I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys.

Uppsatsen avser studera vilken påverkan EU har haft på Sverige vad gäller anskaffning avförsvarsmateriel. Vinklingen har varit en studie av förmågan strategisk flygtransport med de konkretafrågeställningarna: Vilka motiv framläggs i Sverige gällande anskaffning av strategisk flygtransport och hurförhåller sig svensk inriktning vad gäller anskaffning av strategiskt flygtransport gentemot den inriktning som EUhar genom EDA? Genom att studera officiella dokument och även jämföra Försvarsmaktens perspektivplaneringoch EDA:s LTV analyseras vilka motiv som framförs och vilken samstämmighet det finns mellan Sverige och EU.Avslutningsvis diskuteras om det finns någon problematik med den europeiseringsprocess som sker. För att fåförklaringar till hur de eventuella beroendena har kommit till uttryck har teorin runt europeisering använts, medfokus på mekanismer för ?top-down? och ?bottom-up?.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

De fyra svenska storbankerna; Nordea, Föreningssparbanken, Handelsbanken och SEB agerar och värderas internationellt. Värderingarna grundas på bankernas kompetens, resurser och finansiella produkter och framförallt värderas bankernas marknadsandel och befintliga kundrelationer. Den svenska bankmarknaden påverkas av den växande internationella konkurrensen och bankerna måste därför skapa egna eller anskaffa internationellt konkurrenskraftiga finansiella produkter. Syftet med denna artikel är att utifrån den resursbaserade teoriansatsen analysera fallföretaget Sparbanken Finn. Framförallt skall vi applicera ett modulärt angreppssätt på produktion av finansiella produkter; detta för att avgöra den modulära teorins eventuella tillämpbarhet.

Flygbranschen är en bransch som är mycket känslig för omvärldsfaktorer. De senaste årens konjunkturnedgång, terrorattentat, epidemier, höga oljepriser samt rådande konkurrenstryck har resulterat i stora lönsamhetsproblem för många flygbolag.Ett sätt att bli mer konkurrenskraftig och förbättra sin position på marknaden är att samarbeta i form av en strategisk allians. Idag finns det tre allianser i flygbranschen: Star Alliance, Oneworld och Skyteam. Den första globala alliansen var Star Alliance som bildades 1997. Företag har under många år samarbetat i olika former.

Under senare tid har det på den svenska livsmedelsmarknaden växt olika miljö- och kvalitetsmärkningar som grundar sig på olika kriterier. Vi har i denna uppsats valt att studera två av dessa: Svenskt Sigill coh SVENSKODLAT. Syftet med denna uppsats är därför att ur ett producentperspektiv, undersöka huruvida Svenskt Sigill och SVENSKODLAT certifieringarna kan utgöra en strategisk konkurrensfördel. Vi har identifierat tre aspekter som var och en i varierande grad kan sägas bidra till att de båda certifieringar vi studerat skapar konkurrensfördelar. Dessa tre aspekter vilka vi sammanfattat i en ABC-modell är: adding value, barrier to entry och cost saving.

Aim: The overall aim of this survey was to show whether, and possibly how, Stockholm?s three biggest football clubs (in supporter counts) works strategically with their communication regarding to supporter violence. A further goal of this paper is to contribute with knowledge that could be used by football clubs in their efforts against supporter violence. From this purpose two questions were constructed: 1) Do football clubs work strategically with their communications with regard to supporter violence? In that case, how? 2) Can work with strategic communication in terms of supporter violence improve? In such cases, how?Material and Method: The method used in this studie is of a qualitative character.

Uppsatsens syfte är att förklara skillnaden i varför företag noterade på Stockholmsbörsen lämnar olika upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien baseras på företag noterade på Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrån dess årsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig.

Bakgrund & Problemdiskussion: Inköpsfunktionen har på senare år fått en ökad strategisk betydelse inom organisationer och har idag en mer aktiv roll i att skapa och bidra till konkurrensfördelar. Inköpsfunktionen är en viktig del i kedjan från leverantör till kund och bidrar till att denna inte bryts. Inköpsfunktionen har därmed fått axla en mer komplex och strategisk roll som kan antas påverka inköpsfunktionens arbetssätt och struktur. Sambandet mellan dessa ses som komplext där roll anses vara en första bestämmande faktor som påverkar hur arbetssätt och struktur utformas.Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga en strategisk inköpsfunktions roller, arbetssätt och struktur samt utifrån denna kartläggning identifiera problem och förändringsmöjligheter.Metod: Denna studies resultat är baserat på en kvalitativ fallstudie för ett fallföretag inom verkstadsindustrin. Totalt genomfördes 15 intervjuer med medarbetare både inom och utanför fallföretagets avdelning för strategiskt inköp.Resultat: Studien visar på att en avdelning för strategiskt inköp utför arbetsuppgifter som är operativa, stödjande samt strategiska där det operativa arbetet inte är önskvärt av fallföretaget.

Problematisering: Ekonomistyrning i kostnadsledande företag etablerar stabila förhållanden och eliminerar variation för att kontrollera kostnader, vilket enligt traditionell forskning ses som innovationshämmande. Samtidigt tycks företag i ökad utsträckning arbeta med kombinerade affärsstrategiska fokus, då viss innovation har visat sig nödvändig för att upprätthålla konkurrenskraft. Detta problematiserar tidigare forskning inom ekonomistyrning som behandlar affärsstrategi som ett val mellan antingen kostnadsledarskap eller differentiering.Syfte: Genom att utvärdera om kostnadsledarskap och differentiering kan kombineras för att skapa konkurrenskraft är syftet med denna studie att utveckla en fördjupad förståelse för hur en lågprispositionerad organisation kombinerar och använder styrmedel för att stödja innovation genom produktutvecklingsprocessen.Metod: Studien utvecklar befintliga teoretiska ramverk genom ett kvalitativt induktivt tillvägagångssätt. En inledande litteraturstudie resulterade i fem teoretiska förväntningar som möjliggjorde en analys av utförd fältstudie. Genom att intervjua fem respondenter från olika funktioner och hierarkiska nivåer i en kostnadsledande organisation som samtidigt utmärks av innovativ differentiering, kunde de fem teoretiska förväntningarna diskuteras samt utvecklas.

Lissabonstrategin har som politiskt mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmålen i strategin är att utveckla företagens kompetens för att lättare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom Växtkraft Mål 3 som innebär att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera små och medelstora företag i deras kompetensutveckling.Syftet med studien är att undersöka hur ESF-Råden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och värdet av denna.

De senaste decennierna har globaliseringen påverkat företagen i allt större utsträckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sätt att effektivisera är att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, så kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillåten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats är att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende på inhyrning av personal, utifrån John Atkinsons indelning av personalgrupper.

Lissabonstrategin har som politiskt mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmålen i strategin är att utveckla företagens kompetens för att lättare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom Växtkraft Mål 3 som innebär att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera små och medelstora företag i deras kompetensutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur ESF-Råden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och värdet av denna.

Inom postmodernismen är begrepp som flexibilitet och förändring aktuella och dagens arbetsmarkand kräver att organisationerna ska hantera denna ombytlighet. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vuxit. Syftet med vår studie var att få förståelse för uthyrd personals arbetssituation. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes på anställda i ett större bemanningsföretag. Resultatet visar att deltagarna står inför många men korta sociala relationer.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.