I samband med en accelererande förändringstakt på marknaden, ändrade krav frånkunder och aktieägare samt en mer omfattande global konkurrens har företag identifierat behov av att i allt större utsträckning effektivisera verksamheten och bli mer flexibla, för att på längre sikt öka sitt värde. Därför tillhandahåller konsultbranschen sedan ett par år tillbaka tjänsten Transformational Outsourcing. TO innebär att en aktivitet överflyttas från kund till konsultföretag vilka tillsammans förändrar och förbättrar aktiviteten på ett sådant sätt att en betydande effektivisering, flexibilitet och värdeökning uppnås. Vårt primära syfte är att redogöra för vad som karaktäriserar Transformational Outsourcing genom att se på hur tjänsten skiljer sig ifrån outsourcing. Vi vill även ta reda på var i Gill & Whittles livscykeln som TO befinner sig för att försöka utröna hur TOs framtid kommer att te sig.

Affärssystem...På senare tid har informationsmängden ökat radikalt vilket har lett till att det har blivit allt viktigare att få kontroll över sitt informationsflöde. Detta har gjort att företagen skaffat sig ett speciellt informationssystem för att klara av det. Innan byggde företagen dessa själva men under de senaste åren har komplexiteten ökat som lett till att företagen måste söka efter kompetens utanför sin egen sfär för att lösa detta. Till följd av detta har speciella företag växt upp som erbjuder företagen ett färdigbyggt standardsystem. De benämns för affärssystem.

Att hitta rätt i dagens snåriga förvärvsdjungel är komplicerat. Detta arbete fokuserar på de problem som möter ett förvärvande företag i den inledande fasen av förvärvsprocessen..

Syftet med denna uppsats är att studera hur mode- och klädföretag arbetar strategiskt i en snabbföränderlig och oförutsägbar omvärld. Huvudfrågeställningen rör vilken eller vilka kombinationer av strategier som företag tillämpar på en föränderlig marknad samt hur företag kan hitta balans mellan långsiktighet, stabilitet och flexibilitet. Uppsatsen utgår ifrån en utvecklande studie med ett abduktivt angreppssätt och är baserad på fyra fallföretag: JC, Bestseller, Day Birger et Mikkelsen och Filippa K. Slutsatser: De modeföretag vi undersökt använder sig av ett dualt strategiperspektiv. Långsiktiga strategier används för utveckling av företagets strategiska och dynamiska resurser som dels skapar en stabilitet för företaget i den kaotiska miljön och dels kan verka som ett ramverk som sätter gränser för handlingsutrymmet.

Vi har med detta magisterexamensarbete avsett att belysa outsourcingens roll i och med en allt mer nätverksliknande organisationsform och hur L M Ericsson styr de stora organisationsmönster som blir kontentan av dessa utläggningar. Genom teorier angående outsourcingens karaktäristika, imaginära organisationer och med Simons ekonomistyrningsteorier som utgångspunkt har vi försökt skapa oss en bild av vår frågeställning. Denna har vi sedan testat empiriskt genom att göra en fallstudie i L M Ericsson som har genomfört dessa förändringar i så pass stor omfattning och under sådan tid att det gjort det möjligt att få ut resultat som är gångbara i andra fall och företag som funderat på eller genomfört liknande omstruktureringar. Den analys som följt av teori och empiri har bland annat gett oss slutsatsen att styrningen av leverantörer och outsourcingpartners många gånger är de samma oavsett om de ses som ?köp-sälj? relationer eller djupare allianser.

Stora barngrupper och hur det påverkar barns stress ochlärande är en fråga som flitigt debatteras i media, men än så länge har inte politikerna gjort något för att grupperna ska blir mindre. Därför valdes ämnet i den här studien. Det är en kvalitativ studie där jag varit ute och intervjuat verksamma förskollärare om hur de ser på stora barngrupper och möjligheterna till lärande.Studien syfte är att ta reda på förskollärares erfarenheter och uppfattningar om växande barngrupper ur ett lärandeperspektiv. Hinns lärande och strävan mot att nå målen i läroplanen med?Analysen visar att informanterna kan se både för- och nackdelar med stora barngrupper, men de upplever ändå en otillräcklighetskänsla att inte hinna med sitt jobb så som de skulle vilja.

En trend inom hela den svenska detaljhandeln är att den blir allt mer koncentrerad till ett mindre antal, men större, aktörer. Detta visar på att det stora inslag av konkurrens som annars har varit detaljhandelns tydliga attribut sakta men säkert minskar. Uppsatsen syftar till att utifrån butikschefens perspektiv identifiera hur den strategiska ekonomistyrningen kan se ut i större dagligvarubutiker, identifiera hur butikschefen upplever sig styrd av sitt huvudkontor samt att identifiera hur ägarskapet påverkar styrningen av butikschefen. Uppsatsen behandlar den strategiska ekonomistyrningen utifrån Simons styrmodell samt betydande ägandeformer av dagligvarubutiker. Studien utfördes genom en fallstudie vid tre olika dagligvarubutiker.

Problem: En allt mer föränderlig bransch, karakteriserat av internationella aktörer och stärkt handelsled har resulterat i att varumärket har fått utökad strategisk betydelse. Vi vill utifrån denna bakgrund besvara tre frågor:Hur påverkar de enskilda varumärkenas styrka portföljens slagkraftighet? Hur driver Procordia Food sin varumärkesportfölj på strategisk nivå? Kan denna portfölj optimeras? Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera de enskilda varumärkenas påverkan på varumärkesportföljen samt att bidra till ökad förståelse för portföljens betydelse för företaget och i förhållande till dess omvärld. Detta vill vi göra genom att analysera hur ett konsumentvaruföretag, i detta fall Procordia Food, driver dess varumärkesportfölj på en strategisk nivå. Metod: Vi har valt att använda fallstudien som metod.

This paper is about the new methods and metrics used in industry and business today striving for better revenues and larger market shares. It investigates the relations between the old fordistic and tayloristic way of manufacturing and compares it to the models used in industry today for being competitive, seeking to please customers and becoming more flexible. More specific the paper is about if Six Sigma and lean production are the key for succeeding these days. SKF:s factory in Gothenburg and other companies will make an example for how these methods are used in practice.The aim is to try to answer if these systems with inherited tools and methods are the right way to get the flexibility that is needed for being able to deliver the right goods to customers and market. For a company to be flexible decisions must be made fast and needed changes must be able to be done easy and without too large costs and investments.

RFID är en teknologi som skulle kunna leda till betydande förändringar för ett företags strategiska referensram. Teknologin härstammar från andra världskriget, men det är först på senare år som det introducerats tillämpningar som berör slutkonsumenter direkt. Syftet med denna utredning är att undersöka slutkonsumenternas inställning till en potentiell framtida implementering av RFID. Vi utvecklade ett instrument för att kunna mäta om det finns några skillnader i inställningen till RFID mellan olika branscher. I en förlängning visar resultatet hur de undersökta branschernas strategiska referensramar kan komma att förändras.

Vårt intresse för det flexibla arbetslivet och därigenom de flexibla studierna har byggts upp under vår egen studietid. Flexibilitet är ett ord som ?ligger i tiden? och som syftar till att öka möjligheterna för individen i bl.a. arbetslivet eller studierna. För vissa kan flexibilitet vara en möjlighet till att kunna styra sin tid själv, för andra ett hinder då de inte kan hantera den flexibla tiden.

På en konkurrenskraftig marknad är det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumärke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstärka relationen mellan kund och företag och på så sett varumärket. CSR innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stärker ett varumärke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumärkesstärkande.

På en konkurrenskraftig marknad är det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumärke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstärka relationen mellan kund och företag och på så sett varumärket. CSR innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stärker ett varumärke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumärkesstärkande.

Sammanfattning Författare: Ann-Sofie Hjalmarsson och Judith Rodriguez Handledare: Leif Edvinsson Examinator: Christer Kedström Kurs: Magisterkurs i Strategisk ledning Nyckelord: Intellektuellt kapital, miljöpsykologi, hjärnan, hjärnergonomi. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att öka insikten för hur man genom strukturkapitalet, i det här fallet kontorets design, kan förstärka humankapitalet. Vi avser ta fram en ?tankeram" med de element vi har funnit betydelsefulla. Metod: Vi har använt oss av abduktiv kvalitativ metod.

Det finns en tendens i dagens samhälle att ungdomar, istället för att resa och 'hitta sig själv', satsar på en bra utbildning och/eller jobb. De verkar inte följa sina drömmar i allt större grad, utan deras förväntningar är mer realistiska och nåbara. Frågan är om detta är ett beslut som individen fattar helt själv eller om det finns andra krafter som påverkar detta beslut. Denna studie har tagit upp hur dagens ungdomar upplever sin framtid, vad som påverkar denna syn och om det finns plats för drömmar i dagens samhälle. Det teoretiska och begreppsliga ramverket bestod av Giddens teori om reflexivitet, Sennetts teori om flexibilitet samt begreppet govermentality, dessa har hjälpt till i förståelsen av hur ungdomarna ser på sin framtid.