Den här uppsatsen syftar till att genom intervjuer undersöka hur fem pedagoger på lika många förskolor i en stadsdel i Malmö Stad upplever stress i sitt arbete och hur man arbetar för att motverka denna stress. Studien är bland annat intressant då det enligt läroplanen ligger i ett av förskolans uppdrag att aktivt arbeta för att skapa en trivsam miljö där vila och aktivitet är i balans. Vi har intervjuat förskollärare med fokus på deras upplevelser av stress hos sig själva och hos barnen. Som grundläggande förförståelse utgår vi från att vuxnas stress sprider sig till de barn de arbetar med. Detta resonemang har vi fått bekräftat i samtliga intervjuer. Av de fem intervjuade pedagogerna upplever två personer daglig stress i sitt arbete, medan tre personer upplever stress i mycket begränsad utsträckning.

Den här studien handlar om barns sociala liv i hem och skola relaterat till faktorer som kan vara stressbelastande. Syftet med studien var att undersöka och belysa lärares reflektioner kring barns sociala liv i hem och skola, attityder och språkbruk i grundskolans tidiga år idag och för tio- femton år sedan. Syftet var också att undersöka och belysa barns aktiviteter efter skoldagens slut ur ett föräldraperspektiv. Syftet avgränsades till årskurs 2 i grundskolan. Metoden jag använt mig av har varit kvalitativa interjuver med tre lärare, samt kvantitativa enkäter till föräldrar till barn i två av de klasser där jag intervjuat lärarna.

AbstractThe purpose with this study was to get knowledge if there are any possible differences in, and correlation between, experienced stress, experienced demands, experienced control and experienced social support in correlation to shiftwork.The study was made at two central hospitals in south of Sweden and had 90 participants (78 women and 12 men) that answered a questionnaire in the current variables. The result in experienced stress showed that there were no differences between shift workers. The results showed a difference between the day- and the nightshift in the correlation between control and stress. The writers speculates that the reason why the nightshift experience high stressvalues with high control can depend on the lack of presence by higher managers, compared with the dayshift. .

Denna studie handlar om hur stress formar gymnasieelevers motivation till ämnet matematik. Vi har använt en interaktivistisk metod där vi observerade två gymnasieklasser och intervjuade sju elever. Vi kom fram till att stress förekommer i matematikundervisningen, men stress uppträder olika vid de båda klasserna. Stress uppkommer från känslor i form av ängslan vid de tillfällen man tvivlar på sin egen förmåga. Dessa obehagliga känslor kan motverkas genom att eleven anstränger sig och lär sig kunskaper som inte känns motiverande för dem.

Elever på gymnasiet ska enligt styrdokumenten ha inflytande över sitt eget lärande och alltså över de lärandesituationer som finns i skolan. Att så inte alltid är fallet visar flera undersökningar, och även detta examensarbete, vars syfte varit att undersöka elevinflytandet på ett estetiskt program, och i denna undersökning försöka gradera elevernas inflytande enligt en modell utarbetad av en konsult i inflytandefrågor. Syftet har också varit att undersöka hur elevernas inflytande gestaltar sig samt jämföra elevernas upplevelser med lärarnas intentioner vad gäller elevinflytandet. Undersökningen utgjordes av en noggrann granskning av styrdokument och rapporter gällande elevinflytande, av aktuell forskning, samt genom enkäter till alla elever vid ett estetiskt program på en skola i norra Skåne. De deltagande lärarna intervjuades.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger uppfattar stress hos barn. Mina frågeställningar blir därav: Hur uppfattar pedagogerna negativ stress hos barn? Hur försöker pedagogerna hjälpa stressade barn och hur arbetar de stressförebyggande? För att svara på dessa frågor har jag valt att genomföra intervjuer med tre pedagoger som arbetar i förskolan. Jag har ställt fasta frågor och vid några tillfällen ställt följdfrågor för att få så detaljrika svar som möjligt. Resultatet visar på att alla pedagogerna hade reflekterat kring stressade barn, dock i olika omfattning.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa arbetsmiljöfaktorer som påverkar stress och stresshantering hos sjuksköterskor på arbetsplatsen. Metod: Denna litteraturöversikt innefattar 18 studier av både kvalitativ och kvantitativ ansats som söktes via databasen Wiley InterScience och därefter granskades och analyserades. Resultat: Tre teman konstaterades som berörde; organisatoriska, psykosociala och professionsrelaterade faktorer som bidrog till arbetsrelaterad stress. Av de organisatoriska faktorerna var löneaspekten, inadekvat organisationsuppbyggnad och inadekvat personalbemanning av stor betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Psykosociala miljöfaktorer som bristande möjlighet till konsultation och stöd från arbetskollegor och höga arbetskrav var faktorer som genererade stress på arbetsplatsen.

Syftet med denna studie är att studera arbetsrelaterad stressnivå hos förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka våra hypoteser så har vi använt oss utav data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för förvärvsarbetande män och kvinnor i åldrarna 18-75 i Sverige år 1991 (N=3402) samt år 2010 (N=4415). Vårt huvudfokus ligger dock på 2010 eftersom det ligger närmst i tid. Vi har använt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhållanden för att studera hur dessa påverkar stressnivån hos förvärvsarbetande män och kvinnor. Den analysmetod som vi har använt oss av är linjär regressionsanalys.

The aim of this study was to examine the relations between women?s perceived stress off the job (dependent variable), responsability for household chores, emotional support, number of children living at home, neuroticism and age (independent variables). Comparisons between the present sample and two independent samples from previous research were made with regard to perceived stress and neuroticism. The sample of this study consisted of 186 women working in the fields of health care and geriatric care. The results showed that perceived stress correlated positively with neuroticism and number of children and negatively with emotional support, though the effectsizes for number of children and emotional support were fairly small.

Det här är en intervjustudie om 22 intervjuer med gymnasieelever vid Barn och fritid-, Natur- och Fordonsprogrammen om deras sociala bakgrunder, deras föräldrars yrken och elevernas syn på sina val av program om de upplever någon orättvisa i det observerade sambandet som kallas den sociala snedrekryteringen. Syftet med studien är att ta reda på hur eleverna upplever sin situation i ett rättviseperspektiv. Den här studien bekräftar det nämnda sambandet, de flesta elever väljer program och vidare studier och arbeten i nivå med sina föräldrar. Detta är särskilt tydligt vid Natur- och Fordonsprogrammet. På Barn och fritid var det mera blandat.

Stress och utbrändhet har blivit allt mer vanligt i vår vardag och en stor bidragande faktor är arbetet. Flertal studier visar att arbetet är högt relaterat till stress och utbrändhet, specifikt i läraryrket. Dock har yrket fritidspedagoger glömts i dagens undersökningar vilket föreliggande studie anser som ett problemområde. Intentionen med undersökningen är därför att få en förståelse för ohälsa, som handlar om stress och utbrändhet bland fritidspedagoger. Studien grundas på en kvalitativ metod, som har utgått från sex semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka de kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Uppsatsen är inspirerad av en kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden är en fallstudie där två person har blivit intervjuad på djupet i området. I bakgrund och tidigare forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Några av dessa reaktioner är depression, ångest, ilska, irritabilitet, försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, talstörningar och organisationsproblematik.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med unders?kningen ?r att f? en djupare f?rst?else om hur h?gstadieelever upplever och hanterar kombinationen av studier och idrottandet. Samt vad som hade kunnat underl?ttat kombinationen f?r h?gstadieeleverna.?D?r uppsatsen svarar p? f?ljande fr?gest?llningar: Hur upplever h?gstadieelever kombinationen av skola och idrott??Hur hanterar h?gstadieelevernakombinationen av skola och idrott??Vad hade underl?ttat kombinationen av skola och idrott f?r h?gstadieelever?????? Metod: Unders?kningen hade en kvalitativ ansats?och d?r en semistrukturerad intervjumetod valdes. Unders?kningen avgr?nsade sig till?h?gstadieelever som spelar handboll eller ishockey.?Urvalet gjordes?utifr?n h?gstadieelever som spelade handboll eller?ishockey, eftersom det??r tv? prestationskr?vande?idrotter?som kan g?ra det sv?rt att balansera med skolan.?Det var 4 styckena som deltog fr?n b?da idrotterna, s? 8 deltagare totalt.????? Resultat: H?gstadieeleverna upplevde kombinationen som stressig och kr?vande.

Syftet med studien är att undersöka om fritidspedagoger har möjlighet att leva upp till skollagens intentioner med fritidshemmets rådande ramfaktorer. Studien bygger på kvalitativ metod och datainsamlingen är genomförd med kvalitativa intervjuer. Informanterna är fem yrkesverksamma fritidspedagoger. Tre av intervjuerna genomfördes på fritidspedagogernas arbetsplats och de övriga två var telefonintervjuer. Resultatet visar att fritidspedagogerna har en vilja att arbeta för att skollagens intentioner ska genomsyra verksamheten.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar sex elever, som regelbundet praktiserat yoga, har om yogans betydelse för stress, koncentration och lärande. Studien bygger på en kvalitativ undersökning av djupgående intervjuer och på forskningsrapporter. Syftet var, att med intervjuerna som grund, ta reda på om yogan har någon effekt på stress, och om den kan skapa bättre förutsättningar för koncentration och för lärande. Sammanfattningsvis visar resultatet på att eleverna uppfattar att yogapraktiken givit dem ett instrument att hantera stress. De kunde uppfatta ett gynnsamt samband mellan yogapraktik och skolarbete.