Sökresultat:
1636 Uppsatser om Strategiska synsätt - Sida 51 av 110
TrÀningsberoende - riskprevalens bland gymbesökare och dess samband med trÀningsvanor och sociala medier : En enkÀtstudie
TrÀning av rekommenderad frekvens, intensitet och duration ger mÄnga hÀlsofrÀmjande effekter men överskrids rekommendationerna kan hÀlsorisker utvecklas. TrÀningsberoende Àr ett problem som korrelerar med hög trÀningsmÀngd och innebÀr att den drabbade trÀnar sÄ mycket att den fÄr negativa psykologiska och fysiologiska konsekvenser. Idag syns en stor trÀningshets i samhÀllet, bland annat via sociala medier. Sociala medier representerar en typ av virtuell social miljö, och den sociala miljön Àr en faktor som visat sig vara kopplat till en persons trÀningsvanor. Att undersöka trÀningsberoende i relation till trÀningsvanor och sjÀlvrapporterad uppfattning, beteende och pÄverkan pÄ sociala medier hos personer som trÀnar pÄ gym.
Skolbarn och stress. Exemplet matematik.
Syftet med denna uppsats har varit att empiriskt undersöka om barn har erfarenheter av stress i samband med matematik och i sÄ fall varför denna stress yttrar sig. Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ elva elever i Är 2 och 3 egnas erfarenheter och uppfattningar om stress i samband med matematik. Jag har bedrivit ostrukturerade och ostandaliserade gruppintervjuer. Min teoretiska del bestÄr av tvÄ delar, den första behandlar definitioner av tvÄ centrala begrepp, stress och stressor. Den andra sammanstÀller relevant forskning om barns stress.
Upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom
För en person i kronisk sjukdom prÀglas livet av flera förÀndringar. PÄ mÄnga sÀtt innebar kronisk sjukdom ett livslÄngt tillstÄnd med psykiska och fysiska hinder för personen. Det Àr inte alltid kronisk sjukdom syns frÄn utsidan, detta innebar ofta att personerna blev bemötta med lite förstÄelse frÄn omvÀrlden. Ensamhet var nÄgot som tydligt förekom hos dessa personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom.
Tierpsmodellen 2.0: Skapandet av empowerment i olika livsdimensioner
Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.
StÀll in dig i ledet! Effektiva team inom en auktoritÀr organisation.
Vi avser studera operativa team inom poliskÄren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill ocksÄ undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom omrÄdet teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillÀmpat en kvalitativ ansats. VÄr huvudsakliga metod för datainhÀmtning Àr personliga intervjuer. VÄr teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters Ätta steg för strategiska förÀndringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.
FörÀndringsagenters egenskaper: en studie avseende vilka
egenskaper som anstÀllda anser viktigast
I samband med organisationsförÀndringar Àr det idag vanligt att organisationer anvÀnder sig av förÀndringsagenter. En förÀndringsagent Àr den som verkstÀller en strategisk förÀndring i en organisation vilken till exempel kan beröra organisationens struktur, teknologi, fysiska arbetsmiljö eller mÀnniskor. Vilka egenskaper krÀvs dÄ generellt av en förÀndringsagent för att denne skall lyckas med sitt arbete, och framförallt, vilka egenskaper vÀrderas högst av de anstÀllda som involverats i ett förÀndringsarbete med en förÀndringsagent? Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vad anstÀllda, som varit involverade i ett förÀndringsarbete med en förÀndringsagent, anser vara de viktigaste egenskaperna hos denne samt att belysa vikten av förÀndringsagenters olika egenskaper. Genom att utföra en studie (i form av en enkÀtundersökning), dÀr 19 anstÀllda deltog med erfarenheter av förÀndringsagenter i samband med nÄgon organisationsförÀndring, fann jag vilka egenskaper som just i denna studie ansÄgs vara viktigast hos en förÀndringsagent.
Kan förvÀrv indirekt pÄverka aktiekursen? : En eventstudie om hur företagsförvÀrv pÄverkar aktiekursen inom teknologibranschen
Syfte Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ aktiekursens reaktion pÄ annonsering av förvÀrv. Delsyftet Àr att se hur aktiekursen pÄverkas samt om det finns ett tydligt mönster som syns i aktiekursen.Teori Studien utgÄr frÄn tvÄ olika teorier samt ett antal tidigare forskningar som teoretisk referensram till uppsatsen. De teorier som tillÀmpas Àr den effektiva marknadshypotesen och signalteorin.Metod Studien utförs av en kvantitativ forskningsdesign med eventstudie som metodval. Den undersöker totalt 80 genomförda förvÀrv frÄn den svenska och amerikanska teknologibranschen. FörvÀrven granskas frÄn tre olikt lÄnga eventfönster och Àger rum efter finanskrisen 2008.
Hvordan pÄvirkes oljeselskapene i Norge av et biodrivstoffkrav? En casestudie av AS Norske Shell
PÄ bakgrunn av EUs biodrivstoffdirektiv kommer norske myndigheter til Ä fremme et krav om at en viss andel av oljeselskapenes omsetning kommer fra biodrivstoff. Oljeselskapene stÄr nÄ fremfor en stor forandring med Ä mÄtte tilpasse seg et kommende krav fra norske myndigheter. Et krav innebÊrer at oljeselskapene mÄ utarbeide strategier som tar hensyn til begrensninger gitt av myndighetene. I lys av kravet mÄ oljeselskapene utforme strategier som muliggjÞr kortsiktig avkastning fra salg av biodrivstoff. Samtidig mÄ de tenke pÄ hva som kan bli fremtidens drivstoff og skape lÞnnsomhet pÄ lang sikt.
Diskriminering och Kategorisering inom Rekrytering : En experimentell studie med fokus pÄ lÀngdens betydelse i arbetslivet
Denna studie undersöker om de attribut som tillskrivs en lÄng person kan pÄverka ett anstÀllningsförfarande till den grad att rekryteringskonsulten kommer att diskriminera och kategorisera kortare personer till fördel för de lÀngre. Den mÀter Àven huruvida den lÀngre personen kommer anses vara mer lÀmpad för en chefstjÀnst samt om den lÀngre personen tillskrivs fler positiva attribut Àn den kortare personen. Genom en enkÀtundersökning, bedömde 60 rekryterare ett CV samt personligt brev med en bild. För att undersöka effekten av lÀngd pÄ anstÀllningsrelaterade variabler manipulerades bilden digitalt, sÄ att den sökande framstod som lÄng i den ena versionen och kort i den andra versionen Rekryterarna bedömde om personen pÄ CV:et var anstÀllningsbar för en roll som chef över projektkontoret. Arbetsuppgifterna skulle vara strategiska men ocksÄ operativa i form av projektledning för företagets största och viktigaste konto.
Det lilla Äkeriföretaget - Vad finns det för strategiska möjligheter?
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera olika möjligheter för ett mindre Äkeriföretag att förÀndra sin verksamhet. FÄr man större konkurrenskraft genom att utöka verksamheten genom en fusion eller Àr en ren speditionsverksamhet att föredra?För att uppfylla detta syfte har jag valt att ta hjÀlp av en SWOT-analys och ett sÄ kallat Service Management System. SWOT-analysen Àr till för att identifiera styrkor och svagheter inom företaget och möjligheter och hot i företagets omvÀrld. Detta har sedan legat till grunden för ett Service Management System som bestÄr av ett antal variabler som Àr viktiga i ett tjÀnsteföretag.Studien har gjorts pÄ ett litet Äkeri i södra Sverige.
Att vara revisor : En studie av revisorers egen tolkning av sin professionella yrkesidentitet samt hur de omsÀtter den i sitt praktiska arbete
Denna studie undersöker nÄgra yrkesverksamma i offentliga myndigheter (LÀnsstyrelsen, polisen, elevhÀlsan) och en frivillighetsorganisations (RÀdda Barnen) definition och förestÀllningar om "hedersrelaterat" vÄld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrÄgan" initierades Är 2002. Studien tar sin utgÄngspunkt i det intersektionella perspektivet. För att fÄ svar pÄ de yrkesverksammas definitioner och förestÀllningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehÄllsanalys tillÀmpats. De centrala fynden av studien gÄr i linje med tidigare intersektionell forskning, dÀr en framtrÀdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" Äterfinns, dÄ den förknippas och förklaras utifrÄn kulturella aspekter.
Strategisk anarki : en utredning av WeActivists strategiska funktion inom WeSC
ABSTRACTTitle: Strategic Anarchy ? a study on WeActivists' communicative function inside WeSC.Number of pages: 69Authors: Frida Leijonborg, Nils Lindstro?mTutor: Jessica GustafssonCourse: Media and communication studies CPeriod: Second term 2013University: Division of Media and Communication, department of information science, Uppsala UniversityPurpose: Our aim with this paper is to examine the communicative role WeActivists play in WeSC's external communication, and also to investigate what it means to be part of the activist concept as individuals. This will be done by presenting WeSC's key values and investigate whether these are portrayed by the representation of the activists in market campaigns and personal interviews.Material/Method: We have conducted a qualititave study where we interviewed three WeActivists of various age and profession. Furthermore we did a semiotic analysis of 10 images from 7 advertising campaigns.Main results: Our results indicate that WeActivists play a significant role in WeSC?s external communication, and thus signifying that they play a major part in creating WeSC's brand identity.
LÀsförstÄelse och ordförrÄd : En studie av utbildningsbakgrund i förhÄllande till studieresultat
SammandragSkolverkets statistik för sfi-studerandes studieresultat visar ett starkt samband mellan utbildningsbakgrund och studieresultat (Skolverket 2009). Sfi-utbildningen Àr indelad i tre studievÀgar dÀr Skolverkets rekommendation Àr att sfi-studerande med 0?6 Ärs utbildningsbakgrund bör placeras inom studievÀg 1, sfi-studerande med 6?12 Ärs utbildningsbakgrund inom studievÀg 2 och sfi-studerande med minst 13 Ärs utbildningsbakgrund inom studievÀg 3. Med detta som utgÄngspunkt har jag jÀmfört 18 sfi-studerandes resultat pÄ ett lÀsförstÄelsetest och ett ordförrÄdstest med deras utbildningsbakgrund för att se om det Àven finns en skillnad i resultat mellan elever med olika utbildningsbakgrund som gÄr att koppla till ordförrÄd och lÀsförstÄelse. Resultatet visar att de med en högre utbildningsbakgrund, studievÀg 3, lyckas bÀttre pÄ lÀsförstÄelsetestet Àn de med en lÀgre utbildningsbakgrund. Eftersom ordförrÄdet Àr en viktig nyckel för studieframgÄng har jag jÀmfört resultatet pÄ ordförrÄdstestet med resultatet pÄ lÀsförstÄelsetestet för att se hur ordförrÄdet pÄverkar lÀsförstÄelsen.
Att ha rÀtt att ha ont : Den sociala omgivningens pÄverkan pÄ arbetsförmÄga
Bakgrund: SmÀrta Àr ett av de största hÀlsoproblemen i dagens samhÀlle. Det Àr en huvudor-sak till funktionshinder och arbetsoförmÄga. MÀnniskor med smÀrta söker ofta förstÄelse hos omgivningen. Det Àr viktigt för dem att andra förstÄr deras svÄrigheter och de vill dela med sig av sina erfarenheter. Syftet med studien Àr att beskriva hur personer med lÄngvarig smÀrta upplever omgivningens pÄverkan pÄ arbetsförmÄga.
MiljömÄlstyrd tillsyn pÄ kommunal nivÄ : En intervjustudie om nÄgra kommuners erfarenheter
Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl utgör ett politiskt handlingsprogram för att nÄ en ekologisk hÄllbar utveckling och Miljöbalken utgör de rÀttsliga verktygen för att nÄ dessa miljökvalitetsmÄl. Miljöbalkens tillÀmpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. NaturvÄrdsverkets projekt Tillsyn och MiljömÄl (TIM) skapade Är 2003 en modell för tillsynsplanering som Àr styrd av miljökvalitetsmÄlen, dvs. miljömÄlstyrd tillsyn.Syftet med denna uppsats Àr att studera hur miljömÄlstyrd tillsyn fungerar i praktiken pÄ kommunal nivÄ. För att uppfylla syftet har ett antal frÄgestÀllningar formulerats kring implementeringen av miljömÄlen i tillsynsplaneringen, arbetssÀttet med mÄlstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörÀttsliga perspektivet pÄ miljömÄlstyrd tillsyn.