Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

Syftet med den hÀr studien Àr att söka förstÄ varför pojkars betyg Àr lÀgre Àn flickors relativt de resultat som uppmÀtts pÄ nationella prov. Vidare Àr ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror pÄ genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan pojkars och flickors instÀllning till, prestation i, mÄluppfyllelse och erhÄllna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jÀmföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr tvÄ pojkar och tvÄ flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frÄgan.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och i vilken mÄn gymnasieelever anvÀnder adjektiv i sin skriftliga produktion. Huvud- syftet Àr att utröna om det finns nÄgra tydliga kopplingar mellan specifika drag i adjektivbruket och texters betyg, samt om det finns nÄgra tydliga könsrelaterade skillnader i anvÀndningen av adjektiv. Studiematerialet utgörs av 145 texter skrivna av gymnasieelever frÄn Stockholm, Göteborg och Malmö inom ramen för de nationella proven i Svenska B eller motsvarande för Svenska som andrasprÄk. Under- sökningen bestÄr av en övergripande studie av materialet i sin helhet samt en nÀrstudie av ett mindre antal texter, och utförs med hjÀlp av grammatiska och stilistiska verktyg. Studien tyder pÄ att det finns ett visst samband mellan hög adjektiv- tÀthet och höga betyg, och fynden visar ocksÄ pÄ tydliga skillnader vad gÀller sprÄklig variation, stilnivÄ och intensionsdjup i elevtexter med höga respektive lÄga betyg.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i sĂ„ fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer anvĂ€ndes som undersöknings metod med diktafon som hjĂ€lpmedel. Åtta förskollĂ€rare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i tvĂ„ olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer mĂ„nga olika tecken pĂ„ stress bland barnen och att bĂ„de pedagoger och förĂ€ldrar till stor del bidrar till stressen..

Syftet med det hÀr arbetet har varit att belysa lÀrarnas syn pÄ lÀxan samt deras syn pÄ elever som inte gör sina lÀxor. Vi valde att göra detta via kvalitativa forskningsintervjuer och det resultat vi kom fram till var att lÀrarna hade mycket skiftande instÀllningar till lÀxor men att det Àr tidspress och behovet av att nivÄgruppera eleverna som Àr den bidragande orsaken till att man ger lÀxor, oavsett vilken instÀllning man har till dem. Detta gör att lÀxorna ocksÄ blir avgörande för elevens utveckling och betyg. Elever som inte gör lÀxor fÄr ocksÄ en viss pÄverkan pÄ lÀrarens syn pÄ eleven och pÄ lÀrarens undervisning. LÀxor framtrÀder som ett komplext och motsÀgelsefullt fenomen i lÀrarnas undervisning och det rÄder ofta en brist pÄ konsekvens i synen pÄ lÀxor, kunskap och betyg..

I en statistisk rapport om arbetsorsakade besvÀr framkom att 14,3% av de tillfrÄgade kvinnliga sjuksköterskorna upplevt besvÀr pÄ grund av psykiska pÄfrestningar och stress de senaste 12 mÄnaderna. Samma siffra för alla kvinnor som svarat inom samtliga yrken var 12,0%. DÄ var det viktigt att sjuksköterskan hade metoder och verktyg som skyddade henne eller honom frÄn att drabbas av Äterkommande pÄfrestningar, för svÄra att klara av. Om dessa metoder eller verktyg inte skulle fungera kunde situationer som hon eller han utsatts för skapa skuldkÀnslor, irritation och sömnsvÄrigheter. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans stress kunde pÄverka vÄrden av patienten och vad som kunde göras för att förebygga stressen.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Arbetsplatsens inflytande över den stressrelaterade ohÀlsan kan ses genom samband mellan upplevelser av ett stressfullt arbete och stressymptom, mellan utvecklingen av stressymptom och sjukfrÄnvaro samt mellan graden av sysselsÀttning och den stressrelaterade ohÀlsan. Stress definieras som obalans mellan krav och individens förmÄga att hantera dem och uppstÄr av samma anledningar i arbetslivet. Socialt stöd ifrÄn kollegor Àr en av de viktigaste resurserna för att hantera stress pÄ arbetsplatsen. Syftet med kandidatuppsatsen Àr att förstÄ vilken betydelse sociala relationer har för deltagare i ett nÀtverk av verksamhetsansvariga för deras förmÄga att hantera stress.För att besvara syftet genomfördes fem semistrukturerade intervjuer via Skype. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras via en innehÄllsanalys och tolkas.Studiens huvudresultat tyder pÄ att relationerna inom nÀtverket bidrar till upplevelser av resurser som kan förhindra att stress uppstÄr samt pÄverkar hur de verksamhetsansvarigas förmÄga att hantera stress..

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lÀrprocesser igrundskolan. Vidare Àr syftet att undersöka hur danspedagoger/danslÀrare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lÀrande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en Àr danslÀrare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslÀrare Àr anstÀllda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, DanslÀraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans.

Hösten 2005 inleddes ett större förÀndringsarbete pÄ de kommunala skolorna i Trelleborgs kommun. Visionerna med projektet, som döpts till ?Spjutspetsskolan?, innebÀr ett nytt sÀtt att arbeta i skolan för bÄde lÀrare, elever och förÀldrar. MÄlet med projektet ?Spjutspetsskolan? Àr att minska det antal elever som gÄr ut grundskolan med otillrÀckliga betyg.

Stress Àr ett Àmne som Àr aktuellt. Vi har valt belysa Àmnet ur elevernas och pedagogernas synvinkel. Vi vill undersöka hur stress pÄverkar elevernas lÀrande i skolan och hur vi som pedagoger kan förebygga detta. Uppsatsen innehÄller fakta om tidigare forskning, bidragande orsaker och förebyggande arbete. Metoden vi har anvÀnt oss av i litteraturdelen Àr facklitteratur och forskning inom omrÄdet.

Denna studie undersökte en ACT-baserad stresshanteringskurs för patienter med blandad stressrelaterad problematik inom primÀrvÄrden (N=26). Stress, Ängest, depression och livskvalitet mÀttes genom sjÀlvskattning före och efter interventionen som genomfördes i tvÄ omgÄngar. För att fÄ svar pÄ frÄgor om deltagarnas upplevelser av kursen genomfördes intervjuer med ett slumpmÀssigt urval av deltagarna (N=7). Analys av sjÀlvskattad stress, Ängest, depression och livskvalitet visade en signifikant förbÀttring för samtliga variabler. Effektstyrkan var hög för stress och lÄg till mÄttlig för övriga variabler.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

The aims of the present study were to implement and evaluate a three-session Acceptance and Commitment Therapy (ACT) stress management intervention in a non-clinical group of university students (N = 25) and to investigate the importance of practice in an ACT-intervention. A design with pre-test and double post-test was chosen. A comparison was made between a nine-hour ACT-intervention containing practice for the participants, a two-hour lecture on ACT and stress management containing no practice for the participants and a control group. Psychological flexibility was assessed with Acceptance and Action Questionnaire-2 and mindfulness was measured with Kentucky Inventory of Mindfulness Skills. Perceived stress level was measured with Perceived Stress Scale.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevd stress och anvÀndande av och tillgÀnglighet till sociala medier bland gymnasister. 167 elever deltog i studien och besvarade en digitalt presenterad enkÀt angÄende sina beteendevanor kring sociala medier och upplevd stress. Resultatet visade att en stor andel av eleverna var aktiva anvÀndare av sociala nÀtverk under lektionspass, 73,6 %, och av mobiltelefoner pÄ nÀtterna, 60,4 %. Samtidigt kÀnde 58,6 % av eleverna oro eller Ängest för skolarbetet. Statistisk analys visade att stressnivÄn ökade med Älder och var högre hos flickor Àn hos pojkar.