Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvÄrdnadsarbetet. Detta för att visa pÄ den komplexitet och synliggöra de svÄrigheter som sjuksköterskeprofessionens arbetsvillkor medför, en vÀrdefull kunskap ur sÄvÀl patientperspektiv, sjuksköterskeperspektiv som ur ett samhÀllsperspektiv. Sjuksköterskeprofessionen styrs av lagar och etiska riktlinjer för att sÀkerstÀlla en god omvÄrdnad. OmvÄrdnad Àr i grunden ett etiskt uppdrag, som i en bristfÀllig vÄrdrelation kan leda till lidande för sÄvÀl patienten som för sjuksköterskan. Aktuell forskning visar att uppkomsten av etisk stress hos sjuksköterskor förekommer i Ätskilliga vÄrdkontexter.

Gunnarsson, A & Henriksson, A (2008) LÀrare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i pedagogik 7,5 hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lÀrare pÄ en högskola i Sverige uppger att de anvÀnder sig av. LÀrares stress och copingstrategier Àr ett omrÄde som har uppmÀrksammats lÀnge och majoriteten av forskarna pÄ omrÄdet menar att strategin passiv coping i störst utstrÀckning anvÀnds av lÀrare (Pomaki & Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva & Joekes, 2003; och Markham, 2000).

Grundtanken med examensarbetet har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda pÄ om ett betyg i service och bemötande Àr aktuellt och efterfrÄgat inom hotell- och restaurangbranschen och vad införandet av ett sÄdant betyg skulle tÀnkas fÄ för konsekvenser för eleven. Vidare belyses vikten av en god attityd i servicebranschen, en egenskap som vÀrderas vÀldigt högt och stÀlla detta i kontrast till skolan och hur lÀrare och handledare arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleven. Jag valde att intervjua fyra yrkeslÀrare pÄ hotell och restaurangprogrammet i en större stad och tre APU-handledare pÄ tre skilda hotell i staden. Gemensamt för lÀrarna och APU-handledarna Àr gedigna branschkunskaper och aktivt arbete med elever/praktikanter i flera Är. Undersökningen visar att lÀrare och APU-handledare Àr positivt instÀllda till ett betyg i service och bemötande, men reservationer finns angÄende vem som har behörighet att sÀtta betyget samt vem som ska fÄ ta del av betyget. Forskningen tyder pÄ att betyget i service och bemötande inte bör visas för APU-handledare före praktikperiodens start dÄ det kan skada elevens sjÀlvkÀnsla. APU=arbetsplatsförlagd undervisning.

Denna uppsats handlar om stress och dess upplevda orsaker hos den svenska polisen. Uppsatsen utgÄr frÄn en enkÀtundersökning som behandlar olika bakgrundsfaktorer till upplevd stress bland anstÀllda vid de svenska polismyndigheterna. BÄde poliser och civilanstÀllda deltog i undersökningen. Bland annat undersöks organisatoriska och individuella orsaksfaktorer. I undersökningen deltog 107 personer som genomfördes med en internetbaserad enkÀt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad det Àr som gör att elever kan uppleva det som meningsfullt att arbeta med de olika delarna i estetiska arbetsprocesser. SlöjdÀmnet och bildÀmnet i grundskolan innehÄller processer dÀr eleven sjÀlvstÀndigt utvecklar idéer. Vilka förutsÀttningar krÀvs för att det ska bli meningsfullt för eleverna att utveckla sina idéer, vilja genomföra dem med omsorg, och Àven pröva resultatet i ett socialt sammanhang eller för sin egen erfarenhets skull. Forskare beskriver de estetiska Àmnena som viktiga för den personliga identitetsutvecklingen, och att eleven fÄr möjlighet till kreativitetsutveckling genom att följa ett arbete frÄn ?ax till limpa?.

Studie-och yrkesvÀgledning Àr nÄgot som enligt skollagen alla elever utom förskolebarnska erbjudas för att kunna göra vÀl underbyggda framtidsval. Skolans vÀgledningska Àven vara frivillig, vilket innebÀr att det ofta Àr elevernas eget ansvaratt söka upp vÀgledaren för att fÄ prata om sina tankar och funderingar.Grundskolan Àr en plats dÀr eleverna utökar sin kunskap, men Àven utvecklar sinidentitet samtidigt som de utsÀtts för stereotyper och könsmÀssiga fördomar. Dennaundersökning har fokuserat pÄ pojkarna i grundskolan. Fyra kvinnliga och fyramanliga studie- och yrkesvÀgledare inom grundskolan har intervjuats för attsöka svar pÄ deras upplevelser av vÀgledning av pojkar inom grundskolan. Resultatetvisar ambivalenta svar dÄ den generella upplevelsen Àr att pojkar och flickorsjÀlvmant uppsöker vÀgledning i samma utstÀckning, för att sedan visa attpojkar Àr överrepresenterade i att inte komma till de bokade samtalen och attflera vÀgledare kÀnner sig tvingade att hÀmta in frÀmst pojkar till samtal.

 Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov?  Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.

Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det befintliga vetenskapliga underlaget g?llande om havregrynsgr?t till frukost p?verkar aptiten inf?r n?stkommande m?ltid hos vuxna. Metod: I den h?r systematiska litteratur?versikten har en litteraturs?kning genomf?rts i tv? olika databaser, Scopus och PubMed. Datum f?r litteraturs?kningen var 2023-01-25. PICOTSS formulerades f?r att systematiskt inkludera relevanta artiklar.

En betydelsefull period i mÄnga tonÄringars liv Àr gymnasietiden. AvgÄngsbetygen i gymnasiet spelar en viktig roll för framtida möjligheter att vÀlja yrke eller komma in pÄ universitet eller högskola. Kontexten kan vara avgörande för hur sjÀlvbilden utvecklas. Syftet med studien var att se om det fanns en skillnad mellan pojkar och flickor i den sena adolescensen angÄende self-esteem, self-efficacy och sensitivity to criticism. Speciellt intressant var att se eventuella samband mellan dessa psykologiska fenomen och betygen i engelska, matematik och idrott/hÀlsa samt programvalet.

The purpose of this study was to investigate the association between physical activity and perceived stress, energy and musculoskeletal disorders among office-workers and warehouse-workers and also to see if there were any differences depending on work-place and gender. The method that was used to collect data was three different validated questionnaires that measured stress and energy (the Stress-Energy questionnaire), musculoskeletal disorders (intensity and localization of pain, a Pain Drawing questionnaire with a VAS-scale) and physical activity (IPAQ ? the short version). Eighty-eight workers participated in the study. Forty-seven of them were office-workers and forty-one were warehouse-workers.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, sĂ€rskilt frĂ„gan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta linjechefer, fyra kvinnor och fyra mĂ€n, intervjuades och besvarade frĂ„gor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrĂ„n följande omrĂ„den; (1) Faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för bĂ„de arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta Ă€r slutsatsen att organisationen i frĂ„ga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att pĂ„ sĂ„ vis förbĂ€ttra förutsĂ€ttningar för ett lĂ„ngsiktigt och hĂ„llbart ledarskap..

Studien avser att undersöka arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet. Vidare undersöker studien betydelsen av arbetsrelaterad stress för den egna identiteten. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med Ätta deltagare vid ett mindre företag. Intervjuerna byggdes pÄ fyra större teman: synen pÄ den egna identiteten, förÀndring av identiteten, relationer och grÀnsen mellan arbetsliv och privatliv.Resultatet visar att arbetsrelaterad stress och arbetsbörda har en betydande innebörd för relationer i privatlivet samt den egna identiteten. Genom att ta tid frÄn privatlivet för att istÀllet spendera denna pÄ arbetsrelaterade uppgifter minskar möjligheten till vÄrdande av sociala band.

Stress and burnout are two words that are commonly occurring in many contexts today. More and more people experience that they are stressed and that they does not feel well. The long term sick -leave increases as a consequence of people being burned out. These phenomena prolong over all ages, sexes, classes and professional categories, which probably means that the construction industry would not be spared.  In the construction industry, stress and bad health are no new phenomenon, already during the 1970s and big parts of the 1990 s, the construction sector were exposed to the phenomena.A sector that has a large turnover annually cannot presumably be faultless.

Arbetsmarknadens förÀndringar i form av högre arbetstakt, tillfÀlliga anstÀllningar och krav pÄ flexibla arbetsvillkor, gör att allt fler upplever stress i arbetslivet. LÄngvarig stress medför stora hÀlsorisker för individen. Eftersom mÄnga av dagens sjukskrivningar beror pÄ stressrelaterade sjukdomar, sÄsom depression och utmattning Àr det viktigt att studera metoder för stresshantering pÄ arbetsplatsen. Beröring i form av massage kan minska stress hos individer samt fungerar som ett komplement i behandlingen för stressrelaterade sjukdomar. Ett fÀltexperiment med 28 tjÀnstemÀn utfördes för att undersöka om en kortvarig massage pÄ arbetstid kunde inverka positivt pÄ den arbetsrelaterade stressen jÀmfört med en avslappningsövning och vanlig rast.