Syftet med denna undersökning är att ta del av några lärares syn på ledarskap och ledarskapets förhållande till gruppen och hur de själva anser sig vara som ledare. Undersökningen genomfördes på ett kvalitativt tillvägagångssätt där sex lärare intervjuades. Det framkom att lärarna tänker olika mycket på sitt ledarskap och hur deras ledarskap påverkar elevgruppen. Något som alla var överens om var att det inte är någon lätt uppgift att leda en grupp med fleraskilda individer och att det krävs flera olika ledarroller för att tillmötesgå alla. Undersökningen visar att lärarna har en positiv bild av begreppet ledarskap, deras tankar kring ett gott ledarskapresulterade i åtta nyckelord som beskriver viktiga funktioner för läraren som ledare.

Forskningsfältet som omfattar hur militärt indirekt ledarskap genomförs under påfrestande förhållanden och i extrema miljöer är mycket begränsat. Studiens syfte har därför varit att kartlägga indirekt ledarskap i ett svenskt förband som genomförde skarp insats i Afghanistan 2010.Studiens teori har utgjorts av en svensk preliminär hierarkisk top-down modell som beskriver hur indirekt ledarskap utförs. 220 respondenter har deltagit i enkätstudien som genomförts i tre nivåer, hög, mellanliggande och lägre organisatorisk nivå. Kvalitativ empiri kompletterar den kvantitativa empirin.Resultatet av studien innebär att det indirekta ledarskapet inte upplevdes koherent i den studerade miljön. Kontingentschefens bidrag till förbandets resultat, geografiska avstånd, olika ledningsstrukturer samt graden av utsatthet är aspekter som påverkar hur dennes indirekta ledarskap upplevdes av förbandet.Studiens bidrag till krigsvetenskapen och den militära professionen utgörs av att ny empiri tillförts med nya perspektiv som påverkar utövandet av indirekt ledarskap i denna typ av kontext.

I en värld där organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta ställning till, så väcks intresset för att dela på ledarskapet. Både på arbetsplatsen och i privatlivet vill vi få mer gjort. För att klara dessa nya krav som ställs på oss så kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjälpa oss att skilja arbete från privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfältet för vårt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och några som använt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjälpt dem och även vilka problem de kan ställas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in på tanken om ett delat manligt och kvinnligt ledarskap, som jag även har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stärker vårt ledarskap och breddar synfältet i den allt mer komplexa organisationsvärlden.Min studie bygger på intervjuer med tre ledarpar som alla använder sig av ett delat ledarskap och där två av dessa paren är en man och en kvinna.

Synen på ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt från att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper såsom rätt längd etc. till att idag vara inriktat på hur människor kan utvecklas till ledare genom rätt utbildning.Vi har därför genom sju stycken kvalitativa enkäter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda på hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser på ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har också studerat vilka personliga egenskaper som är önskvärda hos ledare för att få oss en bild av hur synen på ledarskap ser ut idag. Vårt angreppssätt har varit induktivt då vi haft vår empiri som grund då vi hämtat relevant teori till vår studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvärldsfaktorer och går sedan in på nya krav som ställs på dagens ledare. Övriga teorier vi använt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvärda personliga egenskaper och hur synen på ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet är starkt kopplat till ledarskap..

Idag är det många som ifrågasätter det seniora ledarskapet i bankväsendet; frågan debatteras flitigt i media och engagerar många. Därför är syftet med denna undersökning att genom kvalitativa intervjuer undersöka vad som konstituerar gott ledarskap inom bankväsendet och vilka egenskaper en god ledare bör besitta..

Studiens syfte var att undersöka delat ledarskap i ett medarbetarperspektiv. De övergripandefrågeställningarna var medarbetarnas arbetsinnehåll och medarbetarnas upplevelse av ochuppfattning om delat ledarskap. Studien är en kvalitativ ansats där semistrukturerad intervjuvaldes. Studien är baserad på sju intervjuer med pedagoger som har erfarenhet av delatledarskap. Två grundskolor och en förskola i två kommuner ingår i studien.

Det finns mycket forskning kring kommunikation och ledarskap men det finns ingen direkt forskning om hur idrottskonsulenter kommunicerar kunskap om ledarskap i olika ledarprojekt. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa vad och på vilka sätt SISU:s idrottskonsulenter kommunicerar kunskaper om ledarskap till adepterna och mentorerna i projektet Unga Ledare i förhållande till sitt arbetsmaterial. Denna studie är till för att ta reda på hur kunskaper om ledarskap kommuniceras inom idrotten. Studien genomfördes med hjälp av tre observationstillfällen där det samlades in data samt en kompletterande intervju. Resultatet efter dessa observationer visar att idrottskonsulenterna utgår ifrån sitt arbetsmaterial på så sätt att de väljer ut det som dem själva tycker är viktigast att lära sig.

Bombningen av Dresden är en av andra världskriget mest kontroversiella nyttjanden av luftstridskrafterna från den allierade sidan. Vissa argumenterade för att Dresden var ett civilt mål utan militärt eller strategiskt värde. Syftet med den här uppsatsen är att analysera Dresden som mål för de allierade luftstridskrafterna ur Giulio Douhet och John A.Warden IIIs luftmaktsteorier. Undersökningen bär mot att analysera hur och om man kan motivera Dresden som ett militärt och strategiskt mål ur två olika luftmakteoriers perspektiv. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ innehållsanalys och komparativ analys för att jämföra teorierna med fallet.

Friskvård innefattar fysisk aktivitet, hälsosam kost, kulturella aktiviteter och strävan efter en positiv självkänsla. Friskvårdsarbetet är en hälsofrämjande åtgärd som kan bidra till en mer hälsosam arbetsplats. Ledarskap, utbildning och delaktighet är tre aspekter som tillsammans bidrar till en hälsosam arbetsplats. Undersökningen har inspirerats av tre teoretiska utgångspunkter: empowerment, känsla av sammanhang och flowteorin. Syftet med studien är att undersöka hur ansvariga för hälsofrågor på arbetsplatser uppfattar och beskriver sitt arbete med friskvård och hälsofrämjande aktiviteter på den egna arbetsplatsen.

De konflikter som finns idag skiljer sig markant från dem som står att läsa om i historieböckerna. Det är numera ovanligt med stater som krigar mot varandra. Istället är det de små organisationerna med ambition om att förändra världen som idag utgör det största hotet mot vårt samhälle. Fienden är annorlunda men i många fall används fortfarande samma militära medel och strategi idag som i de mellanstatliga krigen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka till vilken grad strategiskt bombflyg kan användas i COIN-operationer eller om det är ett militärt medel som endast är applicerbart på mellanstatliga konflikter.

Studien ?Att skapa innovation? är en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers påverkan för främjandet av innovativa processer samt att besvara frågeställningen ?Hur skapas framgångsrika innovativa processer??. Med organisatoriska faktorer avses främst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvåstegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgångsrika reklam- och kommunikationsbyråer genom Regi och Dagens Industris rankning ?Årets byrå?.

Vår utgångspunkt var från början att studera en form av formellt delat ledarskap som kallas samledarskap (Döös et al., 2005). Vi insåg dock i ett tidigt stadium att det verkade vara vanligare med så kallat olikställt delat ledarskap. Olikställt delat ledarskap har det tidigare inte skrivits speciellt mycket om, därför tyckte vi attdet var ännu mer intressant att fördjupa oss inom detta område. Vi har utgått från de definitioner av olika typer av delat ledarskap som Döös med kollegor har myntat (2005).Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med tre ledarpar som har någon typ av delat olikställt ledarskap, av typen ställföreträdande/ordinarie.Fokus har legat på hur chefen och den ställföreträdande chefen (eller motsvarande)förhåller sig till varandra och under vilka premisser samarbetet sker. Vi undrade över sådant som roll- och ansvarsfördelning, inställning till makt och konflikter och hur styrda de är av institutionaliserade normer.

Studiens syfte var att undersöka tränares ledarskap och dess betydelse för elithandbollsspelares tävlingsoro samt om det finns skillnader mellan män och kvinnor. Undersökningsdeltagarna var 116 elithandbollsspelare med medelåldern 21,81 år (SD=3,54) och åtta elithandbollstränare med medelåldern 41,38 år (SD=5,83) från åtta olika klubbar. Undersökningsdeltagarna besvarade enkäter bestående av instrumenten Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) och Competitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2) vilka avsåg att mäta utvecklande ledarskap samt tävlingsoro. Resultaten indikerade att utvecklande ledarskap har en reducerande effekt på kognitiv-, somatisk- och total tävlingsoro samt att utvecklande ledarskap har starkast effekt på kvinnliga elithandbollspelare. Resultaten indikerade även att kvinnliga spelare har högre grad av alla tre kategorier av tävlingsoro oberoende av ledarstil.

I denna studie har syftet varit att ta reda på hur chefer ser på hälsofrämjande arbete i sitt yrke. För att ta reda på chefernas upplevelser i sitt ledarskap grundas denna studie på kvalitativa intervjuer. Den teoretiska ramen utgår från begreppet hälsofrämjande ledarskap samt Lee G. Bolman och Terrence E. Deals olika perspektiv på organisation och ledarskap.

Syftet med denna studie var att undersöka om kadetter på Officersprogrammets sista termin har en uppfattning av det egna ledarskapet som stämmer överens med vad som stipuleras i Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap samt vilka ledaregenskaper dessa kadetter anser är de viktigaste. Urvalet bestod av 10 slumpvis selekterade kadetter. Bland dessa kadetter var följande verksamhetsförlagda utbildningar representerade: Markstrid, Ledningssystem och Nautisk profil. En semistrukturerad intervju genomfördes med var och en av de deltagande kadetterna för att ta reda på de uppfattningar och åsikter som funnits nödvändiga för att efter analys av innehåll kunna svara på studiens frågeställningar. Efter genomförd analys av intervjuresultaten kunde en viss överensstämmelse identifieras mellan kadettens uppfattning av sitt ledarskap och vad modellen Utvecklande ledarskap stipulerar.