Det skrivs väldigt mycket positivt om strategiska allianser, trots detta är det uppskattningsvis 70 procent av alla allianser som spricker. Vilka är de bakomliggande orsakerna till detta? För att utreda det har vi konstruerat en modell som uppskattar betydelsen av kritiska faktorer på olika nivåer i den strategiska alliansen. Modellen består av åtta kritiska faktorer (parametrar) och fyra nivåer beroende av samarbetsintensiteten. Under utvecklingsarbetet av vår modell kopplade vi först ihop de kritiska parametrarna med de olika samarbetsnivåerna.

Problemställning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s tillverkningsindustri i hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade begreppet hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom området i Sverige. Därför vill vi ta reda på om hyperkonkurrensen kan ses i Sverige och hur företagen som är utsatta för den agerar ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i hyperkonkurrens agerar ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande.

Vårt syfte är att undersöka hur företag kan bedriva strategiskt personalarbete och på vilket sätt olika insatser av strategisk personalutveckling kan påverka eller bidra till en god internrekrytering. Med hjälp av vald teori är vår ambition att studien resulterar i en analys av sannolika konsekvenser av fallföretagets valda strategi för personalutveckling. Vi har valt att genomföra en fallstudie med ett industriföretag vars huvudkontor är beläget i Malmö. Anledningen till att vi valt att just ett fallföretag är för att på så sätt underlätta för en analys där fokus och djup främjas. Vidare är vår ansats av abduktiv karaktär vilket innebär att vi arbetat med teori och empiri parallellt.

SammanfattningUppsatsen's titel: Sund positionering för IP-telefonioperatörerSeminariedatum: 4 juni, 2008Ämne/Kur's: FEKP01, Examensarbete på magisternivå, 15 poängFörfattare: Andrea's Dehlin, andrea's.dehlin.238@student.lu.se och Albin Wennerström, albin_percy@spray.seHandledare: Per-Hugo SkärvadNyckelord: IP-telefoni, telefonoperatörer, bredbandstelefoni, strategisk marknadsplan, generativa relationer, strategiSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur IP-telefonioperatörer kan positionera sig för att ta sig in påtelefonimarknaden.Metod: Arbetet kommer att ha både ett induktivt och ett deduktivttillvägagångssätt, och vi har genomfört en kvalitativ studie, därvi med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöker tvåIP-telefonioperatör.Teori: Teorin tar sin utgångspunkt i Strategic Marketing Plan,Innovation Ecosystem, Generative Relation's, The Delta Modeloch hur teknologier blir marknaden's standard.Empiri: Det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer medföretag verksamma inom IP-telefonimarknaden och enbranschexpert. Även rapporter från Post & telestyrelsen haranvänt's som sekundärdata.Resultat: Våra resultat visar att IP-telefonioperatörerna har godaförutsättningar att lycka's, men det kräv's att de blir bättre påatt utnyttja sina kundrelationer, att de bygger generativarelationer med andra företag, att de utnyttjar sin höga kunskapinom IP-teknologi och att de även undersöker alternativastrategier som kan vara användbara om marknaden skiftar..

Att lyckas med att skapa nytta av sina IT-investeringar är något som många företag har problem med. Många företag anser att de investeringar inom IT som genomförts är misslyckade och har enbart genererat i en ökad kostnad. Forskare anser att en anledning till att de inte lyckas med att generera nytta av IT-investeringar är att deras IT-strategi och affärsstrategi inte stämmer överens med varandra. Strategic alignment handlar om hur strategier är i nivå med varandra och arbetar för att nå samma mål. Det krävs enligt forskarna att företaget arbetar för att få en god strategic alignment, eller strategisk samstämmighet, mellan IT- och affärsstrategier för att de IT-investeringar som görs genererar i nytta för företaget.

Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen. Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation.

Genom det växande antalet kravställande intressenter måste företag finna nya vägar att utvecklas. För att uppnå tillväxt och värdeskapande måste företaget vara flexibelt och kan inte längre enbart fokusera på en typ av intressenter om avsikten är att säkra långsiktig framgång och konkurrenskraft.Att skydda miljön är ett område som får allt större uppmärksamhet i samhället. Företag kan inte längre ignorera detta område och allt fler röster höjs för att företag och organisationer måste integrera detta i sin ordinarie verksamhet för att nå framgång.Denna studie har som avsikt att undersöka möjligheterna att använda verktyget Balanced Scorecard som övergripande styrning av organisationers miljöarbete. Studien har genomförts genom en fallstudie på en större industriell organisation där syftet varit att undersöka möjligheterna att effektivisera dess miljöarbete genom användning av Balanced Scorecard.Resultaten i denna studie visar att verktyget är resurskrävande vid framtagandet och utmaningarna är många för en organisation att implementera detta på miljöarbetet. Verktyget kräver att vissa områden beaktas såsom uppmärksamhet, delaktighet och kommunikation.Ett Balanced Scorecard för miljöarbetet kan, om identifierade förutsättningar beaktas, förbättra kommunikationen, informationsflödet, redovisning av prestanda och öka möjligheterna till ett tvärfunktionellt miljöarbete.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Det här arbetet ämnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.

Bakgrund: Ett problem vid varumärkeshantering är att det vanligen finns ett gap mellan varumärkesidentiteten och varumärkesimagen. Gapet förklaras, i den traditionella litteraturen, av bristen på tid, kunskap och resurser. Vi anser dock att detta inte tillräckligt förklarar denna ?mismatch?, varför vi således vill nyansera förklaringen till varför detta gap uppstår. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla teoribildningen kring varumärkeskommunikation.

Problemställning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s tillverkningsindustri i hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade begreppet hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom området i Sverige. Därför vill vi ta reda på om hyperkonkurrensen kan ses i Sverige och hur företagen som är utsatta för den agerar ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i hyperkonkurrens agerar ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande. Metod: Vi har studerat tre olika teorier för konkurrens, monopolistisk-, resursbaserad- och hyperkonkurrens och olika syn på strategier som används inom nämnda konkurrenssituationer. Den empiriska undersökningen har bestått av tre intervjuer med personal på Wilden, Cascades Djupafors och Tarkett.

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering för en organisation där det gäller att upprätthålla sin konkurrensposition på lång sikt genom att organisationen analyserar konkurrensfördelar från olika perspektiv. För att organisationer skall uppmärksamma långsiktiga perspektiv har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control som sätter den strategiska ekonomistyrningen i ett funktionellt sammanhang. Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur ledningen i en affärsenhet i en stor organisation arbetar med den strategiska ekonomistyrningen. Mer specifikt ville vi undersöka vilka aspekter i den strategiska ekonomistyrningen som ledningen vill förmedla samt hur ledningen agerar för att förmedla den strategiska ekonomistyrningen. Vi har genomfört en fallstudie i en organisation med en stark företagskultur och intervjuat personer i ledningen i en affärsenhet.

This thesis explores strategic communication management within the non-profit sector. Communication models need to be adapted to the specific sector as different sectors require different approaches of strategic communication management. In the spring of 2013, the non-profit organization Save the Children Sweden initiated a communication model based on volunteer communicators. The following study explores how non-profit organizations can manage communications with a focus on volunteers as a communication resource. The applied research questions concern how volunteers may be integrated into communication activities, the opportunities and challenges connected to involving volunteer communicators and how this may affect the role of the organization's employed communicators.

Kulturen har i dagens samhälle växt sig allt starkare och ett exempel på det är införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten på 1980-talet. Under de cirka tjugo år som gått sedan detta infördes har arrangemanget växt sig större och större från år till år. År 2014 är det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande städer: Umeå, Lund, Gävle och Kalmarregionen.Problemformuleringen i uppsatsen är vad de kandiderande städerna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrån en strategisk marknadsplan och varumärkesbyggande åtgärder. Syftet som ställdes upp var: att skapa en förståelse för att sedan jämföra de svenska städer som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda på hur de ansvariga i respektive stad tänker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick från projektledarnas synvinkel och därmed togs ett projektledarperspektiv.

Kulturen har i dagens samhälle växt sig allt starkare och ett exempel på det är införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten på 1980-talet. Under de cirka tjugo år som gått sedan detta infördes har arrangemanget växt sig större och större från år till år. År 2014 är det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande städer: Umeå, Lund, Gävle och Kalmarregionen.Problemformuleringen i uppsatsen är vad de kandiderande städerna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrån en strategisk marknadsplan och varumärkesbyggande åtgärder. Syftet som ställdes upp var: att skapa en förståelse för att sedan jämföra de svenska städer som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda på hur de ansvariga i respektive stad tänker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick från projektledarnas synvinkel och därmed togs ett projektledarperspektiv.