Bakgrund: PÄ slutenvÄrdsavdelningarna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus arbetar fÄ specialistutbildade sjuksköterskor vilket kan utgöra en risk för patientsÀkerheten. Studier visar att det föreligger behov av fler preventiva ÄtgÀrder för att förbÀttra vÄrdkvaliteten för de inneliggande pediatriska patienterna. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors strategier i bedömningen och omvÄrdnaden av pediatriska patienter. Metod: En deskriptiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ Ätta sjuksköterskor frÄn tre slutenvÄrdsavdelningar. Kvalitativ manifest innehÄllsanalys anvÀndes.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att mÄnga elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för mÄnga tonÄringar Àr skolan den i sÀrklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. HÀr undersökte jag huruvida trÀning i mental kompetens; kunskap om kroppens kÀnslosystem, sprÄk för kÀnslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större kÀnsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhÀlle och dÀrmed en högre livskvalitet.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, bĂ„de tillvĂ€gagĂ„ngsmĂ€ssiga strategier samt matematiska strategier, elever anvĂ€nder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vĂ„rt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lĂ€ttare anvĂ€nder sig av sina erfarenheter om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra. NĂ€r det gĂ€ller matematiska strategier visar forskare pĂ„ vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött pĂ„ tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för vuxna med ADHD med fokus pĂ„ verksamma strategier. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom öppenvĂ„rdspsykiatrin. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier : Synliggöra behovet av förĂ€ndring. Att tillsammans med klienten skapa en fungerande vardag med tillhörande underkategorier strategier för att skapa struktur i aktivitet övertid, skapa strategier för enskilda aktiviteter, strategier för sömn och sömnvanor.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur konflikthanteringsarbetet fungerar vid SSAB i LuleĂ„ samt om mĂ„l och strategier för detsamma förmedlas pĂ„ ett sĂ€tt som motiverar medarbetarna att arbeta mĂ„linriktat med konflikthantering. Examensarbetet fokuserar endast pĂ„ mellanmĂ€nskliga konflikter inom en specifik arbetsgrupp. Genom abduktiv metod dĂ€r halvstrukturerade intervjuer utgjorde en grund för en enkĂ€tundersökning till medarbetarna, besvarades frĂ„gorna: Hur upplever medarbetarna att konflikthanteringen fungerar? Är SSAB:s mĂ„l och strategier förmedlade pĂ„ ett sĂ€tt som frĂ€mjar medarbetarnas motivation att arbeta mĂ„linriktat med konflikthanteringen? Resultatet visade att SSAB inte har nĂ„gra mĂ„l eller strategier för konflikthantering som Ă€r gemensamt för hela organisationen. Ansvarig chef vid den arbetsgrupp som var mĂ„l för undersökningen visade sig ha en mĂ„lsĂ€ttning med konflikthanteringen samt en strategi för hur arbetet ska genomföras.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ fram hur elever upplever och definierar stress, vad som bidrar till stress enligt eleverna sjÀlva samt hur eleverna hanterar sin stress. Vidare Àr det intressant att jÀmföra och se om elevers upplevelser kring stress stÀmmer överens med den redan existerande forskningen. Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr en kvalitativ metod och som utgÄr utifrÄn kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna erbjuder möjligheter att fÄnga upp infomanternas upplevelsers kring stress, vilket i sin tur leder till att en jÀmförelse med den redan existerande forskningen kan göras. I uppsatsens tidigare forskning och teoridel anvÀnds relevant litteratur som berör stress, olika definitioner av stress, stressorer, positiv och negativ stress, ÄtgÀrder för att motverka stress samt stresshantering.

Den hÀr studien undersöker vilka strategier snustillverkande företag anvÀnder i marknadsföringen av sina produkter, vilket Àr intressant eftersom den rÄdande tobakslagen begrÀnsar hur det fÄr ske. I studien ingÄr tvÄ smÄ och ett större företag och vissa jÀmförelser mellan deras strategier har gjorts. Det visar sig att det inte Àr nÄgon större skillnad i strategier mellan företag av olika storlek och att det som Àr viktigast för snusföretag generellt Àr att ha en designmÀssigt unik och kvalitativ produkt som exponeras tillsammans med reklamaffischer hos ÄterförsÀljare. Större företag lÀgger Àven viss vikt Ät diverse PR-verksamheter..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att fÄ större förstÄelse för förhÄllandet mellan stress, krav och ledarskap samt vilka strategier en mellanchef kan anvÀnda sig av för att hantera situationer som upplevs stressande. Syftet har mynnat ut i följande frÄgestÀllningar:- Vilka krav upplever mellanchefen frÄn personal, ledning, samhÀlle och sig sjÀlv?- Vilka moment i arbetet upplever en mellanchef som stressande?- Vad kan en mellanchef göra för att hantera motstridiga arbetskrav och upplevd stress?MetodStudien bestÄr av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr sex chefer har intervjuats angÄende rollen som mellanchef. Fem av dem ingÄr och en har tidigare ingÄtt i den kommunala sektorn. De arbetar som rektorer eller förskolechefer.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka strategier barn anvÀnde sig av nÀr de rÀknade samt om variation av antal, föremÄl och gruppering pÄverkade deras val av strategier. Undersökningen gjordes genom strukturerade observationer dÄ femton barn, födda 2002, pÄ tre olika förskolor rÀknade föremÄl dÀr antal, gruppering och material varierades. I vÄrt teoriavsnitt bearbetades Gelman och Gallistels fem rÀkneprinciper och Martons variationsteori. Resultatet visade att barn anvÀnde sig av samtliga fem rÀkneprinciper pÄ olika sÀtt och i olika ordning nÀr de rÀknade samt att bÄde antal, material och gruppering hade betydelse för barns val av strategier vid antalsbestÀmning. Barnen hade lÀttare att rÀkna legobitar Àn kulor och behÀrskade de olika principerna bÀttre dÄ antalet var fÀrre eller materialet grupperat i rader..

Syftet med denna studie var att jÀmföra samhÀlls-och beteendevetarprogrammet (n=70) och psykologprogrammet (n=70) i akademisk stress och strategier för att hantera stress. Deltagarna bestod utav universitetsstudenter och mÀtinstrumentet för studien var en enkÀtundersökning med skalorna ?Akademisk stress?, ?kognitiv coping-strategi?, ?Social support?, ?Sociala kontakter? och ?positiva-och negativa coping-strategier?. Det visade sig att det inte fanns nÄgon skillnad mellan studenter frÄn samhÀlls-och beteendevetarprogrammet och studenter frÄn psykologprogrammet i hur akademisk stressade det var. Det fanns inget signifikant samband mellan programmens sociala stöd, sociala kontakter, kognitiva coping-strategier eller sÀttet att hantera positiva och negativa coping-strategi pÄ.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur vuxna elever som studerar svenska som andrasprÄk resonerar kring sina inlÀrningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex vuxna elever, som planerar att pÄbörja sina studier pÄ högskolor. Resultaten i denna studie visade att vuxna elever anvÀnde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvÄ inlÀrningsstrategier som Àr utarbetade av Oxford, forskare inom sprÄkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartlÀggas i större utstrÀckning Àn kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, bĂ„de tillvĂ€gagĂ„ngsmĂ€ssiga strategier samt matematiska strategier, elever anvĂ€nder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vĂ„rt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lĂ€ttare anvĂ€nder sig av sina erfarenheter om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra. NĂ€r det gĂ€ller matematiska strategier visar forskare pĂ„ vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött pĂ„ tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare.

Bakgrund: Att som barn vistas pÄ sjukhus kan allt som oftast upplevas som en helt ny okÀnd vÀrld som inte sÀllan kÀnns skrÀmmande och skapar rÀdsla hos barnet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva strategier som kan lindra rÀdsla hos barn vid kontakt med sjukvÄrden. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar vilka Àr granskade och godkÀnda av en etisk kommitté. Artiklarna Àr kvalitetsgranskade utifrÄn en checklista av Foreberg & Wengström. Resultat: Det framkom flertalet strategier som lindrar barns rÀdsla. Att som barn fÄ adekvat information som förbereder dem pÄ vad som komma skall, och lÄta dem vara delaktiga i beslut som rör deras vÄrd lindrar rÀdslan. Familjens nÀrvaro pÄ sjukhuset och vid olika undersökningar lugnar barnen och minskar rÀdslan. Barnens rÀdsla har Àven visats minska med hjÀlp av strategier som distraktioner och lek vid pÄfrestande undersökningar och behandlingar. Slutsats: Barn erfar olika sorters rÀdslor i mötet med sjukvÄrden.

Att kunna anvÀnda sig av olika strategier för att kunna rÀkna och veta nÀr man bör anvÀnda sig av dem Àr nÄgot som betonas i Lgr11. Denna studie undersöker huruvida ett urval av elever i Är 6 kan variera sina rÀknestrategier för huvudrÀkning i uppgifter med addition och subtraktion och vilka de vanligaste felen som eleverna gör Àr. Vidare undersöks om eleverna anvÀnder sig av skilda strategier pÄ samma uppgift, beroende pÄ om den Àr satt i en text i ett vardagligt sammanhang eller enbart bestÄr av nakna tal. Som ett led i denna studie gjordes kvalitativa intervjuer med eleverna. Resultaten av studien visar att eleverna till stor del varierar sina strategier och att de generellt sett byter strategi frÄn den nakna uppgiften till den i textform..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare bemöter utÄtagerande barn i skolan. I forskningsbakgrunden belyses hur omgivningen förhÄller sig till utÄtagerande barn och vad som definierar begreppet ?utÄtagerande?. Vidare beskrivs metoder för hur lÀrare kan bemöta dessa barn. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts dÀr vi har gjort observationer av tre lÀrares bemötande av tvÄ utÄtagerande barn.