Datorstött samarbete (Computer Supported Co-operative Work) är ett växande område idag, både bland användare och inom forskningen. Det omfattar tekniskt stöd för människor som samarbetar i grupper för att uppnå fastställda mål. Mitt arbete har omfattat en undersökning på Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Syftet med undersökningen har varit att fastställa användares åsikter om vilka förväntningar, risker och framtidsutsikter som de tror att området datorstött samarbete innebär. Arbetet har genomförts dels via en enkätundersökning och dels via en intervjuundersökning.Användare kan ha teoretisk och/eller praktisk kunskap i ämnet datorstött samarbete, där kunskaper i det ena inte garanterar kunskaper i det andra.

Syftet med denna studie är att undersöka rektorers förhållningssätt till digitala verktyg samt hur de väljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem när det gäller integrering och användning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har därför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda på hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur de väljer att leda sin skola när det gäller arbetet med IKT. Vi har därmed utgått från ett meso-perspektiv, då studien utgår från skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten.Resultatet visade på att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som påverkar hur framgångsrik integreringen av IKT blir i skolorna.

Vi började vårt projekt med grunderna till verktyg för att utveckla spel i 2d. Dessa ämnade vi färdigställa under projektet och med dem utveckla en speldemo. Eftersom vi hade gemensamma visioner om spelutveckling så bestämde vi oss för att samarbeta, och fokusera på våra respektive områden. Med att utveckla egna verktyg ville vi få en större förståelse för de grundläggande mekanismerna av en spelmotor och möjligheten att påverka dessa efter våra specifika behov. Det var också för att hålla koden fri från licensierade komponenter för att i framtiden kunna underlätta distribution..

Simuleringar används i många sammanhang för att underlätta förståelsen för händelser och förlopp som annars kan vara svåra att överblicka. Ofta är det mycket data som ska förmedlas till användaren.I de fall visuella representationer av simuleringen ska visas i realtid måste data sållas bort så att en interaktiv bildfrekvens uppnås samtidigt som betydelsefull information inte får försvinna.Vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, används simulering och visualisering som ett verktyg för att studera de komplexa duellsituationerna mellan medel och motmedel (telekrigduellen). Ett verktyg har i detta arbete tagits fram för att kunna använda sig av de stora geografiska områden som behövs i simuleringarna.Resultatet av arbetet är en applikation som utifrån geografisk kartdata skapar ett 3D-landskap som lämpar sig för realtidssimulering..

I denna studie är syftet att undersöka de språkliga strategier lärosätenanvänder sig av för att locka studenter.Informationsbroschyrer från lärosäten runtom i Sverige är först ochfrämst informativa. Forskning visar dock att konkurrens, vilket är ensituation svenska lärosäten står inför, och reklam är närasammankopplade. Uppsatsen har en textanalytisk utgångspunkt somkompletteras med teorier om marknadsföring och reklam. Uppsatsenstextanalytiska verktyg används för att undersöka både retoriska ochinterpersonella strategier. För att förstärka analysen av dessa strategierundersöks även bilder i broschyrerna och till undersökningen hördessutom ett kvantitativt avsnitt.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagogerna ser på utomhusmiljön som ett verktyg för inlärning av ämnet matematik, samt om synen på utomhusmatematik skiljer sig åt hos personalen beroende på om de är verksamma i förskola eller i förskoleklass. Metoden som använts är strukturerad och kvalitativ intervju med pedagoger verksamma inom såväl förskola som förskoleklass. Resultatet visade på att personalen är övervägande positiv till att använda sig av utomhusmiljön som verktyg vid inlärning av matematik, men att det kan finnas praktiska hinder som gör att man inte väljer det i den utsträckning som man önskar. Det är heller ingen direkt skillnad mellan de två instanserna, förskola och förskoleklass, utan skillnaderna ligger mer i hur man ser på vad utomhusmiljö är för något..

Syfte: Undersökningen ämnar visa om och i så fall hur nyckeltalen lönsamhet, kapitalstruktur och skuldsättningsgrad samverkar i olika lågprisflygbolag.Metod: Valda relevanta teorier har utgjort ramen för insamlandet av data från företagens årsredovisningar samt kompletterande information från artiklar, relevant litteratur och tidigare forskning.Slutsatser: Effektivisering och kostnadsbesparingar är en avgörande faktor för företags överlevnad i dagens flygbransch. Allianser är en trend som flygbolag från USA anammat ett antal år för att fortsätta vara konkurrenskraftiga på en marknad som konstant utvecklas. Nordiska flygbolag har börjat att strategiskt bredda sitt utbud eller att fokuserat nischa sig..

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna på en förskola använder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. Våra förhoppningar är att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pågår inom läraryrket och utveckla sin digitala kompetens. I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som något skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stärker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hänvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjälp av surfplattan kan lärandet göras mer synligt i förskolan. Vi har utfört vår studie på en förskola, där vi använt oss av intervju som metod.

Bakgrund: En betydande styrka med styrverktyget Balanced Scorecard är själva metodiken. Medarbetarna bör vara delaktiga i framtagningsprocessen för att strategin ska kunna genomsyra hela verksamheten. Vissa praktiker menar att stora likheter finns mellan olika organisationers styrmåttsuppsättningar som används i Balanced Scorecard. Om så är fallet finns risken att organisationen anammat en standarduppsättning mått och att poängen med Balanced Scorecard som Strategiskt verktyg faller därigenom. Syfte: Vårt syfte är att beskriva och analysera tendenser till likriktning vad gäller ickefinansiella styrmått i svenska tjänsteföretags Balanced Scorecard, samt vilka möjligheter som finns att utnyttja likriktningstendenserna.

Under det senaste decenniet har CSR blivit ett alltmer vedertaget begrepp, både inomföretagssektorn men också i samhället. CSR agerar idag verktyg för främjandet av hållbarutveckling och dess allt mer framträdande roll på marknaden tillsammans med företags behovav att förhålla sig till de marknadsanpassade förändringar som sker. Det har skapat ett behovav att företag implementerar, men också förstår vikten av att inneha att engagemang församhällsansvar. Uppsatsen ger en bred teoretisk referensram kring CSRs främsta grundpelarevilka beskrivs ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv där varje område är likaviktigt för ett lyckat CSR-arbete. Idag råder det mindre forskning om CSR inom SMEs, änvad det gör i multinationella företag.

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser.Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen.

Växande städer och ekonomiska strukturomvandlingar ställer dagens stadsplanering inför nya utmaningar. Långa planeringshorisonter, rigida planer och ekonomisk stagnation kan leda till att mark står oexploaterad under lång tid. Detta faktum visar att det finns ett behov av nya, mer flexibla metoder för att kunna planera för en oviss framtid. Genom temporär användning kan underutnyttjad mark tillfälligt upplåtas för olika typer av verksamheter tills en permanent plan är möjlig att genomföra. Temporär användning tillåter outnyttjade stadsmiljöer att nyttjas och kan utgöra en resurs i planeringen.

Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstå vad som händer med barn och pedagoger när mer bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten på förskolan. För att ta reda på det använde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar från dagböcker, reflektion och dokumentation som informationshämtande metoder. Som pedagogisk metod har vi använt oss av ett tema inriktat arbetssätt med inriktning på samspelet mellan barn och pedagoger vi har också utgått från ett estetiskt förhållningssätt. Vi har även använt förskolans läroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vår undersökning. Resultatet visar att både barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö där man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

Det här arbetet utgick från att ta reda på möjligheterna, svårigheterna och utmaningarna gällande iPads som verktyg i matematikundervisningen. Det här gjordes genom en undersökning av tidigare forskning kombinerat med en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer. Respondenterna till intervjuerna var tre lärare på mellanstadiet som arbetade med klassuppsättningar av iPads. Det resultat som framgick genom studien var att iPads ökar elevernas motivation och engagemang i matematikundervisningen. De bidrog också till en effektiviserad kommunikation mellan lärare och elever.

Syftet med studien var att undersöka vilka preferenser de födda mellan 1946 och 1965 ha när de köper produkter från apoteket. Detta relaterades till kundernas lojalitet gentemot ett visst apotek. Den nya avreglerade apoteksmarknaden gör dessa frågor än mer aktuella än tidigare. Som teoretisk utgångspunkt har en behovsidentifikationstrappa, utarbetad av Dahlén och Lange använts. Denna trappa delar in kundens köpprocess i fem olika faser som sträcker sig från behovsidentifikation till utvärdering av köpet.