Syfte: Studiens syfte är att bidra till forskningen kring ekonomistyrningens innehåll och utformning och mer specifikt att bidra till en ökad förståelse kring ekonomistyrningen i ideella föreningar. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med en undersökningsmetod i form av intervjuer.Vår studie baseras på empiriskt material från strukturerade intervjuer med representanter från fyra olika ideella föreningar. Det teoretiska och empiriska materialet har sammanställts i respektive kapitel och därefter analyserats i förhållande till frågeställningen. Slutsatser: Resultatet visar att även om ekonomistyrning används i ideella föreningar utnyttjar man inte styrningens fulla potential. Avsaknaden av tydliga mål, verksamhetsplanering och strategisk planering försvårar styrandet i föreningarna.

Denna uppsats behandlar hur strategisk styrning tillämpas i svenska hög kompetenta tjänsteföretag. Syftet är att hitta samband mellan strategisk styrning och företagens prestationer. Studien har ett analytiskt synsätt vilket baseras på en telefonenkät med 100 slumpvis utvalda datakonsultföretag där svarsfrekvensen uppgick till 52 procent. Studien har ett deduktivt angreppssätt och utgår från teorier som behandlar strategisk styrning samt tidigare studier inom detta område. Studien fann att strategisk styrning tillämpades av datakonsultföretag och att det inte fanns någon större skillnad mellan företagens storlek och tillämpningen av strategisk styrning.

Syfte: Studiens syfte är att bidra till forskningen kring ekonomistyrningens innehåll och utformning och mer specifikt att bidra till en ökad förståelse kring ekonomistyrningen i ideella föreningar. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med en undersökningsmetod i form av intervjuer.Vår studie baseras på empiriskt material från strukturerade intervjuer med representanter från fyra olika ideella föreningar. Det teoretiska och empiriska materialet har sammanställts i respektive kapitel och därefter analyserats i förhållande till frågeställningen. Slutsatser: Resultatet visar att även om ekonomistyrning används i ideella föreningar utnyttjar man inte styrningens fulla potential. Avsaknaden av tydliga mål, verksamhetsplanering och strategisk planering försvårar styrandet i föreningarna. Budgeten används för att få överblick av föreningens finansiella position och ekonomisk uppföljning används för att kontrollera att budgeten följs..

Syfte: Att kartlägga drivkrafter och ekonomistyrning i mikroföretag samt att statistiskt undersöka sambandet mellan mikroföretagarnas drivkrafter och deras användning av ekonomistyrning. Metod: Studien har en kvantitativ ansats med en undersökningsmetod i form av enkäter. Sammanställningen av det empiriska materialet har skett med hjälp av SPSS och har därefter analyserats. Teori: Den teoretiska grunden har kategoriserats och benämnts vilket vidare har skapat underlaget till den empiriska studien. Teorierna om drivkrafter kommer främst från tidigare studier gjorda av Elmlund, Johannisson och Lindmark.

?The language of management is money?, har någon sagt. I affärslivet gäller det att veta vilka åtgärder som lönar sig. Vi har i vår uppsats fokus på design som en strategisk resurs; skapande av mervärde. Kunskapsbaserade tillgångar, är mycket viktiga för företagens framgång i dagens hårda konkurrenssituation.

En viktig del i den svenska välfärden är kommunernas verksamhet. Kommunerna ska tillhandahålla en bra verksamhet och genom det uppfylla sina välfärdspolitiska mål. Styrning inom den kommunala verksamheten handlar både om att uppnå ekonomiska mål men också om att uppnå verksamhetsmål eller politiska mål. Syftet med vår uppsats har varit att studera om ekonomistyrning, strategier och målstyrning har någon påverkan vid fördelning av föreningsbidrag samt om och i så fall hur de förändrats inom ramen av en tio års period i Kiruna kommun. Studien är en fallstudie som genomförts genom personliga intervjuer.

Affärssystem...På senare tid har informationsmängden ökat radikalt vilket har lett till att det har blivit allt viktigare att få kontroll över sitt informationsflöde. Detta har gjort att företagen skaffat sig ett speciellt informationssystem för att klara av det. Innan byggde företagen dessa själva men under de senaste åren har komplexiteten ökat som lett till att företagen måste söka efter kompetens utanför sin egen sfär för att lösa detta. Till följd av detta har speciella företag växt upp som erbjuder företagen ett färdigbyggt standardsystem. De benämns för affärssystem.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur ledarskap och ekonomistyrning skapar framgång hos fyra företag i Norrbotten samt att visa hur ledarskap och ekonomistyrning relaterar till varandra genom en styrnings- och ledarskapsmodell av Johny Alm. Studien har genomförts som en fallstudie av fyra företag verksamma i Luleå och Piteå. Från studien kan vi dra slutsatserna att kopplingen mellan ekonomistyrning och ledarskap är väldigt stark och att företag inte kan vara utan det ena eller andra. Slutligen kan vi säga att ledarskapet och företagskulturen tenderar till att vara viktigare än ekonomistyrningen för att skapa ett framgångsrikt företag..

Vi vill beskriva och analysera ekonomistyrningen av och inom en enhet i en hotellkedja. Vidare vill vi diskutera hur olika ekonomistyrningsverktyg kan användas i ett hotellföretag. Vår studie har utgått ifrån en abduktiv ansats. Vidare har vi använt oss av en kvalitativ metod och upplysningar har insamlats genom intervjuer. Vi har utgått ifrån olika teoretiska modeller som finns skrivna inom området ekonomistyrning.

En trend inom hela den svenska detaljhandeln är att den blir allt mer koncentrerad till ett mindre antal, men större, aktörer. Detta visar på att det stora inslag av konkurrens som annars har varit detaljhandelns tydliga attribut sakta men säkert minskar. Uppsatsen syftar till att utifrån butikschefens perspektiv identifiera hur den strategiska ekonomistyrningen kan se ut i större dagligvarubutiker, identifiera hur butikschefen upplever sig styrd av sitt huvudkontor samt att identifiera hur ägarskapet påverkar styrningen av butikschefen. Uppsatsen behandlar den strategiska ekonomistyrningen utifrån Simons styrmodell samt betydande ägandeformer av dagligvarubutiker. Studien utfördes genom en fallstudie vid tre olika dagligvarubutiker.

Ekonomistyrningen inom den svenska processinriktade livsmedelsindustrin beskrivs och analyseras. Detta görs genom en kvalitativ studie av två fallföretag, Skånemejerier och Åbro Bryggeri. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan fallföretagens val av ekonomistryrningsverktyg. Företagens ekonomistyrning har stort finansiellt fokus och budgeten är det primära styrinstrumentet..

Syfte: Att kartlägga drivkrafter och ekonomistyrning i mikroföretag samt att statistiskt undersöka sambandet mellan mikroföretagarnas drivkrafter och deras användning av ekonomistyrning. Metod: Studien har en kvantitativ ansats med en undersökningsmetod i form av enkäter. Sammanställningen av det empiriska materialet har skett med hjälp av SPSS och har därefter analyserats. Teori: Den teoretiska grunden har kategoriserats och benämnts vilket vidare har skapat underlaget till den empiriska studien. Teorierna om drivkrafter kommer främst från tidigare studier gjorda av Elmlund, Johannisson och Lindmark. Dessa tre teoretiker har genom tiderna bidragit till en ökad förståelse för småföretagande.

En jämförande studie av storbankernas ekonomistyrning på regional nivå där fokus i huvudsak har legat på planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjälp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. Användning av icke-finansiella mått har ökat.Kundernas behov står i centrum..

Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvägagångssätt, värderingar och andra aktiviteter ledningar tillämpar i syfte att utstaka anställdas väg - ett forskningsområde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsområde och reducerar jämförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen välciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt på en pionjärsorganisations tillämpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjärsorganisation genom att, (1) beskriva den tillämpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för Strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnå uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplägg tillämpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning användes för att förstå en specifik händelse. Valt forskningsupplägg kompletterades med ett aktörsperspektiv åsyftandes att öka förståelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter.

Vi vill först och främst belysa de likheter och skillnader som föreligger hos ett kommunalt och ett privat fastighetsbolag vad gäller deras ekonomistyrning då ägarförhållanden är olika. Utifrån detta kriteriet har vi undersökt vilka krav som ställs på företagens ekonomistyrning och om det finns betydande skillnader i denna. I vår slutdiskussion har vi lyckats identifiera de parametrar som vi tycker är relevanta då vi jämför bolagen. Jämförelsens mest betydande områden handlar t.ex. ägarförhållanden, strategi, investeringar, byggnationer, fastighetsbestånd, miljö, belöningssystem samt budgetfrågor.