Syftet med forskningen är att ta reda på hur en personaladministratörs vardagliga arbete ser ut samt att undersöka om en personaladministratörs vardagliga arbete handlar om paragrafrytteri. För att får svar på syftet genomfördes den kvalitativa forskningsmetodens deltagande observation och intervju. I två dagar observerade jag en personaladministratörs vardagliga arbete och därefter genomförde jag intervjun. I denna uppsats har jag redovisat resultatet så teorilöst som möjligt för att läsaren skall få en helhetsförståelse av hur en personaladministratörs vardagliga arbete kan se ut. I undersökningen fann jag att personaladministratörens arbetsuppgifter är bland annat att ta fram underlag för strategiska program och policyprogram, avtalstolkning, lönefrågor, lönekartläggning, ekonomi samt hjälpa övriga anställda i olika frågor inom det personaladministrativa området.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera välkända strategimodellers applikationsförmåga för de specifika förutsättningar som tjänsteföretag inom storhushåll verkar inom. Metoden som vi valt är kvalitativ och materialet som används tar sin utgångspunkt i sekundärdata i form av offentliga och institutionella källor från kända strategiforskare och branschspecialister. Uppsatsen utgår teorimässigt från de tre strategiska analysmodellerna, Five Forces, SWOT och VRIO-modellen. Dessa analyseras i förhållande till den inriktning av storhushållsföretag som vi valt. Vi har i analys och slutsatser visat på vissa svagheter hos Five Forces-modellen, SWOT-modellen och VRIO-modellen när det gäller dessa modellers respektive applikationsförmåga på tjänsteföretag inom storhushåll.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

I samband med organisationsförändringar är det idag vanligt att organisationer använder sig av förändringsagenter. En förändringsagent är den som verkställer en strategisk förändring i en organisation vilken till exempel kan beröra organisationens struktur, teknologi, fysiska arbetsmiljö eller människor. Vilka egenskaper krävs då generellt av en förändringsagent för att denne skall lyckas med sitt arbete, och framförallt, vilka egenskaper värderas högst av de anställda som involverats i ett förändringsarbete med en förändringsagent? Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad anställda, som varit involverade i ett förändringsarbete med en förändringsagent, anser vara de viktigaste egenskaperna hos denne samt att belysa vikten av förändringsagenters olika egenskaper. Genom att utföra en studie (i form av en enkätundersökning), där 19 anställda deltog med erfarenheter av förändringsagenter i samband med någon organisationsförändring, fann jag vilka egenskaper som just i denna studie ansågs vara viktigast hos en förändringsagent.

På bakgrunn av EUs biodrivstoffdirektiv kommer norske myndigheter til å fremme et krav om at en viss andel av oljeselskapenes omsetning kommer fra biodrivstoff. Oljeselskapene står nå fremfor en stor forandring med å måtte tilpasse seg et kommende krav fra norske myndigheter. Et krav innebærer at oljeselskapene må utarbeide strategier som tar hensyn til begrensninger gitt av myndighetene. I lys av kravet må oljeselskapene utforme strategier som muliggjør kortsiktig avkastning fra salg av biodrivstoff. Samtidig må de tenke på hva som kan bli fremtidens drivstoff og skape lønnsomhet på lang sikt.

I en tid där allt fler små lantbruk läggs ner till fördel för storskaliga gårdar har motreaktioner som Bondens egen Marknad vuxit fram. Den här kandidatuppsatsen är en samhällsvetenskaplig studie utförd genom kvalitativa metoder. Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt som Bondens egen Marknad i Uppsala hjälper småskaliga producenter. Producenterna får ta del av en mängd fördelar genom sin försäljning på marknaden. På marknadsplatsen får de direkt kundkontakt med kunden, vilket öppnar upp för nya försäljningskanaler och ger producenten chansen att få feedback på sina produkter. Att vara en del av marknaden ger deras produkter en ?kvalitetsstämpel?.

Denna studie undersöker om de attribut som tillskrivs en lång person kan påverka ett anställningsförfarande till den grad att rekryteringskonsulten kommer att diskriminera och kategorisera kortare personer till fördel för de längre. Den mäter även huruvida den längre personen kommer anses vara mer lämpad för en chefstjänst samt om den längre personen tillskrivs fler positiva attribut än den kortare personen. Genom en enkätundersökning, bedömde 60 rekryterare ett CV samt personligt brev med en bild. För att undersöka effekten av längd på anställningsrelaterade variabler manipulerades bilden digitalt, så att den sökande framstod som lång i den ena versionen och kort i den andra versionen Rekryterarna bedömde om personen på CV:et var anställningsbar för en roll som chef över projektkontoret. Arbetsuppgifterna skulle vara strategiska men också operativa i form av projektledning för företagets största och viktigaste konto.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera olika möjligheter för ett mindre åkeriföretag att förändra sin verksamhet. Får man större konkurrenskraft genom att utöka verksamheten genom en fusion eller är en ren speditionsverksamhet att föredra?För att uppfylla detta syfte har jag valt att ta hjälp av en SWOT-analys och ett så kallat Service Management System. SWOT-analysen är till för att identifiera styrkor och svagheter inom företaget och möjligheter och hot i företagets omvärld. Detta har sedan legat till grunden för ett Service Management System som består av ett antal variabler som är viktiga i ett tjänsteföretag.Studien har gjorts på ett litet åkeri i södra Sverige.

ABSTRACTTitle: Strategic Anarchy ? a study on WeActivists' communicative function inside WeSC.Number of pages: 69Authors: Frida Leijonborg, Nils Lindstro?mTutor: Jessica GustafssonCourse: Media and communication studies CPeriod: Second term 2013University: Division of Media and Communication, department of information science, Uppsala UniversityPurpose: Our aim with this paper is to examine the communicative role WeActivists play in WeSC's external communication, and also to investigate what it means to be part of the activist concept as individuals. This will be done by presenting WeSC's key values and investigate whether these are portrayed by the representation of the activists in market campaigns and personal interviews.Material/Method: We have conducted a qualititave study where we interviewed three WeActivists of various age and profession. Furthermore we did a semiotic analysis of 10 images from 7 advertising campaigns.Main results: Our results indicate that WeActivists play a significant role in WeSC?s external communication, and thus signifying that they play a major part in creating WeSC's brand identity.

Dr. Robert A. Pape utgav sin bok Bombing to win: Air power and coercion in wars år 1996. Det är en kvantitativ analys där Pape?s målsättning är att presentera en teori som beskriver hur luftmakt skall användas för att lyckas och testa den mot alla strategiska luftoperationer under 1900-talet.

Background: Despite the time and money invested in relationships with other companies, it is a fact that many of them fail. Considering this, remarkably little research has been done regarding how inter-organisational relationships are controlled, given that control can function as a solution to the problems involved with collaboration, which arise since such a relation exists in the interface between organisational boundaries, where the companies? often conflicting interests and points of view meet. If one part is stronger than the other in a relationship, the weaker however tends to give way for the stronger?s will.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera styrning med budget i ett snabbväxande småföretag i verkstadsindustrin samt diskutera hur styrningen skulle kunna kompletteras med ett balanserat styrkort. Metod: Som övergripande vetenskapligt tillvägagångssätt har vi valt en abduktiv ansats. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi genomfört litteraturstudier inom det aktuella området samt genomfört en empirisk undersökning i form av en fallstudie. Fallstudiens resultat har sedan jämförts med teori samt liknande undersökningar. Resultat: Vi har funnit att budget är ett vanligt förekommande styrmedel i företag.

Vårt syfte är att studera vad ett företagsekonomiskt perspektiv på strategisk ledning innebär för en komplex turismdestination. En del av den strategiska planeringen på en destination kan innefatta en strategi för turismen och vidare vill vi därför betrakta begreppet turismstrategi, för att utifrån olika tankesätt analysera kring denna strategi och dess användning inom planeringen för destinationen. Med utgångspunkt i syftet har vi valt att utföra en kvalitativ empirisk undersökning i form av både personliga intervjuer och intervjuer per telefon och e-post. Respondenterna har utgjorts av 24 beslutsfattare inom turismnäringen hos svenska kommuner. Vidare har vi tillämpat lämplig litteratur samt vetenskapliga artiklar.

SammanfattningSyfte: Syfte är att beskriva strategiska aspekter en småföretagare möjligen kananvända vid en introduktion.Frågeställning: Hur kan en småföretagare introducera en produkt?Metod: Teori inom forskningsämnet har granskats och ett område har identifierats där ett teoretiskt bidrag kan göras. Teorin har sedan analyserats mot det empiriska materialet som samlats in från egenföretagare och olika former av inkubatorer genom semistrukturerade intervjuer, detta for att fastslå vilka aspekter som kan anses mer betydelsefulla för egenföretagare vid introduktioner.Slutsats: Tidpunkten nar det kommer till samhallsekonomiska faktorer som hög ochlågkonjunktur för introduceringen är inte lika avgörande som teorinframhäver. Teorin hävdar att en introducering i en lågkonjunktur bör senareläggas, något som inte stämmer då en småföretagare kan dra fördelar av att introducera i en lågkonjuntur som han inte kan i en högkonjunktur. För många småföretag är en lokal introduktion att föredra för att kunna växa organsikt och riskfritt.