Ambulanssjuksköterskor Àr sÄrbara nÀr det gÀller bÄde kortvarig och lÄngvarig stress dÄ de efter en traumatisk hÀndelse ligger i riskzonen för att utveckla en akut stressreaktion. Stressreaktioner kan ses som en normal reaktion för den som varit med om en traumatisk upplevelse. MÄnga har lÀrt sig att hantera detta i sin arbetsvardag, men för en del utvecklas denna stressreaktion till att bli lÄngvarig. Det Àr betydelsefullt för ambulanssjuksköterskor att ha strategier för att kunna hantera upplevelsen efter traumatiska hÀndelser och dÀrmed kunna förebygga lÄngvariga stressproblem. VÄrt syfte var dÀrför att undersöka hur ambulanssjuksköterskor hanterar upplevelsen efter en traumatisk hÀndelse.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lĂ€rare leder i klassrummet, samt hur detta pĂ„verkar lĂ€randemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lĂ€rare pĂ„ högstadiet framkom vilka olika strategier de anvĂ€nder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som Ă€r vĂ€gvinnande nĂ€r det gĂ€ller att uppnĂ„ en positiv lĂ€randemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet frĂ„n lĂ€rarens sida, bĂ„de nĂ€r det pĂ„ vilka olika sĂ€tt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lĂ€rarna till ett lugn hos eleverna dĂ„ de kan ta till sig instruktionerna och förstĂ„r vad som förvĂ€ntas av dem, vilket dĂ„ har en positiv inverkan pĂ„ klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgĂ„ngsrikt ledarskap i klassrummet.

Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att, ur ett queerteoretiskt perspektiv, undersöka vilka förestĂ€llningar och eventuella normer kring kön och sexualitet fritidsledare pĂ„ tvĂ„ hbt-certifierade fritidsgĂ„rdar förmedlar. Även vilka konsekvenser detta fĂ„r utifrĂ„n ett queerteoretiskt perspektiv, vill jag undersöka.Teori: Denna studie baseras pĂ„ en queerteoretisk förstĂ„else av kunskap och jag anvĂ€nder mig bland annat av Rosenbergs (2002) beskrivning av dikotomier och Butlers (1990) begrepp den heterosexuella matrisen. Ahmeds (2006) förstĂ„else av kroppars orientering kommer jag ocksĂ„ att basera min studie pĂ„. Jag tar Ă€ven hjĂ€lp av tidigare forskning som jag jĂ€mför och förhĂ„ller min studie till, bland annat till jĂ€mför jag mina resultat med de slutsatser Kumashiro (2002) dragit, efter att ha undersökt skolors strategier för förĂ€ndring. Metod: Min studie Ă€r av kvalitativ art dĂ„ jag för att samla in mitt material anvĂ€nde mig av bĂ„de intervjuer och observationer.

I början av 2000-talet producerade Riksskatteverket en rapport vilken undersökte skattebortfallet inom byggbranschen. Rapporten gav bland annat ett förslag om att införa omvÀnd skattskyldighet för mervÀrdesskatt inom byggsektorn, byggmoms. Lagförslaget i prop. 2005/06:130 klubbades av Riksdagen och trÀdde i kraft den 1 juli Är 2007. Under det första halvÄret avgjorde SNI-koder vilka tjÀnster och företag som skulle omfattas av den omvÀnda skattskyldigheten.

Syftet med studien var att fÄ en ökad kunskap om 15-Äringars uppfattningar om krÀnkningar och trakassering pÄ internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt pÄ att problemet uppstÄr. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-Äringar frÄn en skola i Sydsverige. Grounded theory anvÀndes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i frÄn ett genusperspektiv.Resultaten visade att Internet Àr en given del av ungdomarnas vardag och att krÀnkningar Àr vanliga. BÄde sÀndaren och mottagaren av en kommentar mÄste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en krÀnkning.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Uppsatsen syftar till att undersöka likheter och skillnader kring anstÀlldas förhÄllningssÀtt och upplevelser till deras arbete beroende pÄ om deras yrke anses ha hög status eller lÄg status. I den teoretiska referensramen belyser jag relevant teori till mitt forskningsomrÄde. Den inleds med en redogörelse för yrkesstatus och nÀrliggande begrepp för att pÄ en grundlÀggande nivÄ kunna förklara dess innebörd. PÄ sÄ sÀtt kan lÀsaren fÄ en ökad förstÄelse kring forskningsomrÄdet. Vidare presenteras tidigare forskningsresultat kring yrkesstatus.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och analysera Àldre homo/bisexuella kvinnors tankar och strategier kring att ta del av Àldreomsorgen. Uppsatsens centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur resonerar informanterna kring att vara homo/bisexuell och ta del av en heteronormativ Àldreomsorg? Vad har informanterna för strategier inför denna nya sociala situation, och hur resonerar dem runt dessa? Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med socialpsykologiskteori och queerteori som grund. Det empiriska materialet har insamlats med hjÀlp av intervjuer och ett deduktivt arbetssÀtt har anvÀnts för att belysa empirin med hjÀlp av valda teorier. Vi ser det komplexa i att behöva förhÄlla sig till att vara homo/bisexuell i ett heteronormativt samhÀlle.

Fysisk aktivitet har stora hÀlsovinster för alla men speciellt för de som Àr drabbade av psykisk ohÀlsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga Àr regelbundenheten, gÀrna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgÄtt frÄn patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolÀr sjukdom, depression och schizofreni. NÄgon gÄng refererar vi till samtliga ovanstÄende sjukdomar och benÀmner dÄ dessa för psykisk ohÀlsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hÀlsosammare liv med trÀning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet pÄ recept, (FAR).

Bakgrund: Att genomgÄ hemodialysbehandling till följd av njursvikt och uremi innebÀr en förÀndrad vardag dÄ den drabbade spendrar fyra till fem timmar tre gÄnger i veckan pÄ behandlingen. Strikta dietrestriktioner och ökad trötthet blir en del av livet.Syfte: Att beskriva vad det innebÀr att leva med hemodialysbehandling.Metod: Litteraturstudien utfördes utifrÄn en kvalitativ ansats och baserades pÄ elva vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som beskrev innebörden av att leva med hemodialysbehandling. Dessa var: en begrÀnsad livssituation, ett stÀndigt beroende, strategier för att frÀmja hÀlsa och behov av stöd och information. Det framgick att hemodialysbehandlingen upplevdes som starkt begrÀnsande dÄ behandlingen var tidskrÀvande, fysiskt pÄfrestande och hÀmmade det sociala livet.

Det finns mycket skrivet kring prestationsmÀtning, men det finns inte mycket skrivet kring prestationsmÀtning och personalens motivation att prestera enligt mÄlen i prestationsmÀtsystemet. DÀrför har vi valt att genomföra en undersökning som bygger pÄ problemformuleringen; hur kan företagsledningen anvÀnda prestationsmÀtning för att motivera den operativa personalen att prestera enligt företagets uppsatta mÄl i tjÀnste- och tillverkande företag? PrestationsmÀtning Àr viktigt för att företagsledningen ska kunna styra personalens prestationer enligt företagets strategier och uppnÄ företagets mÄl. PrestationsmÀtsystemen bör dÀrför vara starkt kopplade till företagets strategier och mÄtten i mÀtsystemet ska bidra till att den operativa personalen förstÄr vilka prestationer som krÀvs av dem för att företaget ska uppnÄ sina mÄl. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som fÄr den operativa personalen motiverad att prestera enligt de mÄl som finns i företagets prestationsmÀtsystem.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Debatten om matfett Àr stÀndigt aktuell och i stort sett dagligen sÄ matas vi med olika aktörersÄsikter om vilket fett som Àr att föredra. Ska vi Àta omÀttat eller mÀttat fett? Vilket matfett Àrdet mest hÀlsosamma? Fokus i denna studie har varit att synliggöra den professionellapedagogens förhÄllningssÀtt till matfett och vilka olika strategier som lÀrare i hem- ochkonsumentkunskap har anvÀnt sig av i sin undervisning relaterat till matfett. Studiens syftevar att synliggöra och analysera hem- och konsumentkunskapslÀrares skilda förhÄllningssÀttrelaterat till matfett i undervisningen med utgÄngspunkt i perspektiven hÀlsa, ekonomi ochmiljö. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer samt observationer med lÀrare i hem- ochkonsumentkunskap pÄ högstadiet.

Syfte: Att undersöka om det finns belÀgg för att contrarian strategier genererar högre avkastning Àn Stockholmsbörsens marknadsindex och om detta i sÄ fall beror pÄ en smÄbolagseffekt. Metod: I vÄr event studie valde vi att undersöka stockholmsbörsen under Ären 1993 till 2005. Under perioden skapade vi 8 portföljer med 20 aktier i varje, för dessa bolag satte vi ett grÀnsvÀrde pÄ 150 Mkr. Vi utförde Àven ett liknande försök men dÄ med en grÀns pÄ 1 miljard och satte antal aktier i portföljen till 10. Detta för att testa förekomsten av en smÄbolagseffekt pÄ vÄra resultat.

Vi har under hela vÄra liv en mÀngd relationer till en mÀngd olika mÀnniskor. Denna studie utgÄr ifrÄn ett interaktionistiskt perspektiv och enligt ett sÄdant sÄ pÄverkar dessa mÀnniskor omkring oss hur vi tÀnker, agerar och kÀnner. Relationer Àr nödvÀndiga för oss. De Àr nÄgot som vi inte klarar oss utan. Att vara en del utav en positiv relation innebÀr att man fÄr kÀnna sig trygg, bekrÀftad och Àven behövd.