Miljömedvetenheten bland allmänheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte står rätt till. Företag har ett stort ansvar då de orsakar stora mängder utsläpp, och även med tanke på det faktum att de är den ledande kraften att skapa mer miljövänliga produkter och lösningar på diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta ställning till. Den mest tydliga problematiken är hur miljörelaterade händelser ska tolkas och värderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera på detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering växt fram: Hur påverkar offentliggörande av miljöhändelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhändelser.Metoden som vi använt oss av är en så kallad eventstudie, vars mål är at mäta effekter av en ekonomisk händelse på ett företags värde.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Bakgrunden vid projektet var varierande, ibland alltför höga, silverhalter i slagg vid nedsmältning av anodslam på ädelmetallverket. Den ekonomiska utvärderingen visar att ädelmetaller (ÄM) för över 4 miljoner kr varje månad blir kvar i den slagg som lämnar verket för att ytterligare en gång genomgå smältning, konvertering och elektrolys i kopparlinjen. Uttaget av metallerna försenas således i ca 30 dagar med räntekostnader som följd. Uppgiften var därför att försöka utröna orsaker och föreslå tänkbara åtgärder för att komma till rätta med problemet. Strategin med projektet var att hitta faktorer som kunde tänkas förklara variationerna hos silverhalten i den bildade slaggen vid smältningen och konverteringen av anodslammet.

Abstrakt Åberg, Caroline (2014). Några röster om lärarrollen i vuxenutbildningen. (Some Opinions about the Teacher´s role in Adult Education- an Interview based Study). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde I och med införandet av den nya läroplanen, Läroplanen för vuxenutbildningen 2012, har vuxenutbildningen fått nya riktlinjer och mål. Bland annat har kraven på flexibilitet och individanpassning ökat.

Vårt klimat står inför en förändring och begreppet hållbarhet har blivit ett nyckelord för vår tid. I Sverige idag arbetar man bland annat efter sexton miljökvalitetsmål. Ett av dessa mål är ?God bebyggd miljö?, ett mål som inte kommer vara möjligt att nå till år 2020. Varför kommer vi inte att nå detta mål? Energianvändningen för bostäder och service har i princip varit konstant sedan tidigt 1980-tal, energianvändningen inom transportsektorn har ökat, andelen hushållsavfall har ökat och allt mindre återvinns.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Möten mellan människor, grupper, idéer och intressen är en naturlig del av stadslivet. Mötandet är dessutom en förutsättning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmåga, upprättandet och upprätthållandet av vardagliga bekantskaper samt skapandet och stärkandet av olika slags gemenskaper. Därför är det samtida intresset för mötesplatsen inom stadsutvecklingsdiskursen viktigt och lovvärt. Det är emellertid så att olika slags mötande skiljer sig åt kvalitativt, vilket medför ett behov av en mer nyanserad diskussion om platskvalitet och andra slags mötandeförutsättningar till grund för mer specifika klargöranden om hur, var och varför mötesplatser skapas och upprätthålls. Föreliggande mastersuppsats är skriven inom ramarna för programet Hållbar Stadsutveckling ? ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö högskola ? och utgår från denna konstruktiva kritik av användningen av mötesplatsbegreppet. I syfte att stimulera en mer nyanserad mötesplatsdiskurs utgår uppsatsen från en diskussion om mötandets praktik och dess relation till plats. Uppsatsens första huvudavsnitt utgörs av en extensiv, transdisciplinär litteraturstudie med teoretiska bidrag från bland annat socialpsykologi, kulturgeografi, arkitekturteori och statsvetenskap med fokus på det levda stadslandskapet. Den teoretiska avhandlingen är strukturerad utifrån tre dimensioner eller temata, som syftar till att identifiera och kartlägga olika aspekter som kan bidra med förståelse för mötande och dess förhållande till sociomateriella platskvaliteter: relationer, rum och tid. Kartläggningen av dessa kategoriers olika bidrag leder fram till en integrativ modell; en första syntes av aspekter på mötande. Denna modell är avsedd att etablera en förståelse för mötandet och dess förutsättningar som ett socio-­?tempo-­?materiellt komplex som bör närmas och diskuteras sammansatt. Modellen utgår från ett perspektiv på mötande som process och rymmer tre nya analytiska kategorier: mötandets förutsättningar, mötandets nyanser och mötandets möjliga effekter. I syfte att pröva och illustrera de teoretiska resonemangen, och samtidigt påvisa behovet av en mer nyanserad diskusson om mötesplatser och mötande i planeringssituationer, innehåller uppsatsen också en fallstudie av vad som kan beskrivas som ett paradigmatiskt exempel på mötesplatser för socialt hållbar stadsutveckling: sex stycken stadsodlingar i och vid Malmöstadsdelen Rosengård. Underlaget för diskussionen om dessa utgörs av intervjuer med odlare och tjänstemän samt observationer och deltagande. Diskussionen om odlingsverksamheterna som mötesplatser visar upp ett antal skillnader odlingarna emellan, vilket visar på behovet av en diskussion om kvalitativa variationer mellan olika slags mötespalatser. Bland dessa kan nämnas olikheter i graden av interaktion, samt graden av självorganisation. Fallstudien blottlägger också ett antal likheter; mer allmänt hållna kvaliteter som utmärker kollektiv odling som mötandesituation. Exempel på dessa är odlingens identitetsskapande effekt, odlingsaktiviteternas avtryck i stadslandskapet samt odlingen som en konkret, praktisk aktivitet och en gemensam angelägenhet som utgångspunkt för samarbete. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal frågeställningar som utgör potentiella grunder för vidare studier. Sådana studier kan exempelvis syfta till att belägga kausaliteter i mötandeprocesser härledda från registrerade effekter, eller att identifiera och organisera specifika och separata mötesplatstyper..

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Föreliggande rapport är resultatet av genomfört examensarbete KPP106, inom produktutveckling och formgivning. Examensarbetet har genomförts under vårterminen 2013 på uppdrag från Bombardier Transportation av studenten Anna Svensson från Mälardalens högskola. Författarens arbete bedrivs parallellt med den redan framtagna projektgruppen och är begränsat till 20 halvtidsveckor, 400 mantimmar. BTs redan framtagna projektgrupp har jobbat fortgående med C20 projektet sedan hösten 2012. Syftet med detta examensarbete är utföra en realistisk produktutveckling av CC-box kapsling för New safety signal utrustning i passagerarutrymmet för Stockholms tunnelbana C20.En avgränsning gjordes där författarens koncept som tas fram bygger på den BTs befintliga konceptuella lösning med CC-boxens dimensioner L1600xB550xH565 mm.

Nordic Light AB tillverkar armaturer för bland annat butiker och utställningar. För att kunna avgöra vilken armatur som behövs för en viss applikation och för att se hur en viss armatur lyser har kunder efterfrågat fotometriska filer av formatet EULUMDAT. Fotometriska filer innehåller bland annat information om armaturers ljusfördelning. Den utrustning som Nordic Light AB använder i sitt ljuslabb kan mäta belysningsstyrkan i lux på en kvadratisk yta och sedan sparas mätvärden i en textfil med x- och y- koordinater samt belysningsstyrkor. Detta examensarbete har utförts för att ta reda på vad en fotometrisk fil av formatet EULUMDAT innehåller och om det med Nordic Light AB: s befintliga utrustning går att ta fram en sådan fil.

Syfte: Studiens syfte är att belysa en kommunal skolverksamhets förändringsprocess med att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete från kvalitetsredovisning till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Genom att ställa ett enskilt fall i relation till kontextuella samband syftar studien även till att belysa det komplexa samspel som föreligger från det att ett politiskt beslut fattats till att det blivit en institutionaliserad del av skolenheternas vardagsarbete.Teori: Lindensjö & Lundgrens teoretiska begreppsapparat och teoretiska perspektiv används för att beskriva och analysera politisk styrning av reformen kring systematiskt kvalitetsarbete. Teorin om offentliga insatsers resultat identifierar åtta faktorer som kan påverka. Dessa faktorer används för att organisera studiens resultat. Sandberg & Targamas teori om hur man kan utveckla praktiska metoder för ledning genom förståelse utifrån ett tolkande perspektiv och Senges teori om generative learning utifrån behovet av att i en lärande organisation ständigt ifrågasätta sina mental models används för att förstå förändringsprocessen och ställs i relation till Gadamers begrepp verkningshistoria.Metod: Det empiriska materialet härrör från sex kvalitativa intervjuer med tre rektorer och en intervju med utbildningsledare vid utbildningsförvaltning, samt från textgranskning av kvalitetsredovisningar.

På uppdrag av Vätterbygdens Rehabcenter och Högskolan i Skövde har en konceptuell design tagits framför ett elverk som drivs av kroppsenergi och är avsett för bruk i fältmässig miljö. Ett koncept har genererats,valts och utvecklats, varpå dimensionerande beräkningar och materialval för vitala detaljer harskett. Som hjälpmedel för dessa beräkningar har CAD-mjukvaran Pro/Engineer Wildfire 5.0 och dessapplikation Mechanica Structure använts. Andra verktyg har varit användarstudie, framtagande av målspecifikationer,Black Box, morfologisk tabell, Pughs konceptvalsmatris och viktad konceptvalsmatris.Elverket är tänkt att användas i samband med biståndsinsatser i katastrofområden där kontakten medelnätet är bruten och fossila bränslen ej finns att tillgå. I sådana situationer kan elverket vara ett gottkomplement till solceller och små vindkraftverk då elektricitetsgenereringen annars blir beroende avgoda sol- och vindförhållanden.Elverkets funktionsprincip liknar den hos träningsredskapet roddmaskin.

Eftersom allt fler sågverk från start vill veta vad stocken kommer att generera för slutprodukt, har röntgenutrustningar blivit vanliga vid inmätningsstationer. På Moelven Valåsen AB (MVAB) används en röntgenutrustning benämnd RemaLog Xray. Den sänder ut röntgenstrålar som mäter dimensioner och inre kvaliteter i stocken, vilket ger information som underlättar beslutet om vilket postningsmönster som ska användas för att ta fram den mest lämpliga slutprodukten. I utrustningen finns en sorteringsorder, som styr att sortering av stockar sker efter önskade kriterier. Kriterier finns av olika modeller för olika trädslag och diametrar, och är framtagna för att passa råvaran som kommer till MVAB.

Sammanfattning TitelDOSS - Värderingsmodell för riskerna vid tillverkningen av flytande livsmedel- En analys av interna risker och deras ekonomiska konsekvenser på produktens varumärke FörfattareDagmar Ohlsson & Sofia Svensson HandledareCarl-Henric Nilsson, Universitetslektor vid Technology Management Centrum, Lunds Universitet.Fredrik Nilsson, doktorand vid Förpackningslogistik, Lunds Tekniska HögskolaChristina Skjöldebrand, Adjungerad Professor vid Livsmedelsteknik, Lunds Tekniska Högskola SyfteVårt syfte var att skapa en modell för kartläggning och värdering av interna operativa riskkällor, samt utreda vilka konsekvenser dessa riskkällor kunde få på produktens varumärke. De operativa riskkällorna studerades från företagets råvarumottagning till utskeppning från dess färdigvarulager. Riskvärderingsmodellen är giltig för företag inom livsmedelsindustrin som tillverkar flytande produkter och kan fungera som ett underlag i beslut angående kvalitetssäkring. Modellen applicerades specifikt på två fallföretag. MetodMetoden som tillämpades i detta arbete hade sin utgångspunkt i Glaser & Strauss ?Grounded Theory?.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört vidinstitutionen för stad och land, SLU Ultuna. Bakgrundentill arbetet kommer sig av att allt fler människor idagbor i tätorter (Boverket 2011a; WHO 2008a) samtidigtsom antalet personer med oro, ångest och stress ökar(Socialdepartementet, 2002). Enligt WHO (2008b)förväntas mental ohälsa vara en av de största orsakernatill sjukdom i hela världen år 2020, oavsett kön ochålder. När städer växer sker det ofta på bekostnadav den urbana naturen (Borgström 2011) och deekonomiska och ekologiska aspekterna väger oftatyngre än de sociala i stadsbyggnadssammanhangoch i hållbarhetsdiskussioner (Granvik 2011).Syftet med arbetet är därför att diskutera sambandenmellan fysisk miljö, mental hälsa och stress. Syftet ärockså att belysa vikten av dels de sociala aspekternai ett hållbart stadsbyggande, dels vikten av grönamiljöer i staden som platser för återhämtning samt attvisa hur en verklig plats kan utformas för att bidra tillåterhämtning.