The aim of this study is to examine how preschools contribute to the forming of identity in children, with a specific focus on the quiet and socially withdrawn child. How do the teachers describe the quiet child and the socially withdrawn child? Are there any opportunities for children to be quiet/withdrawn in preschools? These questions have also been analysed from a gender perspective. The method chosen is qualitative method. Nine preschool teachers from two Swedish preschools have been interviewed.

Ekonomiskt bistånd även kallat socialbidrag, är det sista säkerhetsnätet för personer som behöver ekonomiskt stöd. Dessa biståndsberoende är i stor utsträckning bundna av sociala myndigheters regelverk, vilka förändras ständigt i takt med samhällsförändringen såsom konjunkturläget och antalet hjälpsökande. Det ekonomiska stödet är tänkt att vara en tillfällig lösning till dess att individen kan uppnå en självförsörjning. Vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer syftar till att synliggöra hur ekonomisk biståndstagare upplever sina möjligheter att komma ifrån ett biståndsberoende till en självförsörjning. Detta måste förstås i förhållande till samhällskontexten som i dagsläget är en rådande lågkonjunktur.

Studiens syfte är att utifrån barns perspektiv samt ett genusperspektiv studera barns konstruktioner och tal under konstruktionslek samt att studera eventuella skillnader mellan pojkar och flickor. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån barnens egen verklighet med utgångspunkt i könsnormer vilka kopplas till vad som ofta anses vara socialt accepterat hos flickor respektive pojkar. Studien berör även hur barnen förhåller sig till dessa könsnormer. Studien gjordes med kvalitativa forskningsmetoder med en abduktiv ansats. Studien omfattar förskolebarn på två förskolor där insamling av empirin har skett via videoobservationer. Det kan tolkas som att både flickor och pojkars konstruktioner var kopplade till stereotypa könsnormer. Flickorna byggde bl.a. slott medan pojkarna byggde bl.a. robotar.

The Swedish alcohol policy has by tradition a restrictive composition, with high taxes and the Swedish Alcohol Retailing Monopoly as important elements. The Moderate Party has been powerful critics of the alcohol policy and has advocated a reformation. However, today the Moderate Party seems to have changed the attitude towards the alcohol policy and it even supports the Swedish initiative to create cooperation about alcohol matters at the EU level.This thesis examines why the Moderate Party has changed its attitude towards the restrictive alcohol policy. Three aspects have been considered: the rise of a European public policy, strategic choice, and the influence of the political environment. The paper discusses the problem from a strategic perspective, which means that the political change is viewed as a result of strategic considerations.The party has indeed been affected by all of the three aspects, although to different extent.

Konkurrensens inom turismbranschen idag gör det nödvändigt för företagen att positionera sig på marknaden. Det vill säga att det är nödvändigt att företagen agerar för att ockupera en särskild plats i målmarknadens medvetande. Positioneringen får heller inte bara vara en strategi utan bör vara ryggraden i affärsplanen. Om företaget inte positionerar sig, lämnas det åt andra att göra det åt dem, med resultat som inte alltid är önskvärda. För att få fram det som mest särskiljer företaget mot sina konkurrenter krävs det noggranna analyser av målgrupper, konkurrenter och konkurrensfördelar.

Efter murens fall ändrades den amerikanska maritima fokusering från att verka på öppet hav till att verka mer i de litorala områdena runt om i världen. Denna inriktning har föranlett införande av nya system vilket i sig föranlett en debatt främst inom den amerikanska flottan huruvida detta är relevant.Syftet med uppsatsen är att analysera hur fokusering på det litorala området uppstod och vilka konsekvenser detta medförde genom att studera hur fokuseringen formulerades i strategiska dokument och koncept.                Resultatet visar på en strategisk strävan till hegemoni inom den amerikanska marinen. Detta har inte fullt lyckats då det spåras en antagonism kopplad till kampen om resurser och skillnader i identiteter. Uppsatsen visar på att inställningen till att verka i den litorala miljön skiljer sig åt mellan flottan och marinkåren där flottan uppfattar att verka litoralt är farligt och kommer att ge förluster medan marinkåren identifierar farorna men uppfattar miljön som sitt naturliga verkansområde..

The use of computer games has grown exponentially in the past few years and StarCraft II is one of the most popular e-sports today, played by millions of people worldwide. This study investigates the game?s effect on skills, as perceived by the players of StarCraft II.The study was conducted by using an empirical survey and interviews. The skills being investigated were both physical and mental in their nature. The conclusion was that the majority of players perceived that their skills regarding reaction speed, multitasking, APM, analysis and strategy were increased the most, while there was a smaller change in social skills and language skills.

Having an intranet as a source for information and communication is common in most contemporary organizations. Research shows that the intranet in itself does not have an explicit area of use, and that leaves every organization to make decisions of the associated functionality on their own. At the same time the strategic opportunities that the intranet could bring get lost somewhere along the way. This means that problems regarding the strategic use of an intranet becomes apparent and may result in loss of investments for the organization. The purpose of this thesis is to identify central choices that can be used as points of discussion and help organizations to work with their intranets on a more strategic level.

Syftet med uppsatsen är att belysa den principiella förändringen av svenska försvarsmaktensprestationsform från krigsförberedelser till aktiva militära operationer mot bakgrund av Clausewitzstrategiska teori. Författaren har använt hypotetisk ? deduktiv slutledningsmetod.Följande resultat framkom av undersökningen: Sveriges strategiska ledning skiljer sig mycketavseende organisatoriska förutsättningar i fred från Storbritannien och Frankrike. Sverige haren erfarenhet av att i första hand styra försvarsmakten som strategiskt medel först i krig, vilkethar resulterat i ad hoc lösningar i kriser, exempelvis U 137-krisen. Vidare framkom avundersökningen att försvarsmakten har fyllt sin strategiska effekt genom att göra krigsförberedelserså att den strategiska ledningen har blivit underordnad den förvaltningsmässiga styrningen,vilken i huvudsak har täckt regeringens behov.

Uppsatsen behandlar informationsoperationer från en operativ synvinkel. Teorianknytningen görs gentemotmanöverteorin, med dess delmängd manöverkrigföring. Syftet med uppsatsen är att besvara vilka förmågor tillinformationsoperationer som finns i Försvarsmakten idag samt vilka möjligheter de skapar för framtiden medfokus på år 2010. Detta exemplifieras genom ett scenario, en strategisk typsituation, där uppsatsen svarar påhur dessa förmågor skall användas som en del i striden i en fiktiv fredsframtvingande insats inom ramen förEU: s krishanteringsstyrka.Utifrån de förmågor som redan finns idag och som har vidareutvecklats fram till år 2010 skapas förslag till attutveckla ytterligare förmågor. Med den strategiska typsituationen som fond föreslås att en förbättrad förmågatill psykologiska operationer och nätverksattacker bör skapas.

Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig.Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen.

Begreppet venture capital är relativt nytt i Sverige. När en venture capitalist träder in i ett företag går denne ofta in i styrelsen, vilket leder till att venture capitalbolaget kan påverka företaget på olika sätt. Vårt syfte är att identifiera hur den strategiska, taktiska och operativa styrningen påverkas av att ett venture capitalbolag träder in i företagets styrelse. Vårt syfte har även varit att identifiera vilka problem och möjligheter som kan uppstå när styrningen påverkas. Efter att vi studerat ett venture capitalbolag och ett av deras portföljföretag kom vi fram till att i deras fall är det framförallt den strategiska styrningen som har påverkats.

The purpose of this study is to discuss the use of social media by the Swedish Police for democratic purposes. The idea of citizen empowerment is closely related to the development of new communication technologies such as social media. Yet many studies indicate that governmental institutions rarely make use of the assumed potentials of social media.In this study, the democratic potential of social media is derived from Habermas normative concept of deliberative participation. Operational definitions emphasize discursive equality, interactive reciprocity and external impact. The analytical framework is combined with qualitative text analysis to highlight the conditions of interaction between representatives of the Police and citizens.In conclusion: the democratic potential of social media, from a Habermasian point of view, is to a significant extent neglected at the expense of its strategic advantages.

SammanfattningTitel: Outsourcing av ekonomifunktioner - En studie om företags tillvägagångssätt föreimplementeringenFörfattare: Daniel Bjuvstam och Tove JohannessonFärdigställd: Våren 2014Handledare: Jan-Olof Mu?llerBakgrund: Enligt Ax et al. (2009) är ekonomifunktionen en viktig del i ett företag och denåterspeglar organisationen och utvecklingen i ett företag. Utvecklingen går mot att företagoutsourcar funktioner som inte endast ligger längst ifrån kärnkompetensen (Krell, 2008).Vanligaste förekommande motivet till outsourcing är viljan att reducera kostnader, förbättraeffektiviteten och att snabba på de processer som inte tillhör verksamhetens kärnkompetensoch låta leverantörer med högre kompetens, expertis och skalfördelar sköta detta istället(Lacity et al., 2011). Alla företag som implementerat outsourcing är inte nöjda och ett alltstörre antal outsourcingkontrakt förnyas inte (Maelah et al., 2010).