Den hÀr studien kom till som en del av det forskningsprojekt om renskötarnas mentala hÀlsotillstÄnd som startades 2004. Upptakten till projektet var att en sameby i VÀsterbotten vÀnde sig till psykiatrin för att fÄ hjÀlp sedan nÄgra av byns unga renskötare tagit livet av sig. Inom de kvantitativa delarna av forsknings-projektet fann man att det inom den hÀr gruppen fanns en hög grad av depression och Ängest som bl.a. gick att koppla till arbetsrelaterad stress. Ytterligare fynd visade att tankar och erfarenheter kring suicid i större utstrÀckning kom till uttryck i denna grupp Àn i en demografiskt matchad kontrollgrupp.

That we have a great need to be encouraged is coated in a variety of motivational theories. Despite our awareness of this need, studies show that Swedish employees feel a lack of encouragement in the workplace. The purpose of this report is to examine the factors that affect our ability to give others encouragement.Empirical data were collected through questionnaires from 91 people in the workplace. Correlation between the experience of giving and receiving encouragement, self-image, outlook on mankind and stress in the workplace are examined using a linear Multiple Regression Analysis. Correlation between the experience of giving and receiving encouragement is examined using Pearsons test of correlation.The results show that there is no significant correlation between the experience of giving and receiving encouragement, self-image, outlook on mankind and stress.

The aim of this study was to study how Swedish youth national football players handle stressful events in sports. A longitudinal questionnaire diary was constructed from a revised version of Nicholls and Polmans (2007) design with the intention of recording in-sport and psychosocial stress, choice of coping strategy and coping effectiveness. The participants were 59 Swedish youth national football players born 1992 observed during a four day national training camp held by the Swedish Football Association. Data were drawn from a quantifying analyzing method. The main result showed that the most common stressors reported were, physical injury or pain, experiencing teammates or opponents to perform better and feeling generally insecure during training camp.

Bakgrund: Stress pÄverkar hÀlsan negativt. PÄfrestningar i arbetslivet leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har mÄnga faktorer i sitt arbete som leder till arbetsrelaterad stress. Detta leder inte endast till negativa konsekvenser för sjuksköterskan utan kan Àven pÄverka patienten negativt. Fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig kunna leda till minskad stress i det dagliga livet.

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall utvÀrderas av handledaren, sÄ att handelslÀraren kan översÀtta (validera) denna vÀrdering till den inom skolan gÀllande betygsskala. Dessa tre vÀsentliga moment: kursplanelagd, utbildning och vÀrdering innebÀr behov av tÀt kommunikation mellan APU-företagen och skolan. Just denna kommunikation Àr utomordentligt viktig, bÄde kvantitativt och kvalitativt. Det kvantitativa bestÄr i att kommunikationen sker tillrÀckligt ofta, samt det kvalitativa att kommunikationen sker mellan och via relevanta personer. Dessa personer utgörs i första hand av behöriga handledare som erhÄllit relevant handledarutbildning med uppföljande kompletteringar, samt behöriga handelslÀrare vilka besitter skolledningens förtroende.

Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.

Bakgrund: Operationssalen Àr en av de miljöer med störst risk att drabbas av patientskada. Olika arbetsmiljöfaktorer beskrivs pÄverka hÀlsa hos personal och kan skapa stress som leder till utbrÀndhet. Stress och bristfÀllig kommunikation relaterar till sÀmre fungerande teamarbete, vilket pÄverkar patientsÀkerheten.Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av teamarbete samt hur tillfredsstÀllelse med teamarbete i operationsteam relaterar till upplevda krav och kontroll i arbetet, rollförvÀntningar, organisationsklimat, sjÀlvskattad hÀlsa samt stress (utbrÀndhet).Metod: En kvantitativ empirisk studie gjordes dÀr data erhölls frÄn en enkÀt. I urvalet ingick 71 personer som arbetar pÄ en operationsavdelning i södra Sverige, studiens svarsfrekvens var 76%. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera rapporterade faktorer av betydelse för ett vÀl fungerande teamarbete.Resultat: Resultatet visade samband mellan tillfredsstÀllelse med teamarbete och rollförvÀntningar, organisationsklimat samt distansering/minskat engagemang (stress).

Bakgrund: SprÄkets utveckling Àr det mest betydelsefulla i ett barns liv, vilket ger identitet och tillhörighet i en gemenskap. Detta kan i dagens samhÀlle vara ett problem för barn med grav sprÄkstörning. Eleverna i studien har börjat sin skolgÄng i en tal- och sprÄkklass dÀr mÄlet Àr att de sÄ smÄningom skall inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar elever med grav sprÄkstörning har att inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Undersöknngen har genomförts med utgÄngspunkt i hur det pedagogiska arbetet bedrivs med elvernas fortsatta tal- och sprÄkutveckling och kunskapsutveckling, samt hur pedagoger och elever beskriver den sociala utvecklingen, dvs interaktionen mellan eleverna och deras lÀrare/klasskamrater.

Syftet med min studie har varit att skapa ökad insikt om vad som pÄverkar elever att söka till det Musikestetiska programmet. Jag har ocksÄ velat bidra till ökad förstÄelse för elevers tankar och kÀnslor generellt inför gymnasievalet och vilka yttre faktorer som kan tÀnkas pÄverka dem inför detta. Jag har tagit del av vetenskaplig forskning vad gÀller problematik kring gymnasievalet rent generellt sÄsom: PÄverkansfaktorer, stress, samt Studie- och yrkesvÀgledning (SYV). Jag har som forskningsmetod anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex elever vid Musikestetiska programmet ur Ärskurs tre vid en gymnasieskola. Jag har Àven intervjuat en Studie- och yrkesvÀgledare vid en högstadieskola.

Bakgrund: Stress Àr vanligt förekommande inom vÄrden. Tidigare studier visar att sjuksköterskans arbete pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt i en stressad situation, till exempel att val av prioritering eller logiskt tÀnkande blir försÀmrat dÄ den kognitiva förmÄgan försÀmras under stress.Med patientsÀkerhet menas att patienten inte ska drabbas av nÄgon vÄrdskada i form av fysisk eller psykisk skada under sjukhusvistelsen som kan öka lidandet hos patienten.    Syfte: Syftet var att belysa hur stress pÄverkar sjuksköterskors arbete för en patientsÀker vÄrd.Metod: Ostrukturerad kvalitativ intervjustudie med sex allmÀnsjuksköterskor. InnehÄllsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) innehÄllsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades och det var göra fel i arbetet, avbrott, svÄrt att prioritera det viktiga samt slarv i arbetsmoment. Sjuksköterskorna upplevde att stressen störde deras arbete och den sÀkra vÄrden pÄverkades negativt, till exempel feladministreringar.Slutsats: Den negativa stressen pÄverkar sjuksköterskornas arbete för en patientsÀker vÄrd. Risken för feladministreringar och minskad patientsÀkerhet ökar nÀr sjuksköterskor arbetar i en stressad arbetsmiljö.

Syftet med denna studie var att go?ra en bedo?mning av den postoperativa fo?rloppet i hemmet hos dagkirurgiska ljumskbra?cksopererade patienter. Data insamlade med hja?lp av ho?gstrukturerade telefonintervjuer. En enka?t med standardiserade fra?gor och ikryssbara svarsalternativ som kommer har anva?nts vid telefonintervjuerna. Resultaten fra?n de 52 intervjuerna visade att de flesta patienter inte o?verskred Numerical Rating Scale (NRS) 3 i vila eller ro?relse dag ett.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur nÄgra studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan arbetar med vÀgledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tÀnkas ha för att stötta vÀl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vÀgledningen i hög grad, för elever med ADHD frÀmst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De anvÀnder ingen speciellt utarbetad vÀgledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore vÀlkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..

Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat pÄ de problem som funnits, sett ur majoritetssamhÀllets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrÀtta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar pÄ hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna.Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning pÄ Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar pÄ frÄgorna:? Vilka problem har det enligt majoritetssamhÀllet funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan?? Vilka metoder har föresprÄkats som lösningar pÄ dessa problem?? Har det gÄtt att se nÄgot resultat av metoderna som anvÀnts?? Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna?Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter Är 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frÄgorna ovan.

Stressymtom hos ungdomar, och bland dem frÀmst unga tjejer, har ökat markant de senaste 20 Ären och utgör idag ett stort hÀlsoproblem. Inom ramen för ett projekt mot stress i gymnasieskolan under Är 2006 fick elever med sjÀlvrapporterade stressymtom prova pÄ metoden expressivt skrivande. Föreliggande studie bygger pÄ det textmaterial som nio ungdomar lÀmnade in, dÀr tjejer utgjorde en stor majoritet. Syftet med studien var att djupare förstÄ innebörden av ungdomars stress samt att undersöka hur processen ser ut nÀr de anvÀnder metoden expressivt skrivande. TvÄ stora omrÄden som upptog deltagarna var relationer i familjen samt olika former av krav pÄ prestation.