Parallellt med en stark tillväxt av lantbruket i EUs nya medlemsstater har, sedan halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken, marknaden för insatsvaror stagnerat i Sverige. I Danmark kan skönjas en liknande utveckling bland annat genom en allt mer reglerad marknad för exempelvis handelsgödsel. Dessutom sker en kraftig strukturrationalisering hos tillverkarna av lantbruksförnödenheter. Den största aktören på den svenska marknaden för insatsvaror till lantbruket är Lantmännen ek för. Motsvarande aktör på den danska marknaden är Dansk Landbrugs Grovvaresellskab a.m.b.a (DLG). Båda företagen är kooperativt ägda av lantbrukare i respektive land.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

Denna uppsats studerar universitetssjukhus implementering och användning av måttet KPP, kostnad per patient, inom den interna ekonomiska uppföljningen i somatisk slutenvård genom en intervju- och enkätundersökning.  Syftet är att se hur KPP bör implementeras och användas. Slutsatsen är att sjukhusens ledning inte fokuserats på den strategiska och operativa styrningen med hjälp av KPP, vilket försenat utbredningen av den interna användningen. KPP-måttet måste vara tillgängligt för alla nivåer inom sjukhuset och speciellt för verksamhetschefer med ansvar för vården av patienter; goda IT-system är också nödvändiga. Tiden sedan KPP införts har påverkat den interna användningen..

Ett företagsekonomiskt begrepp som har växt fram under de senaste åren är franchising, inom franchising finns två parter franchisegivare och franchisegivare. Franchisekonceptet innebär att flera företag bedriver verksamhet under samma varumärke. De finns ett ömsesidigt beroende mellan dessa parter, franchisegivare är beroende av franchisetagares framgång för att själv bli framgångsrik, och franchisetagare är beroende av franchisegivare kunskap och vägledning i hur konceptet bäst ska drivas. I fallet franchising är därför varumärkesuppfattningen mellan de olika parterna en avgörande del för att skapa och förmedla en enhetlig bild av varumärket. Om en franchisegivare genom marknadsföring förmedlar en bild av varumärket medan franchisegivaren i sin verksamhet en annan bild kan varumärket försvagas och förlora sin trovärdighet.

Ett företagsekonomiskt begrepp som har växt fram under de senaste åren är franchising, inom franchising finns två parter franchisegivare och franchisegivare. Franchisekonceptet innebär att flera företag bedriver verksamhet under samma varumärke. De finns ett ömsesidigt beroende mellan dessa parter, franchisegivare är beroende av franchisetagares framgång för att själv bli framgångsrik, och franchisetagare är beroende av franchisegivare kunskap och vägledning i hur konceptet bäst ska drivas. I fallet franchising är därför varumärkesuppfattningen mellan de olika parterna en avgörande del för att skapa och förmedla en enhetlig bild av varumärket. Om en franchisegivare genom marknadsföring förmedlar en bild av varumärket medan franchisegivaren i sin verksamhet en annan bild kan varumärket försvagas och förlora sin trovärdighet.

Höga byggkostnader är ett problem som stora delar av byggsektorn idag försöker att få bukt med. En del av problemet ligger i de höga priser på byggmaterial som råder i Sverige. Eftersom byggmaterialen utgör 40 % av den totala entreprenadkostnaden är det en viktig del av lösningen att få ner de befintliga priserna på byggmaterial eller vända sig till nya leverantörer. I ett försök att sänka de stegrande byggkostnaderna gör Skanska Sverige just nu stora satsningar på att effektivisera sitt inköpsarbete. En del i denna satsning är att öka andelen utlandsinköp.

Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar..

Syftet är att undersöka om de fyra kriterierna komplementära färdigheter, samarbetsvilliga kulturer, förenliga mål och proportionella nivåer av risk som utarbetats av Brouthers et al (1995) har något empiriskt stöd för olika typer av allianser. Studien är empirisk med ett hypotetiskt-deduktivt tillvägagångssätt med en kvalitativ ansats. Hypoteser framtagna utifrån Brouthers et als teori undersöks för att avgöra vilka faktorer som avgör om en allians blir framgångsrik eller inte. Studien inkluderar även en explorativ förstudie för att konstatera kunskapsläget och formulera en undersökningsplan..

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur mindre företag kan utveckla sin verksamhet trots knappa resurser. Vidare syftar uppsatsen till att skapa en generell utvärderingsmall som företag liknande fallföretaget kan använda sig av vid en verksamhetsanalys. Uppsatsen bygger på empiri från ett fallföretag som är aktivt inom verkstadssektorn. Fallföretaget är ett mångsidigt familjeföretag med verksamheter inom olika affärsområden. Företaget saknar en tydlig strategi för hur det ska växa och utvecklas på lång sikt.

The purpose of this study is to highlight the existence ofpersonalization within Swedish political parties along withhow the parties work with this phenomena in order to achievemore voters.The method used is personal interviews with politiciansfrom four different government parties. As a complement, interviews with a political expert was also made. All parties use personalization in different ways as a strategy tocreate dialogues and relationships with both media and voters. We distinguished two sorts of personalization: individualization and privatization, and discovered that not all parties use both..

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

De senaste åren har tekniken gått fort fram och det är svårt att konkurrera i teknologi och maskiner, på grund av att tekniken numera är mer lättillgänglig. Det är därför viktigt för företagen att satsa på rätt kompetens på rätt plats. Vid utbildning av personal, så att rätt avdelning får rätt kompetens, kan man använda sig av strategisk human resource management. De anställda får då kunskap i vilken kompetens och i vilket uppförande som krävs.Syftet med denna rapport är att belysa kunskap som en resurs, dess konkurrenskraft och hur den kan samordnas och tas tillvara på. Rapporten ger en överblick över olika metoder företag kan använda sig av, så att de anställda förstår företagets mål och använder sin kunskap för att nå dem.

Företag förlitar sig ofta på datalager som aggregerar information från flera källor och över tiden. Dessa datalager är ofta centrala för beslutsfattande inom företagen, både kortsiktiga operativa beslut och långsiktiga strategiska. Eftersom information är en färskvara blir det allt viktigare att de dagliga laddningsrutinerna för datalagren fungerar. Denna rapport avser att analysera möjligheten att applicera principen model checking för en validering. Praktiskt avses att på ett automatiserat sätt använda Promela och Spin som verktyg för att validera att laddningsrutinerna för datalagret är korrekta..

Ledarskap är bland ett av de mest observerade men minst förstådda fenomen. De förändringar organisationer har genomgått de senaste decennierna har medfört att mellanchefens roll har förändrats. Dessa förändringar innefattar både strukturella och stra-tegiska förändringar med allt vad det innebär. All förändring som skett gör det viktigt att för-stå varför en mellanchef antar en viss roll och vilka faktorer som påverkar denna roll. Mellan-chefen befinner sig i en komplicerad situation där denne ska både leda och ledas.

Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..