Syfte: Det nya arbetslivet har inneburit en rad förÀndringar för den lönearbetande populationen i Sverige, gÀllande allt ifrÄn tid, rum och tillgÀnglighet i de alltmer flexibla arbetsvillkoren. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka ett antal faktorer i det nya arbetslivet som kan ha inverkan pÄ den lönearbetande populationens livsbalans. Studien undersöker ocksÄ om det finns skillnader mellan chefers och övriga anstÀlldas livsbalans samt Àven om chefens nivÄ i hierarkin pÄverkar livsbalansen.Metod: Datamaterialet som anvÀnds i denna kvantitativa studie Àr hÀmtat frÄn European Social Survey 2010. Studien bygger pÄ en svensk population bestÄende av 832 lönearbetande respondenter. Den beroende variabeln Àr ett index som mÀter livsbalans.

Studien har skett i samarbete med Bjuvs kommun som beviljats bidrag frÄn KulturrÄdet för att genomföra RGRM i Àldreomsorgen. VÄr studie fokuserar pÄ hur deltagande i RGRM-metoden upplevs av omsorgstagarna och om RGRM-metoden har nÄgon inverkan pÄ relationen mellan omsorgstagare och omsorgspersonal. Resultattolkningen leder fram till att deltagande i aktivitet som tillÀmpar RGRM-metoden, förutom bÀttre fysisk hÀlsa och ?hjÀrngympa? i form av koncentration, ocksÄ skapar möjligheter för social samvaro, Äterkoppling via musiken till tidigare minnen och kÀnsla av tillhörighet. I frÄga om RGRM-metodens inverkan pÄ relationer sÄ Àr det framförallt omsorgspersonalen som uttrycker att de fÄr en fördjupad kontakt med omsorgstagarna..

Ovako i Hofors har lÀnge arbetat för att sÀnka kromlakningen frÄn ljusbÄgsugnsslaggen för att kunna fortsÀtta att anvÀnda slaggen som ballast i asfalt. Stora framsteg skedde dÄ en del av kalken i slaggbildartillsatsen byttes ut mot dolomit. För ytterligare sÀnkning av kromlakningen testas i detta examensarbete att öka halten jÀrnoxid. Slagg bestÄr av flera olika faser varav endast vissa innehÄller krom. JÀrnoxid antas stabilisera en av de krominnehÄllande faserna och kan Àven hjÀlpa till att förhindra att en annan krominnehÄllande fas bildas.

OtillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr ett problem som sjuksköterskor i allmÀnhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som Äsamkar patienten bÄde fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenÄriga traditioner som lÀkande, har lÀnge varit en bortglömd intervention dÄ sjukvÄrden under lÄng tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvÄrdnadsÄtgÀrd i samband med postoperativ smÀrta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smÀrtupplevelse, lindrad upplevelse av kÀnslomÀssigt lidande och underlÀttad mobilisering.

Inom EU vill man sÀnka energianvÀndningen med 20 % till 2020.VÀxjö kommunhus har gamla och ineffektiva installationer, samt ett dÄligt isolerat och otÀt klimatskal.Denna rapport undersöker vad för slags inverkan byte av installationer, samt byte av klimatskal, har för inverkan pÄ kommunhusets energianvÀndning. Till detta har energiberÀkningsprogrammet VIP-Energy 1.5.5 anvÀnts.För att sammanfatta resultatet av arbetet sÄ Àr det mest effektiva och lönsamma alternativet att byta ut installationerna, samt att kylbehovet ökar dÄ man kraftigt isolerar detta hus..

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Denna uppsats undersöker om den psykiska avstÄndsstimulansen kan ha haft en inverkan pÄ svenska direktinvesteringsflöden under Ären 2002- 2004. Arbetet har genomförts med hjÀlp av Dow och Karunaratnas (2006) multidimensionella instrument som mÀter faktorerna som pÄverkar beslutsfattarnas upplevda psykiska avstÄnd till investeringarnas tilltÀnkta mottagarland. VÄra resultat visar att under denna tidsperiod har lÀnder som har uppfattats vara psykiskt avlÀgsna mottagit mindre svenska direktinvesteringar Àn de som har upplevts som psykiskt nÀrbelÀgna. Avslutningsvis argumenterar vi dock för att den psykiska avstÄndsstimulansens inverkan pÄ investeringsbesluten bör kunna minskas med hjÀlp av kunskaps- och erfarenhetsrika nÀtverk.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Syftet med denna studie var att se om ljus respektive mörk vÀggfÀrg hade nÄgon inverkan pÄ affekt och minnesprestation samt hur vÀggfÀrgen upplevdes/skattades. Ett experiment med en 2 (fÀrg) x 2 (kön) mellanpersonsdesign genomfördes dÀr 34 försökspersoner (20 mÀn och 14 kvinnor) deltog. Resultatet visade att den ljusblÄ vÀggfÀrgen skattades som ljusare och skrikigare, jÀmfört med den mörkgrÄ vÀggfÀrgen som skattades som mörkare och diskretare. Inga signifikanta könsskillnader pÄvisades och inga signifikanta effekter av vÀggfÀrg pÄ affekt och minnesprestation erhölls. Resultaten visade dock att försökspersonerna ÄterhÀmtade sig emotionellt över tid samt att minnesprestationen samvarierade med affekt..

Bakgrund: Personer med demens har en försÀmrad förmÄga att förstÄ och kommunicera med omgivningen och dÀrför kan det vara svÄrt och krÀvande att vÄrda personer med demens. Agitation Àr ett vanligt beteendeproblem vid demenssjukdom och Àr pÄfrestande för sÄvÀl personen med demens, som för vÄrdgivaren. Personer med demens behandlas frÀmst farmakologiskt trots de biverkningar som lÀkemedelsbehandlingen orsakar och dÀrför behövs andra behandlingsstrategier och omvÄrdnadsÄtgÀrder för att öka vÀlbefinnandet och minska deras lidande. Syfte: Att beskriva musikens inverkan pÄ mÀnniskor med demenssjukdom och deras vÄrdgivare. Metod: En systematisk litteraturöversikt av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sedan analyserades och sammanstÀlldes i ett resultat.

I denna studie underso?ks vilken inverkan kulturskillnader har pa? kunskapso?verfo?ringsprocessen o?ver nationsgra?nser i mindre svenska fo?retag. Detta go?rs genom en fallstudie av det svenska elektronikfo?retaget CrossControl, som nyligen startat en fabrik i Malaysia. Efter att ha observerat att det finns viss problematik med att bli ett multinationellt fo?retag sa? sa?g vi ett behov av att underso?ka om na?gra av de ma?nga hinder som finns vad ga?ller kunskapso?verfo?ring kan kopplas till kulturella skillnader.

Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hÀlsoperspektiv framstÄr forskningen som bristfÀllig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet pÄ arbetsplatser dÀr lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. ForskningsfrÄgan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och instÀllning till ackordslönesystemet har pÄ psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fÄtt besvara enkÀter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys pÄvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress dÀr KASAM och ackordsinstÀllning tillsammans förklarade upp till hÀlften av den totala variansen..

OtillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr ett problem som sjuksköterskor i allmÀnhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som Äsamkar patienten bÄde fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenÄriga traditioner som lÀkande, har lÀnge varit en bortglömd intervention dÄ sjukvÄrden under lÄng tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvÄrdnadsÄtgÀrd i samband med postoperativ smÀrta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smÀrtupplevelse, lindrad upplevelse av kÀnslomÀssigt lidande och underlÀttad mobilisering.

ERP-implementeringar a?r ofta fo?rknippade med la?nga anpassningsperioder som tenderar att bli resurskra?vande. En bakgrund till den problematiken ligger i att medarbetarnas interaktion med systemet inte motsvarar den fo?rva?ntade interaktionen, vilket pa?verkar utfallet. Implemen- teringar som fa?r ett ova?ntat utfall leder ofta till missno?je bland medarbetarna.

Utvecklingen av sjÀlvförtroendet Àr en pÄgÄende process. Ett dÄligt sjÀlvförtroende hos skolelever Äterspeglas pÄ deras arbetslust och resultat i skolan. Hur yttras det och hur kan man avstyra det? Kan dramapedagogiken hjÀlpa och hur i sÄ fall? Vad Àr dramapedagogik? I detta arbete beskrivs dramapedagogikens metod och inverkan pÄ att motverka dÄligt sjÀlvförtroende hos elever. Underökningen baseras pÄ litteratur samt empirisk undersökning i form av intervju med tre elever och en dramapedagog.