Vi har i denna uppsats haft som syfte att studera butikssÀljare och hur de agerar i sin yrkesroll. Fokus i denna uppsats ligger pÄ hur butikssÀljarna sjÀlva upplever sin yrkesroll och de uppgifter som följer med den. DÄ vi har utfört denna studie utifrÄn en deduktiv ansats har vi anvÀnt oss av Erving Goffmans rollteorier som teoretiska antaganden. Studien har utförts utifrÄn en kvalitativ ansats och vi har till denna undersökning gjort ett strategiskt urval om sex informanter som alla jobbar i olika butiker. Dessa informanter har vi sedan utfört kvalitativa intervjuer med.

Unga vuxna tenderar att spendera mer tid pÄ sociala medier Àn pÄ nÄgon annan daglig aktivitet, dÀr det populÀraste sÀttet att kommunicera Àr genom att dela bilder. Samtidigt har intresset för hÀlsa och fitness hos allmÀnheten ökat de senaste Ären. Tidigare studier pÄvisar att ett stÀndigt fokus pÄ hÀlsa och fitness kan leda till lÄg sjÀlvkÀnsla och missnöje över sin kropp. Majotiteten av de tidigare studierna har fokuserat pÄ de negativa hÀlsoutfallen med sociala medier och pÄverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa. Syftet med studien var att ur en neutral synvinkel, beskriva unga kvinnors upplevelser samt pÄverkan av sociala mediers exponering av kost och trÀning.

Den första juli i Är ska Sveriges apoteksmarknad omregleras, efter ett 40-Ärigt monopol. I och med förÀndringen, frÄn att verka pÄ en monopolmarknad till en konkurrensutsatt, ska Apoteket gÄ frÄn ett tydligt samhÀllsuppdrag till en marknad med flera konkurrenter, vilket medför en stor omstÀllningsprocess för Apoteket AB. DÄ Apoteket stÄr inför stora utmaningar mÄste de anpassa bÄde sin verksamhet och marknadsandel till den nya apoteksmarknaden. Apotekets mÄlsÀttning Àr att fortsÀtta vara marknadsledare, vilket krÀver att de mÄste förÀndra sig för att i framtiden kunna axla rollen som marknadsledare. Det blir viktigt för Apoteket att strategiskt arbeta med sitt varumÀrke för att sedan kunna anvÀnda det som en vÀrdeskapande konkurrensfördel och lyckas kommunicera denna fördel för att skapa en stark relation till konsumenterna pÄ en omreglerad marknad.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ett företag som verkar pÄ en monopolmarknad förÀndrar sin marknadsföring vid vetskapen om en framtida marknad med konkurrens och i sÄdana fall hur marknadsföringen förÀndras. En fallstudie om Apoteket AB undersöker syftet.Studien visar att det uppstÄr förÀndringar i en organisations marknadsföring vid en omreglering av en monopolmarknad.

För att nÄ ut med konsten till Uppsalas befolkning ska det nya konstmuseet bli tillgÀngligt och inbjudande. Placerad vid FyrisÄn, pÄ grÀnslandet mellan Uppsalas stadskÀrna, industriomrÄdet och stadsparken, Àr den synlig och lÀtttillgÀnglig frÄn alla hÄll och lyfter ett omrÄde som tidigare bara har varit en plats mÀnniskor passerar.Runt tomten finns flera större flöden av fotgÀngare och cyklister. Byggnaden placeras dÀrför strategiskt för att inte blockera nÄgot gÄngstrÄk men samtidigt ta vara pÄ dessa för att locka besökare. Utöver de befintliga strÄken uppkommer Àven nya vÀgar; ytterligare en bro över FyrisÄn som förbinder stadstrÀdgÄrden med museét och genvÀgar över och igenom sjÀlva byggnaden.Projektets tvÄ ledord Àr tillgÀnglighet och upplevelse. Uppsalas konstmuseum ska vara en plats för alla och en plats som man gÀrna ÄtervÀnder till.

Idag Àr det allt viktigare att en kommun har en vÀl fungerande rekryteringsprocess. Det har utvecklats ett mer strategiskt tÀnk med vÀl utarbetade planer för hur rekryteringen skall gÄ till. Detta för att kunna sÀkerstÀlla att rÀtt person anstÀlls till rÀtt plats dÄ en felrekrytering kan orsaka lidande bÄde för personen och organisationen.Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva och analysera hur LuleÄ kommun arbetar med rekrytering samt fÄ en distinkt uppfattning om hur deras utarbetade arbetsprocess för rekrytering har tillÀmpats pÄ förvaltningarna.Datainsamlingen till denna uppsats har skett via nio semistrukturerade intervjuer som skett med personer anstÀllda pÄ kommunen med nÄgon form av tjÀnst som innefattar personalarbete samt att de har insyn i förvaltningens rekryteringsarbete. Som hjÀlp till att förstÄ organisationsformer och arbete inom personalarbete har teorier inom bland annat New Public Management, Max Webers byrÄkrati samt Elton Mayos Human Relationsskola studerats och har Àven varit till hjÀlp vid tolkning av resultatet.Resultatet visade att LuleÄ kommuns upprÀttande av riktlinjer för rekryteringsarbetet har varit vÀlfungerande Àven om det finns förbÀttringsomrÄden som skulle kunna förstÀrka deras rekryteringsprocess ytterligare. Förvaltningarna anstÀller till största del rÀtt person till rÀtt plats och arbetar utifrÄn de centralt utgivna riktlinjer som finns..

AnvÀndandet av e-posthantering i arbetet har ökat kraftigt under de senaste Ärtiondena. Studier har visat att alltför hög grad av informationsflöde kan leda till minskad jobbtillfredsstÀllelse och kÀnslor av stress. Individer i chefsposition har rapporterats vara sÀrskilt drabbade av detta informationsöverflöd och syftet med denna studie var att undersöka avdelningschefers upplevelser av e-posthanteringen i arbetet.En kvalitativ ansats har antagits i studien dÄ verkligheten tolkas pÄ olika sÀtt och en kvalitativ studies syfte Àr att förstÄ Àmnet frÄn intervjupersonernas subjektiva perspektiv. Urvalet till denna studie har gjorts strategiskt och valts till att bestÄ av fem personer; tre mÀn och tvÄ kvinnor. StorleksmÀssigt var antalet intervjuade för fÄ för att göra nÄgra könsjÀmförelser, vilket heller inte ingick i studiens syfte.

Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors tankar och upplevelser kring situationer dÀr barn misstÀnks fara illa och en anmÀlan till de sociala myndigheterna övervÀgs. Studien genomfördes genom personliga intervjuer av sex strategiskt utvalda distriktssköterskor, verksamma vid barnavÄrdscentraler (BVC) i Dalarnas och VÀrmlands lÀn och som hade erfarenhet av att trÀffa familjer med olika sociala problem. Intervjuerna inleddes med frÄgan; ?BerÀtta om ett möte med förÀldrar dÀr Du anar att barnet far illa.? En intervjuguide med tre frÄgeomrÄden anvÀndes dÀrefter för att sÀkerstÀlla att syftet tÀcktes in. Efter genomförandet analyserades intervjuerna utifrÄn fenomenologisk metod, sÄ kallad meningskoncentrering.Resultatet visade att samarbetet med socialtjÀnsten prÀglades av stora brister.

Syftet med den hÀr studien Àr att, med utgÄngspunkt i vÄra fallföretag, identifiera och beskriva de verktyg koncernledningar har att arbeta med och analysera hur dessa verktyg kan anvÀndas för att uppnÄ organisk tillvÀxt. Detta ska sedan mynna ut i konkreta rÄd till Trelleborgs koncernledning samt bidra till forskningen kring organisk tillvÀxt i koncerner. För att uppfylla detta syfte har vi gjort en kvalitativ fallstudie, omfattande tvÄ koncerner, dÀr semistrukturerade intervjuer utgjort grunden för insamlandet av primÀrdata. DÄ fÄ studier tidigare gjorts kring organiskt tillvÀxt i koncerner Àr studien gjord utifrÄn en abduktiv ansats med vÀxelvis insamlande av data och relevanta teorier frÄn flera olika forskningsomrÄden. En teoretisk syntes har dÀrefter byggts upp för att ligga till grund för analysen.

En ny modernistisk syn pÄ ledarskap började utvecklas i början pÄ 1980 talet, dÀr nya kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet pÄ en telemarketingavdelning med mÄnga unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu anvÀnder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger pÄ kommunikation, ledarskap och organisationskultur. En kvalitativ metod anvÀndes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ÀndamÄlsenligt.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Sexuellt v?ld som beg?s under v?pnade konflikter ?r inte en ny f?reteelse och s?llan beg?s handlingar till f?ljd av sexuellt beg?r utan handlar snarare om ut?vande av kontroll och maktmissbruk. Ofta anv?nds ?ven sexuellt v?ld p? ett strategiskt s?tt och som en del av krigsf?ringen och ?tf?ljs ofta av andra kr?nkningar av internationell r?tt. Trots f?rekomsten av sexuellt v?ld som beg?s mot framf?r allt kvinnor finns det ingen entydig definition ?ver de handlingar som anses inrymmas under detta breda begrepp vilket v?cker fr?gor om vilka handlingar av sexuellt v?ld som kan utg?ra en del av allvarliga brott enligt internationell straffr?tt.

Titel: Spionage pÄ studenternas villkor?? Studenternas lÀsning av och uppfattning om studenttidningen den Götheborgske SpionenFörfattare: Ida JohanssonHandledare: Monica Löfgren NilssonKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, PÄbyggnadskurs, Vt 2007Syfte: Syftet Àr att beskriva lÀsningen av studenttidningen Spionen och förklara den.Metod: EnkÀtundersökningMaterial: 550 slumpmÀssigt utvalda studenter i strategiskt valda Àmnen, vars studentkÄr prenumererar pÄ Spionen.Huvudresultat: HÀlften av studenterna lÀser minst ett nr per termin av Spionen, den andra halvan lÀser den aldrig eller vÀldigt sÀllan. Det största skÀlet till att inte lÀsa Spionen Àr bristen pÄ tillgÀnglighet och att man inte kÀnner till den.Det finns inga starka negativa Äsikter mot Spionens innehÄll. Den största kritiken fÄr den yttre formen utstÄ, tidningens form, fÀrg och layout.Studenterna Àr överens om att man vill ha lokala nyheter i sin studenttidning. Allra starkast intresse visar man dock ?jobb ochkarriÀrmöjligheter efter studietiden?.Det finns tvÄ grupper av studenter.

Sedan 1980-talet har organisationers ekonomistyrning förÀndrats och Är 1992 introducerades Balanced Scorecard av Robert S. Kaplan och David P. Norton. Med anvÀndandet av Balanced Scorecard ligger fokus pÄ bÄde finansiella nyckeltal och icke-finansiella nyckeltal som tillsammans leder företaget mot ett lÄngsiktigt strategiskt mÄl. Vid införandet av Balanced Scorecard Àr det av betydelse att hÀnsyn tas till attityden hos organisationens medarbetare för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik.

Riskkapitalbranschen Àr en vÀxande bransch i Sverige och bÄde en viktig finansiÀr samt kunskapskÀlla för bÄde nystartade företag och företag med ambition att vÀxa sig stora och internationella. Beroende pÄ vart i livscykeln ett företag befinner sig stÄr de inför olika utmaningar och behöver hjÀlp med olika saker, en hjÀlp som riskkapitalbolagen kan bidra med. Studien syftar till att generera kunskap om svenska riskkapitalbolag och bidra med kunskap till den kunskapslucka vi observerat inom Àmnet. Studien fokuserar pÄ nÀtverksstrukturen bland de företag som svenska riskkapitalbolag har valt att investera i samt skillnaden i nÀtversstrukturen beroende pÄ vart i livscykeln företagen befinner sig.Med en kvantitativ metod har vi, genom att identifiera relationerna mellan de företag som riskkapitalbolagen investerar i, kartlagt nÀtverken mellan de olika aktörerna. Populationen bestod av svenska riskkapitalbolag och urvalet skedde strategiskt utifrÄn vad olika kÀllor ansÄg vara de tvÄ största och mest framgÄngsrika riskkapitalbolagen i norden.

Jokkmokks kommun i Norrbotten har under 2000-talet drabbats av flera lokalredaktioners nedlÀggningar. I dag stÄr kommunen utan regelbunden bevakning och har nÀstintill förlagts i medieskugga. Syftet med publikstudien var att fÄ en uppfattning om hur invÄnarna i Jokkmokks kommun upplever den rÄdande lokalmediebevakningen. Studien svarade pÄ frÄgestÀllningar om vilken betydelse de lokala medierna har för Jokkmokks invÄnare, hur de anser sig pÄverkas av nedlÀggningarna samt vilka andra kÀllor de vÀnder sig till för att fÄ samhÀllsinformation. Publikstudien grundades pÄ bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. I det kvantitativa genomförandet svarade etthundra slumpmÀssigt utvalda respondenter i Jokkmokks kommun pÄ en telefonenkÀt.