I Vara kommun samverkar både stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att få fiberbredband på landsbygden. Ett stort förändringsprojekt som involverar många människor och som behöver kommuniceras på ett bra sätt för att skapa förståelse, motivation och engagemang. Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva förändringskommunikation och att kartlägga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förändringsprocess. Dessutom har syftet varit att få ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det här förändringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade på upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrån de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

Ett företags organisationskultur erkänns idag av många som en viktig faktor när det handlar om att skapa innovationer i en industriell kontext. Anledningen till detta är att organisationskulturen utgör den grund av gemensamma antaganden och värderingar sompräglar beteendet i en organisation. Många författare har undersökt samspelet mellan organisationskultur och innovationsförmåga och vissa har också gjort försök att beskriva hur en organisationskultur som stödjer innovation bör se ut. (se till exempel Kanter, 1985 och Martin & Terblanche, 2004)I denna uppsats presenteras och jämförs olika parametrar, som typiskt sett sägs ingå i en organisationskultur som stödjer innovation, på tre fallföretag i en gemensam koncern. Likheter och olikheter identifieras i företagens tillvägagångssätt och dess effekt på kulturen, varpå rekommendationer lämnas angående hur företagen vidare kan agera för att öka förutsättningarna för innovation i organisationen genom kulturstyrning.Uppsatsen diskuterar också, utifrån fallföretagens situationer och medarbetarnas uppfattningar, huruvida det verkligen går att generalisera bilden av vad som är en innovationskultur på alla företag.

Syftet med vår undersökning var att se om särundervisning i pojk- och flickgrupper kunde vara ett sätt att förbättra elevers tilltro till den egna förmågan i ämnet matematik. Undersökningen ägde rum i en nia på en skola i Kiruna kommun under hösten 2003. Avsikten var att inte förändra något i undervisningen, bara i gruppsammansättningen för att se hur eleverna reagerade på det motsatta könets frånvaro. Vi använde oss av intervjuer och observationer för att få en bild av undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att pojk- och flickgruper i matematik inte förbättrade tilltron till den egna förmågan..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en grupp feminister upplever att de bemöts när de benämner sig själva som feminister inför andra, samt vilka strategier och metoder de har för att hantera eventuellt negativa reaktioner som nidbilden av "feministen" som "manshatare". Vidare ska uppsatsen ge kunskap om hur feministisk identitet kan skapas och formas via mediebruk och i kamp med andra individer och/eller grupper..

Grupper har blivit ett allt vanligare sätt för organisationer att arbeta. Gruppernas prestationer baseras på medlemmarnas förmåga att producera det som organisationen eftersträvar. Alla individer i gruppen är unika och bidrar till gruppens framgång genom sina egenskaper och sin kompetens. Trots det vida nyttjandet av grupper inom organisationer finns det i skrivande stund en kunskapslucka när det kommer till kartläggning av relationen mellan personlighet, ledarskapsstil och ledande arbetsgrupper. Syftet med projektarbetet är att analysera diversitet inom en skogsindustriell ledningsgrupp med avseende på djupgående faktorer.

Denna studie har sitt fokus på det svenska internetforumet Flashback och syftet är att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck på forumet. Genom en tematisk analys av en längre tråd på forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har något relevant att säga om ämnet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering är alla viktiga begrepp som under undersökningens gång har visat sig vara mycket användbara. Flashback är för många känt som ett forum där många kvinno- och invandrarfientliga unga män samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker på sådana sätt som i det verkliga sociala livet sällan är socialt accepterade.

Syftet med studien var att undersöka om vi med hjälp av lekar kunde stärka gruppkänslan i en förskoleklass. Vi valde att göra denna undersökning på grund av att man i allt större utsträckning börjat fokusera sig på den enskilde individen och därmed kommer gruppen i andra hand. Det är viktigt att barnet känner sig trygg i gruppen för att få en positiv personlighetsutveckling. Sammanlagt deltog 45 barn från tre olika skolor. För att utföra undersökningen använde vi oss av intervjuer med färdiga svarsalternativ.

Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer.

Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens.

Positiv särbehandling är ett ständigt aktuellt ämne. Frågor som diskuteras är bland annat var gränserna går mellan positiv särbehandling och otillåten diskriminering, samt om dessa typer av åtgärder kan rättfärdigas som medel för att uppnå rättvisa mellan grupper. Positiv särbehandling finns reglerad i nationell såväl som EG-rättslig lagstiftning. I svensk rätt återfinns undantaget från direkt diskriminering i Jämställdhetslag (1991:433). I gemenskapsrätten stadgas rätten till positiv särbehandling i artikel 141.4 EG-fördraget, likabehandlingsdirektivet samt i rådets rekommendation 84/635/EEG.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder före detta kriminella missbrukare upplevt i återanpassningen till samhället efter frihetsberövande. Studien är en kvalitativ studie och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med före detta kriminella missbrukare som har lyckats återanpassa sig till samhället. I enlighet med tidigare forskning så kan fyra hörnstenar identifieras som har en central betydelse i en persons återanpassning till samhället. Dessa är bostad, sysselsättning, umgänge samt motivation. Dock anser informanterna själva att det är den ekonomiska situationen som är det största hindret för och misslyckandet i, återanpassningen till samhället.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vårt fallföretag Jayway, går tillväga för att möjliggöra sitt högt uppsatta mål om att ha en personalomsättning lika med noll. Vi vill därigenom med denna studie försöka få en bild av hur mindre företag kan göra för att minimera sin personalomsättning. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och genomfört ett flertal intervjuer med vårt fallföretag. Teoretiskt perspektiv: För att förstå grunden till problemet att behålla personal för mindre företag har vi tagit till oss teorier om personalomsättningen och dess relation till stora och små företag. Empiri: Vårt fallföretag Jayway är ett IT-baserat företag under expansion.

Ett företags personalarbete (Human Resources, HR) är en viktig nyckel till framgång eftersom en till företaget väl anpassad HR-funktion kan skapa stort värde. I skapandet av en effektiv HR-funktion är det betydelsefullt att undersöka hur HRs kunder (cheferna ute i organisationen) upplever HR. Tidigare studier har bl.a. visat på positiva samband mellan HRs involvering i strategisk planering och kundernas uppfattning av HR-funktionens effektivitet. Denna uppsats undersökte, genom en fallstudie på AstraZeneca, hur personalavdelningens kunder upplevde att personalarbetet fungerar, efter en HR-transformation.

Levnadsvillkoren för individer med utvecklingsstörning har under de senaste decennierna förändrats till det bättre. Att känna sig delaktig i sitt liv och ha möjligheten att själv påverka livssituationen är viktigt för dessa människor. Uppsatsförfattaren ville med den här studien undersöka om skillnad finns i hur aspekter av delaktighet uppfattas av två grupper; individer med utvecklingsstörning och personer i deras omgivning. En enkätstudie genomfördes med en omarbetad version av ?The Arc?s Self-Determination Scale? (Wehmeyer, 1995).En rangkorrelation visade på samband mellan vissa frågeområden.

Denna rapport handlar om synen på den enskilde polismannens egenskaper och de arbetsuppgifter polisen bör prioritera. Genom intervjuer med olika samhällsgrupper som poliser, före detta kriminella, ungdomar och politiker kan man se att önskemålen om vilka egenskaper den enskilda polismannen bör ha varierar. Man tycker att polisen bör vara positiv, kamratlig, kompetent, orädd mm. När det gäller arbetsuppgifter anser ovannämnda grupper bl.a. att polisen bör arbeta med ungdomskriminalitet, familjevåld, narkotikabrottslighet och förebyggande verksamhet.