Syftet med föreliggande studie var, dels att fÄ en förstÄelse för hur nÄgra unga ambitiösa högpresterande mÀn anvÀnder sig av copingstrategier i vardagen med fokus pÄ skolan, samt erhÄlla en bredare förstÄelse för nÄgra gymnasielÀrares reflektioner över fokusgruppens strategier. Semistrukturerade intervjuer gjordes med utgÄngspunkt i olika teman. Fyra teman för de unga ambitiösa mÀnnen; hantering av stress, omgivande faktorer som eventuellt orsakar stress, pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet samt framtidssyn, och fem teman för de intervjuade lÀrarna; fokus unga ambitiösa mÀn, vad urskiljer den gruppen?, vilken Àr problematiken?, vilka strategier har du som lÀrare för att hjÀlpa? samt hur ser organisationen pÄ dessa unga mÀn? Urvalet bestod av fyra unga, ambitiösa, högpresterande mÀn i Äldern 18-19 Är samt fyra lÀrare pÄ gymnasienivÄ i Äldern 31-47 Är. Sammantaget visade resultatet att unga, ambitiösa och högpresterande mÀn ser en klar koppling mellan prestation och resultat, dÀr de Àr vÀl medvetna om sin egen roll.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda sig av stra-tegier för översÀttning av primÀra kulturella ord vid översÀttning av sekundÀra kulturella ord. Kulturella ord Àr ord som anvÀnds inom ett sprÄk för att uttrycka kulturella förete-elser och som ofta Àr svÄra att översÀtta eftersom de saknar motsvarighet pÄ mÄlsprÄket. I den hÀr uppsatsen görs det skillnad mellan primÀra kulturella ord, vilka hÀrstammar frÄn den verkliga vÀrlden, och sekundÀra kulturella ord som Àr skapade av författaren för en viss vÀrld.De strategier som Àr utgÄngspunkten för den hÀr uppsatsen Àr utarbetade av Brynja Svane. Genom att studera hur översÀttaren Lena Karlin har översatt romanen Soulless av Gail Carriger, vilka innehÄller bÄde primÀra och sekundÀra kulturella ord, kan jag klarlÀgga om Svanes strategier för översÀttning av primÀra kulturella ord kan appliceras vid översÀttning av sekundÀra sÄdana.Det undersökningen visar Àr att sÄ inte Àr fallet, varken för primÀra eller sekundÀra kulturella ord. DÀremot fungerar strategierna mycket bÀttre för de primÀra kulturella orden dÀr endast 2 av 15 faller utanför, mot 4 av 12 för de sekundÀra.

Enhetschefens arbete balanserar mellan önskemĂ„l och krav frĂ„n personal, brukare, anhöriga, tjĂ€nstemĂ€n och politiker. Informella ledare kan dĂ„ vara ett hot eller en möjlighet.Uppsatsens syfte Ă€r att bidra med förstĂ„else för hur enhetschefer inom Ă€ldreomsorgen resonerar kring informella ledare. Det handlar om de möjligheter och svĂ„righeter samt de strategier cheferna resonerar om och anvĂ€nder i sitt arbete.Den teoretiska referensramen utgörs av symbolisk interaktionism och verksamhetsnĂ€ra- och situationsanpassat ledarskap. UtifrĂ„n en kvalitativ ansats har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex enhetschefer i tvĂ„ kommuner i Östergötland.Resultatet visar att cheferna resonerar kring bĂ„de möjligheter och svĂ„righeter avseende informella ledare i verksamheten. Möjligheterna kan bestĂ„ av att informella ledare ofta Ă€r insatta och engagerade i verksamheten.

Arbetsrelaterad stress inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr ett kÀnt problem, vilket lÄngsiktigt kan leda till ökad risk för stressrelaterad ohÀlsa hos personalen. Det Àr av vikt att erbjuda lÀmpliga strategier för att reducera denna stress, mindfulness-intervention kan vara en av dessa strategier. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka mindfulness-interventionens effekt pÄ arbetsrelaterad stress, medveten nÀrvaro och psykisk hÀlsa hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Metoden som valdes var systematisk integrerad litteraturstudie. Efter systematisk databassökning, analyserades 11 vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för personer med diagnosen depression. Designen för denna studie Àr en litteraturöversikt och baseras pÄ ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar som analyserats och presenterats. Metoden valdes för att kartlÀgga det aktuella kunskapslÀget inom omrÄdet. Data samlades in genom sökning i databaser men ocksÄ via manuell sÀkning. Efter granskning valdes 12 artiklar ut att ingÄ i litteraturöversikten.

Vi har utfört en kvalitativ undersökning om barn och stress i Ärskurs 3. Syftet var att ta reda pÄ dels vilka faktorer som utvecklar stress dels hur eleverna mÄr och beter sig. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att förebygga stress och vilka ÄtgÀrder de anvÀnder sig av. Undersökningen bygger pÄ enkÀter och intervjuer med elever samt intervjuer med pedagoger pÄ tvÄ olika skolor. VÄr teori bestÄr av tre delar.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka hÀlsans roll i skolÀmnet idrott och hÀlsa A pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Dalarna.FrÄgestÀllningar:? Vad stÄr det i de konkretiserade betygskriterierna om hÀlsa i skolÀmnet idrott och hÀlsa A pÄ de tvÄ olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad bedriver de tvÄ lÀrarna i idrott och hÀlsa A för undervisning i hÀlsa pÄ de tvÄ olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad har eleverna i Ärskurs tvÄ pÄ de tvÄ olika gymnasieskolorna i Dalarna för kunskaper i hÀlsa?MetodUndersökningen utgÄr ifrÄn en textgenomgÄng av de konkretiserade betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa A pÄ en gymnasieskola och ett idrottsgymnasium i Dalarna. Intervju undersökning om tvÄ lÀrares bedrivna hÀlsoundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa A pÄ de tvÄ gymnasieskolorna i Dalarna har genomförts. Slutligen ingÄr ett kunskapsprov i hÀlsa pÄ tvÄ klasser om elevers kunskaper i hÀlsa utifrÄn de konkretiserade betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa A pÄ de tvÄ gymnasieskolorna. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ.ResultatBegreppet hÀlsa i de konkretiserade betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa A bestÄr av faktorer som pÄverkar hÀlsan positivt och negativt, kostens betydelse, ergonomi, avspÀnning, avslappning, livsstil, livsmiljö, hÀlsa för livskvalitet samt drogers pÄverkan.

Under de senare Ären har rapporter visat pÄ att de psykosociala arbetsmiljöproblemen Àr framtrÀdande inom skolan och lÀrare Àr en av de yrkesgrupper dÀr de flesta lÄngtidssjukskrivningarna beror pÄ stress. Vidare tillhör lÀrare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sÀmst socialt stöd, vilka alla Àr faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket Àr var femte lÀrare Àr idag i riskzonen för allvarlig ohÀlsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremÄl för omfattande förÀndringar, den sÄ kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, fÀrre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesÀttning och nya arbetsformer. LÀrare upplever att förÀndringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka arbetssituationen för svenska manligasjuksköterskor, med fokus pÄ beröring och strategier vid intimt omvÄrdnadsarbete. Nio manligasjuksköterskor med anstÀllning pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala intervjuades.Informanterna uppgav att de alla kÀnde sig vÀl mottagna av sina kvinnliga kollegor och att de kÀndesig bekvÀma pÄ sina arbetsplatser. Faktumet att de var mÀn i en kvinnodominerad yrkesgrupp varinget som spelade in i nÄgon större utstrÀckning, varken beteendemÀssigt eller i hur de blevbemötta. Informanterna sÄg alla arbetsuppgifter som en naturlig del av yrkesrollen, en roll de allakÀnde sig trygga i. Att förklara syftet med intima procedurer samt hur de skulle genomföras och att ipotentiellt problematiska fall frÄga om patienten hellre ville ha en kvinnlig sjuksköterska var deenskilt vanligaste strategierna.

Sedan mitten av 1990-talet har förekomsten av psykisk ohĂ€lsa ökat i Sverige, med allt ifrĂ„n psykoser till lĂ€ttare psykiska problem som Ă€ngslan, oro, Ă„ngest, sömnproblem och bipolĂ€r sjukdom. Syftet med denna studie var att beskriva mĂ€nniskors upplevelse av att leva med bipolĂ€r sjukdom. Åtta artiklar analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i Ă„tta kategorier: att min förĂ€ndrade sjĂ€lvbild leder till förlust: att förstĂ„ och inte förstĂ„ sjukdomen: att möta en mĂ€ngd barriĂ€rer och svĂ„righeter: att strĂ€va efter kontroll och stabilitet: att vara som andra, att inte bli en diagnos: att hitta strategier för att mĂ„ bra: att det Ă€r viktigt med stöd och relationer och att acceptera och hoppas pĂ„ framtiden. Studien visade att leva med bipolĂ€r sjukdom innebar att livet förĂ€ndrades.

Detta Àr en empirisk studie som har syftat till att synliggöra vilka strategier elever i Ärskurs tvÄ har anvÀnt nÀr de löst öppna utsagor samt vilka missuppfattningar som förekommit i samband med detta. Studien har Àven syftat till att synliggöra hur eleverna har kunnat relatera öppna utsagor till vardagliga sammanhang. Vid datainsamlingen, som utfördes pÄ tvÄ olika skolor, genomfördes 15 kvalitativa intervjuer vilka kombinerades med observationer.Eftersom det i uppsatsens syfte finns en underförstÄdd relation till fenomenografin och hermeneutiken i form av sÄvÀl teorier som metodologier har dessa forskningsansatser varit en stor inspirationskÀlla i vÄr undersökning. Vidare har vi genom vÄr studie visat att de strategier som elever anvÀnder nÀr de löser slutna utsagor till stora delar Àven anvÀnds nÀr eleverna löser uppgifter i form av öppna utsagor. Resultatet har visat pÄ en bred variation i elevernas lösningsstrategier och det framgÄr att eleverna, vid deras lösningar av öppna subtraktionsutsagor, knappt anvÀnder de tre vanligaste subtraktionsstrategierna.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

De flesta företag strÀvar i huvudsak efter att maximera vÀrdet av sitt företag och ett sÀtt att öka vÀrdet av företaget kan vara att genomföra investeringar. En viktig faktor för att lyckas med sina investeringar Àr att skapa en strategi och att följa denna Àr avgörande för att nÄ dit man vill. Strategier kan utformas pÄ olika sÀtt, men gemensamt för alla strategier Àr att de mÄste hantera osÀkerhet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad smÄ- och medelstora företag upplever som osÀkerhet vid investeringar samt hur företagen hanterar dessa. Valet av smÄ- och medelstora företag grundar sig pÄ att den största delen av tidigare forskning inom detta Àmne Àr gjord pÄ stora företag.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för koncentrationssvÄrigheter, hur verksamma pedagoger i förskolan upplever barn i koncentrationssvÄrigheter samt vilka strategier de anvÀnder sig av i mötet med barn i koncentrationssvÄrigheter. Undersökningen utgörs av fyra semi- och ostrukturerade gruppintervjuer med tvÄ till tre deltagande pedagoger i varje grupp. Studiens teoretiska utgÄngspunkt grundas pÄ det sociokulturella perspektivet utifrÄn SÀljö, Dysthe samt Vygotskij som belyser det pÄ olika sÀtt. Det grundar sig i att allt lÀrande sker genom kommunikation och i interaktion tillsammans med andra. UtifrÄn forskningens syfte innehÄller bakgrunden forskning som vi anser relevant för studien.

D-uppsatsen "I samhÀllets periferi - om normer och strategier bland hemlösa kvinnor", bygger pÄ en tvÄ veckor lÄng fÀltstudie genomförd under hösten 2007, pÄ ett daghÀrbÀrge för hemlösa och utsatta kvinnor ? nÄgonstans i Sverige. Syftet med studien och sÄledes med uppsatsen, Àr att undersöka könsidentitetens betydelse för livet i samhÀllets periferi. Avsikten Àr att söka utröna huruvida det finns nÄgot samband mellan könsidentitet och klasstillhörighet nÀr det gÀller de hemlösa och pÄ andra sÀtt ?samhÀlleligt utstötta? kvinnornas subjektskonstruktion.Genom det etnografiska sprÄket, skildras i uppsatsen nÄgra av alla personliga möten, hÀndelser och situationer som erfors under fÀltstudien, dÄ den deltagande observationen fungerade som metod för insamling av material.