas av detta. Enligt tidigare forskning finns det områden på organisationsnivå som orsakar stress och som inte kan lösas av den enskilde individen.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i stress, återhämtning samt coping hos individer som genomfört tävlingsinriktad diet jämfört med de som dietat av icke-tävlingsmässiga skäl. 86 individer (64 män och 21 kvinnor) deltog där medelåldern var 25. Metoden i studien var kvantitativ och bestod av ett tredelat formulär innehållandes de svensköversatta instrumenten Recovery-Stress Questionnaire for Athletes (RESTQ-Sport) (Kellmann & Kallus, 2001) och Brief COPE (Muhonen & Torkelson, 2005), samt ett egenkomponerat formulär där informanterna fick kategorisera sig som en av tre diettyper: I) Bodybuilding (BB, n=26), Annat tävlingssammanhang (AT, n=32) samt Icke-tävlingssammanhang (IT, n=28). Resultatet visade en statistisk skillnad i stress mellan de olika diettyperna, där BB upplevde mer stress jämfört med IT, samt att BB upplevde mer av stressdelskalan utmattning än IT. De implikationer som framhävts har riktat sig mot att sprida en bättre förståelse för återhämtning hos dietister inom allmänvård likväl som dietcoacher inom bodybuilding..